6.2 Resultatdiskussion
6.2.3 Känsla av sammanhang
I resultatet kan även uttryck för känsla av sammanhang ses. Hur patienterna hanterar sin typ 2-diabetes kan kopplas till Antonovskys (2005) begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet. Utifrån resultatet kan det ses att samtliga personer har en begriplighet för sin sjukdom. De flesta upplevde diagnosen som en överraskning men oavsett om diagnosen var en överraskning eller förväntad så upplevs det som att personerna känner att de kan ta hand om sjukdomen och de förändringar som krävs i livet. De ser inte diagnosen som något kaotiskt och som inte går att ordna i framtiden, utan med tiden så kan de hantera den och upplever då begriplighet. Även hanterbarhet kunde ses i resultatet av studien då författaren upplevde att personerna hade viljan att eftersträva det och hanteringen var nödvändig för att kunna ta sig igenom diagnostiseringen och att lära sig att leva med sjukdomen. Resultatet visar på att personerna med tiden kunde hantera sin diabetesdiagnos och kunde anpassa sig till ett liv med typ 2-diabetes. Vissa hade en del resurser dels från familj och bekanta men också från hälso- och sjukvården som underlättade hanteringen av diagnosen. Andra hade något mindre resurser till sitt förfogande för hanteringen, men även de lyckades dock hantera sin diabetes med tiden, genom att finna sitt eget sätt och skapa egna resurser exempelvis i form av kunskap. De flesta påvisade någon grad av meningsfullhet när det gällde att hantera sin diabetes. I form av att känslan av att må bra och uppleva ett stabilt sjukdomstillstånd var en form av motivation, resulterade detta i en hälsosam livsstil.
Eriksson (2000) nämner att högre grad av känsla av sammanhang bidrog till bättre hantering av egenvård och mindre behov av fortlöpande hjälp från hälso- och sjukvården. Detta kan även denna studie visa på, då resultatet belyser att personerna hanterade sin diagnos och var självgående genom egenvård samt val av livsstil. Några fungerade utan rekommendationer ifrån hälso- och sjukvården och var inte i behov av dem, utan samlade kunskap på annat sätt som möjliggjorde deras hantering av sjukdomen. Detta kan vara ett uttryck för en högre grad av känsla av sammanhang. Sandén Eriksson (2000) stärker detta genom att patienter med hög grad av känsla av sammanhang visat ett lägre blodsocker och kunde hantera sin diabetes bättre än personer med lägre grad av känsla av sammanhang. Patienterna behöver inte heller lika mycket regelbundet stöd från hälso- och sjukvård som de andra, dock fanns andra patienter som behövde detta stöd och som hade svårt att hantera sin diabetes. Författaren anser därmed att stödet från hälso- och sjukvård kan tänkas behöva fokusera på att få patienterna till att börja hantera sin diabetes via exempelvis egenvård. Hälso- och sjukvården kan även hjälpa patienterna att acceptera sin diabetes för att på så sätt uppnå full potentiell hälsa och bidra till ökad folkhälsa hos denna befolkningsgrupp.
7
SLUTSATSER
Denna studie visar på att:
De äldre upplever en del förändringar i livet efter sin diagnos typ 2-diabetes, så som att matvanorna var i behov att förändras men även att förändringar i ett ökat
välmående existerade, detta främst på grund av medicinering och egenvård.
Omställningen till ett liv med typ 2-diabetes var något som upplevdes besvärligt men något som med tiden gick att hantera. Typ 2-diabetes upplevdes även som psykiskt påfrestande då ständig kontroll krävdes.
De äldre upplevde en del stödjande faktorer som underlättade i deras liv med sjukdomen. Dessa var främst befintlig stöd från bekanta, närstående samt
tillgänglighet från hälso- och sjukvården. Även olika behandlingsalternativ var ett stöd då dessa var något individanpassade för personernas behov som underlättade deras välmående.
De äldre upplevde även en del hindrande faktorer i det dagliga livet. Det nämndes främst att hälso- och sjukvårdens stöd var något bristfällig och uteblivna
rekommendationer försvårade. Något som bidrog till rädsla och ohälsa var även diabeteskomplikationer som påverkade val av livsstil och detta var en hindrande faktor i det dagliga livet. En annan hindrande faktor var känslan av att behöva ge upp saker som tidigare gett tillfredsställelse i form av exempelvis att baka.
7.1 Fortsatt forskning
Eftersom studien påvisar hur äldre med typ 2-diabetes upplever sin diabetes och livet med den kan denna studie utgöra stöd för hur denna målgrupp kan öka sin hälsa. Eftersom äldre är en utsatt grupp i samhället kan denna studie bidra med att öka denna grupps hälsa och minska ojämlikheten på så sätt. Även utvecklingsmöjligheter inom hälso- och sjukvården ses i denna studie och förhoppningsvis ger uppslag till vad som kan göras så att fler äldre med typ 2-diabetes ska uppnå full potentiell hälsa.
För att få ett större och bredare resultat kan en fortsatt studie med fler deltagare genomföras, för att få en större trovärdighet kring resultatet. Studien kan även genomföras med ett vidare perspektiv och fokus på hur de äldre upplever samhälleliga faktorer som bidrar till deras hälsa och välmående. Detta för att det då kan det bidra till att få ett ännu bredare perspektiv på folkhälsans avgörande faktorer och påvisa vad det finns för faktorer i samhället för att gynna diabetikers hälsa. Fortsatt forskning kan även vara att göra om studien men med ett urval som rekryterats från exempelvis diabetesavdelningar då detta möjligtvis kan bidra till ett mer spritt resultat.
REFERENSLISTA
Agardh, C.D. (2010). Typ 2-diabetes: Klassifikation, Diagnostik, Behandling. Stockholm: Liber.
Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes – a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 30(1), 41-47. Doi:10.3109/02813432.2011.654193
Alberti, K.G., Zimmet, P., & Shaw, J. (2005). The metabolic syndrome – a new worldwide definition. Diabetic medicine, 23(5). Doi: 10.1111/j.1464-5491.2006.01858.x
Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Örtqvist, E. & Östenson C.G. (2010). Diabetes. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Bolin, K., Lindgren, B., Gip, C., & Mörk, A. (2009). Diabetes, healthcare cost and loss of productivity in Sweden 1987 and 2005 - A register-based approach. Diabetic Medicine, 26(9), 928-934. Doi:10.1111/j.1464-5491.2009.02786.x
Bonadonna R.C., Cucinotta D., Fedele D., Riccardi G., & Tiengo, A. (2006). The metabolic syndrome is a risk indicator of microvascular and microvascular complications of type 2 diabetes. Diabetes care, 29(12). Hämtad från Discovery.
Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cohen, M., & Kanter, Y. (2004). Relation between Sense of Coherence and Glycemic Control in Type 1 and Type 2 Diabetes. Behavioral Medicine, 29(4), 175-183. Hämtad från Discovery.
Edwall, L.L., Hellström A.L., Öhrn, I., & Danielsson, E. (2008). The lived experience of the diabetes nurse specialist regular check-ups as narrated by patients with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing 17(6), 772-781. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02015.x Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, B.S. (1994). Ett år med diabetes (Rapport i socialt arbete, 68). Stockholm:
Stockholm University.
Eriksson, B.S. (2000). Coping with type- 2 diabetes: the role of sense of coherence compared with active management. Journal of advanced nursing, 31(6), 1393-1397. Hämtad från Discovery.
Erten Z.K., Zincir, H., Filiz, Özkan, F., Selcuk, A., & Elmali, F. (2013). Sexual lives of women with diabetes mellitus (type 2) and impact of culture on solution for problems related to sexual life. Journal of clinical Nursing 23(7/8), 995-1004. Doi:10.1111/jocn.12273 Folkhälsomyndigheten. (2005). Sammanställning av hälsoutveckling och hälsofrämjande
insatser på äldre dar: En kunskapssammanställning. Hämtad den 17 april 2015 från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/11933/Aldredar_broschyr0505.pdf
Funnell, M.M., & Anderson, R.M. (2004). Empowerment and self-management of diabetes. Clinical Diabetes, 22(3), 123-127. Doi:10.2337/diaclin.22.3.123
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105-112. Doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granskär, M., & Höglund Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Green, J. & Tones, K. (2010). Health promotion: planning and strategies. London: SAGE. Gudbjörnsdottir, S., Cederholm, J., Nilsson, P.M., & Eliasson, B. (2003). The National
Diabetes Register in Sweden: An implementation of the St. Vincent Declaration for Quality Improvement in Diabetes Care. Diabetes Care, 26(4) 1270-1276.
Doi:10.2337/diacare.26.4.1270
Gutschall, M., Onega, L., & Wright, W. (2011). Patients’ Perspectives about Dietary Maintenance in Type 2 Diabetes. Topics in Clinical Nutrition, 26(3), 180-189. Doi:10.1097/TIN.0b013e3182260d69
Hjelm, K., Nyberg, P., & Apelqvist, J. (2002). Determinants of ambulatory care in a defined adult Swedish diabetic population. Diabetes Research and Clinical Practice, 56(1) 49- 61. Doi: 10.1016/S0168-8227(01)00351-5
Holloway, I. & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur & Kultur. Kneck, Å., Klang, B., & Fagerberg, I. (2011). Learning to live with illness: experience of
persons with recent diagnose of diabetes mellitus. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 558-566.
Doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00864.x
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Malpass, A., Andrews, R., & Turner, K. (2009). Patients with Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient Education and
Counseling, 74(2
), 258-263.
Doi:10.1016/j.pec.2008.08.018McGuire, A., Anderson, D., & Fulbrook, P. (2014).
Perceived barriers to healthy lifestyle activities in midlife and older Australian women with type 2 diabetes. Collegian, 21(4), 301-310. Doi:10.1016/j.colegn.2013.07.001Merrill, R.M. (2013). Introduction to epidemiology: 6th edition. Burlington, Mass: Jones & Bartlett Learning.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2012). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Quittenbaum, S. (2006). Diabetes. Gresberg, I. N & Johansson, L.G. (Red.), Medicinboken: vård av patienter med invärtes sjukdomar. Stockholm: Liber.
Sandén Eriksson, B. (2000). Coping with type-2 diabetes: the role of sense of coherence compared with active management. Journal Of Advanced Nursing, 31(6), 1393-1397. Hämtad från Discovery.
Sanofi. (2011). Diabetesrapporten 2011: en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige. Hämtad den 21 maj 2015 från:
http://www.sanofi.se/l/se/medias/E8722455-5B10-4C35-ADFA-71A325A6AC51.pdf Skinner, T.C. (2004). Psychological barriers. European Journal of Endocrinology, 151(2), 13-
17. Hämtad från PubMed.
Smide, B., & Hörnsten, Å. (2009). People reasoning about diagnosis in type 2 diabetes. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 1(3), 253-260.
Doi:10.1111/j.1752-9824.2009.01028.x
Socialdepartementet. (2008). En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 13 april från:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf
Socialstyrelsen. (2004). Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvården – slutrapport. Hämtad den 11 maj 2015 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10275/2004-103- 11_200410311.pdf
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapporten 2009. Hämtad den 8 april, 2015 från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126- 71.pdf
SOSFS 2014:6–19 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård – Stöd för styrning och ledning. Hämtat den 11 maj 2015 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19470/2014-6-19.pdf Strom L, J., & Egede E.L. (2012). The Impact of Social Support on Outcomes in Adult
patients with Type 2 Diabetes: A Systematic Review. Current Diabetes Reports, 12(6), 769-781. Doi: 10.1007/s11892-012-0317-0
Svenningsson, I., Björkelund, C., Marklund, B., & Gedda, B. (2012). Anxiety and depression in obese and normal-weight individuals with diabetes type 2: A gender perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(2), 349-354.
Thors Adolfsson, E. (2008). Patient education for people with type 2 diabetes in primary health care (Doctoral thesis, Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine,367) Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:172373/FULLTEXT01.pdf
Travis, T. (1997). Patient perceptions of factors that affect adherence to dietary regimens for diabetes mellitus. The Diabetes Educator. 23(2), 152-156. Hämtad från Discovery. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (1:2 011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad
21 maj, 2015, från:
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491
World Health Organization. (1948). Constitution of the world health organization. Hämtad den 12 maj 2015 från:
http://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf
World Health Organization. (1998). Health Promotion Glossory. Hämtad den 22 maj 2015 från:
http://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf?ua=1 Wikblad, K. (2012). Egenvårdsutbildning. Wikblad, I.K. (Red.), Omvårdnad vid diabetes.
Lund: Studentlitteratur.
Wild, S., Roglis, G., Green, A., & King, H. (2004). Global prevalence of diabetes: estimates for the year 2000 and projections for 2030. Diabetes Care, 27(5), 1047-1053.
Doi:10.2337/diacare.27.5.1047
Winroth, J., & Rydqvist, L. G. (2008). Hälsa & Hälsopromotion med focus på individ-, grupp-och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
1
BILAGA A: MISSIVBREV
Hej! Mitt namn är Linda Sahlström och jag skriver en kandidatuppsats på grundnivå i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola med inriktning äldre och typ 2-diabetes.
Syftet med studien är att undersöka hur äldre upplever en livsstilsförändring vid typ 2-
diabetes.
Jag vill gärna intervjua dig som har typ 2-diabetes och är 65 år eller äldre, eftersom du kan delge mig din värdefulla kunskap. Beräknad tid för intervjun är 30-60 minuter och varje intervju sker enskilt. Jag planerar att intervjua åtta stycken personer med typ 2- diabetes under perioden 15-24 april 2015. Plats för intervjun diskuteras enskilt med varje medverkande.Intervjun kommer att spelas in på ljudband. Då ljudet överförs till text i dator kommer ditt namn och personuppgifter att göras om till siffror (kodas) för att avidentifiera dig. Endast jag kommer att ta del av denna information och du kommer att vara anonym i uppsatsen.
Intervjumaterialet kommer enbart att användas till studiens syfte och kommer att förstöras när examensuppsatsen är godkänd av examinator.
Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan och all eventuell insamlad data kommer då att förstöras och inte användas i studien.
Resultatet av studien kommer att presenteras i min examensuppsats och den kommer att vara tillgänglig i elektronisk databas på Mälardalens högskola. Om du önskar kan jag även mejla den till dig om du så önskar. Examensarbetet planeras vara klart i juni 2015. Har du några frågor eller är intresserad att delta i studien så är du varmt välkommen att kontakta mig eller min handledare.
Jag ser fram emot att höra ifrån dig! Med vänliga hälsningar, Linda Sahlström
Kontaktuppgifter:
Linda Sahlström, student
Telefon: 070-265 69 75 Mejl: Lsm12004@student.mdh.se
Maria Norfjord Zidar, handledare
BILAGA B: INTERVJUGUIDE
Berätta om vem jag är och vad syftet med uppsatsen är (Syftet med studien är att undersöka hur äldre upplever livet efter diagnosen typ 2-diabetes).
Informera om samtyckeskravet och få ett skriftligt samtycke av intervjupersonen, informera även om anonymitet och konfidentialiteskravet. Börja spela in intervjun.
Bakgrund
Ålder? Kön?
Hur länge har du haft typ 2-diabetes?
Livet efter diagnosen typ 2-diabetes
Tema 1: Hur upplever äldre livet efter diagnosen typ 2-diabetes? Berätta om vad som hände när du fick diagnosen typ 2-diabetes. Kan du beskriva hur det påverkade ditt dagliga liv?
Tema 2: Hur uppfattas innebörden av livsstilsförändringar vid typ 2-diabetes? Vad innebär begreppet livsstilsförändring för dig?
Har du gjort någon livsstilsförändring och kan du utveckla vad det berodde på? Vilka förändringar upplevde du som svårast/ lättast efter du fått diabetes och varför? 3: Hur upplever de äldre eventuella stödjande faktorer efter diagnosen typ 2- diabetes?
Vad har underlättat (exempelvis resurser) i livet efter din diabetesdiagnos? Varför?
Tema 4: Hur upplever de äldre eventuella hindrande faktorer efter diagnosen typ 2-diabetes? Vad har försvårat livet efter din diabetesdiagnos? Varför?
Tema 5: Avslutande frågor
Upplever du att det är något som skulle underlätta för dig, utifrån din diagnos diabetes typ2? Varför?
Finns det något du skulle vilja tillägga, som inte tagits upp eller som du kommit på under tiden vi samtalat?
Berätta att intervjun är slut och fråga om det är något mer personen vill berätta. Tacka avslutningsvis för personens medverkan och stäng av diktafonen.
3
BILAGA C: SAMTYCKESBREV
Härmed bekräftar jag att jag blivit informerad om;
Studiens syfte och frågeställningar
Mina svar kommer att bli ljudinspelade på band.
Jag bekräftar att jag har blivit informerad om att mina personuppgifter och svar kommer att;
- avidentifieras
- behandlas konfidentiellt
- endast användas för denna studie
Bekräftar att jag även fått information om att;
- intervjumaterialet endast kommer att handhas av Linda Sahlström
- efter att studien är genomförd kommer det ljudinspelade materialet raderas
– Jag ger mitt samtycke till att delta i studien om typ 2-diabetes bland äldre och livet med sjukdomen, jag vet även att mitt deltagande är helt frivilligt.
– Jag är medveten om att jag när som helst och utan förklaring kan avsluta mitt deltagande.
……….. ………... ... ………..
3
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00