För att undersöka hur förändringar av de viktigaste parametrarna skulle påverka resultatet gjordes en känslighetsanalys. Då den huvudsakliga metod som användes var kriterieviktsmetoden, gjordes känslighetsanalysen för de högst och lägst viktade kriterierna i
- 26 -
kriterieviktsmatrisen. Från kriterieviktsmatrisen i Tabell 4 undersöktes vad som skulle hända med användningsområdenas totalvikt om de lägst viktade kraven (med vikt 1-2) ökade med ett (1), och de högst viktade kraven (med vikt 4-5) sänktes med ett (1). Medelhög viktning, 3, behöll samma värde. De nya vikterna skrevs in i Tabell 5 tillsammans med dess nya uträknade viktningspoäng i grönt. En ny total räknades ut för varje användningsområde, med det ursprungliga totalvärdet inom parentes.
Tabell 5. Variering av viktning i kriterieviktsmetoden för känslighetsanalys. De rödmarkerade
kraven har minskats viktningen med ett (1) medan den blåmarkerade har ökats med ett (1), grönt markerar nya poängen.
Krav Vikt Ideal Kraftvärme Biogas Bioplast
Flis Avfall Miljö Inget nettoutsläpp av
koldioxid 4 5 20 5 20 5 20 5 20 5 20 Låga utsläpp av föroreningar1 3 5 15 5 15 4 12 2 6 5 15 Hög verkningsgrad2 3 5 15 5 15 5 15 3 9 3 9 Ekonomi Lågt inköpspris för råvaror 3 5 15 3 9 5 15 4 12 5 15 Högt försäljningspris3 4 5 20 4 16 5 20 4 16 4 16 Hög tillväxt (CAGR) 4 5 20 1 4 1 4 2 8 5 20 Etik Låg olycksrisk 3 5 15 4 12 4 12 4 12 4 12
Inget bidrag till
konflikter 4 5 20 5 20 5 20 4 16 3 12
Totalt 140 111 118 99 119
Ursprunglig (160) (127) (134) (112) (137)
Skillnad 20 16 16 13 18
Den största skillnaden mellan ny och gammal viktningspoäng är för bioplast, med en total sänkning på 18 viktningspoäng när vikterna varieras. Minst skillnad blir det för biogas. Skillnaden i total viktningspoäng mellan bioplast och avfallseldad kraftvärme gick från 3 (137-134) till 1 (119-118). Efter känslighetsanalysens förändringar har fortfarande bioplast högst total viktningspoäng, följt av avfallseldad kraftvärme, fliseldad kraftvärme och biogas, men skillnaderna mellan dessa är något mindre. Detta tyder på att metoden som använts är tillräckligt stabil trots att viktning skett med egna preferenser.
Andra faktorer som kan påverka resultatet när det gäller kostnader är valutapriser och råvarupriser, eftersom de går upp och ner från dag till dag. Dessa antas dock inte ändras mycket eller plötsligt. Exempel på en oväntad händelse som skulle kunna påverka det är om odlingen försvåras, till exempel som i Thailand där kassavaodlingar drabbats av skadedjur och dåligt väder. Även om priserna skjuter i höjden är de dock relativt låga, i studien ca 1-5 kr per kg råvara.
- 27 - Källkritik
Det kan diskuteras huruvida det är bra att majoriteten av källorna är från webbsidor. Under informationssökningen söktes även i tryckt litteratur men då området med biomassa och förnybara energikällor är relativt nytt i ständig utveckling ansågs de tryckta källor som undersöktes vara utdaterade. Motsvarande information hittades online varav denna ansågs mer aktuell. I största möjliga mån, och därmed i stor utsträckning, har icke anonyma källor använts. Rapporter och statistik från forskning, myndigheter och relevanta företag har används.
Vissa av de källor som använts som haft ett okänt publiceringsdatum. Dessa är nästan enbart från företag, som kan antas vilja hålla sin information uppdaterad så att kunder och potentiella kunder inte får felaktig information. Därför har de källor använts trots att datum saknats. I flera fall har även informationen jämförts med andra källor för att till slut bedömas vara aktuell.
- 28 -
5 Slutsatser
Med hänsyn till angivna avgränsningar och frågeställningar har bland annat analyser och beräkningar på sammanställda kostnads- och energidata genomförts, men i och med vidden av användningsområden och dess slutprodukter har inte ett entydigt svar kunnat presenteras. Syftet med undersökningen har uppnåtts. Utifrån frågeställningarna har resultatet visat följande:
Inget entydigt svar kan ges om vad som är den mest optimala användningen av biomassa sett till mängd slutprodukt i förhållande till insatta ekonomiska medel. Detta då slutprodukten skiljer sig så pass mycket mellan värme, el, gas och plastprodukter. Avfallseldad kraftvärme är det användningsområde för biomassa som genererar störst
inkomst sett till kostnad för råvaran. För hushållsavfallet kan hanteringsavgifter tas ut så inga kostnader för råvara finns.
Fliseldad kraftvärme är den mest optimala användningen av biomassa sett till miljöpåverkan. Vid eldning av biomassa sker inget nettoutsläpp av koldioxid och restprodukten ska vara så ren att den kan återgå till naturen.
Bioplast är det användningsområde för biomassa som har bäst potential för framtiden sett till givna avgränsningar. Analyser visar på högt marknadsvärde och CAGR-värde vilket är positivt för framtiden. Dessutom löser biobaserade och biologiskt nedbrytbara plaster flera stora miljöproblem.
Däremot har fortfarande biogas fördelar. Det är positivt när avfall kan användas och här ta tillvara på dess energi. Tillverkningen är dock dyr och i Sverige är elpriserna redan låga på grund av andra, mer fördelaktiga energikällor. I avfallseldad kraftvärme samt biogasproduktion hanteras olika avfall – så kallat hushålls- och industriavfall respektive matavfall. Det finns en bredare marknad för matavfall medan osorterat (endast grovsortering av hämtningsföretagen) avfall från hushåll och industri inte har samma grad av utnyttjande. En miljövinst är då att energin tas tillvara ur massan.
I kriterieviktsmatrisen slutade kraftvärme och bioplast med de högsta värdena och endast ett poäng skiljde. Med detta i åtanke studerades marknaden i världen där bioplast är större än kraftvärme och dessutom växer fyra gånger så fort, vilket motiverar att bioplast är det bästa användningsområdet både nu och för framtiden.
- 29 -
6 Framtida arbete
Det finns flera vägar att ta i ett fortsatt arbete inom detta område. I detta projekt har många avgränsningar gjorts för att tidsramen ska räcka till och ett mer entydigt resultat kan nås vid vidare undersökning. Till att börja med kan utförliga energi- och kostnadsanalyser göras. I detta skulle det då vara bra att ha mer statistik från bland annat företag och anläggningar för att se produktionskostnader, vilket inte varit möjligt att hämta till detta arbete idag.
Dessutom är det svårt att jämföra så olika användningsområden. Ett förslag på fortsatt arbete kan då vara flertalet analyser uppdelade efter typ av biomassa och typ av slutprodukt.
- 30 -
7 Referenser
Figuren på försättsbladet kommer från Vattenfall och är tillgänglig på
https://corporate.vattenfall.se/om-energi/el-och-varmeproduktion/biomassa/. [Använd 13 Maj
2016].
[1] Biogasportalen, ”Basdata för biogas,” 2011. [Online]. Available:
http://www.biogasportalen.se/FranRavaraTillAnvandning/VadArBiogas/~/media/File s/www_energigas_se/Publikationer/Infomaterial/BiogasfolderA4_2011.ashx.
[Använd 10 Maj 2016].
[2] XE Trade, ”XE valutagrafer (USD/SEK),” 12 Maj 2016. [Online]. Available:
http://www.xe.com/sv/currencycharts/?from=USD&to=SEK. [Använd 12 Maj 2016]. [3] Investopedia, ”Compound Annual Growth Rate - CAGR,” Okänt datum. [Online].
Available: http://www.investopedia.com/terms/c/cagr.asp. [Använd 6 April 2016]. [4] Avfall Sverige, ”Certifieringsregler för biogödsel SPCR120,” 2016.
[5] BioBag Sverige, ”Biologisk nedbrytbar och komposterbar,” [Online]. Available: https://biobagworld.com/sv/miljon/biologiskt-nedbrytbar-och-komposterbar/. [Använd 1 April 2016].
[6] L. P. &. H. Ohlsson, ”Tekniska Museet,” [Online]. Available:
http://www.tekniskamuseet.se/download/18.4d755928124885167d480001982/13623 98330865/Kraftk%C3%A4llan_Energi_F%C3%B6rdjupning.pdf. [Använd 1 Februari 2016].
[7] B. Nykvist, ”Miljö och miljöarbete - En introduktion,” 2006. [Online]. Available: http://lc1.miun.se/nk/miljointro/page_22.htm. [Använd 19 April 2016].
[8] Tekniska Muséet, ”Förnybar energi,” 16 November 2010. [Online]. Available: http://www.tekniskamuseet.se/1/437.html. [Använd 17 Maj 2016].
[9] Energimyndigheten, ”Fossila energikällor,” 20 Februari 2014. [Online]. Available: http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/. [Använd 17 Maj 2016].
- 31 -
[10] M. Björsell, ”Fossila bränslen,” 19 Oktober 2015. [Online]. Available:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Fossila-branslen/. [Använd 9 Februari 2016]. [11] Jordbruksverket, ”Vad är förnybar energi?,” 12 Augusti 2014. [Online]. Available:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/ fornybarenergi/vadarfornybarenergi.4.2a19d05112133800c8b800089.html. [Använd 17 Maj 2016].
[12] Regeringskansliet, ”Sveriges tredje rapport om utvecklingen av förnybar energi enligt artikel 22 i Direktiv 2009/28/EG,” Regeringen, Stockholm, 2015.
[13] Energimyndigheten, ”Energiläget 2015,” Energimyndighet, Bromma, 2015.
[14] Naturvårdsverket, ”Styrmedel för förnybar energi,” 11 Maj 2016. [Online]. Available:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Fornybar-energi/Styrmedel-/#. [Använd 11 Maj 2016].
[15] J. Malmborg, ”Energigas Sverige,” 2011. [Online]. Available:
http://www.energigas.se/Publikationer/TidningenEnergigas/SenasteNumret/Nr12011. [Använd 16 Februari 2016].
[16] FN-förbundet, ”COP21 i Paris,” 18 December 2015. [Online]. Available:
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling/fn-och-klimatforhandlingarna-/2015-cop21-i-paris/. [Använd 15 April 2016].
[17] EU-upplysningen, Sveriges Riksdag, ”Klimat och Energi,” 15 December 2015. [Online]. Available:
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-global-uppvarmning/. [Använd 15 April 2016].
[18] Energidalen, ”Energidalen,” 7 November 2013. [Online]. Available:
http://www.energidalen.com/wds_cms/filer/biomasswe-redigerad_7_nov_2013.pdf. [Använd 5 Mars 2016].
[19] K. Svensson, ”Odling av marin biomassa kan ge renare hav,” Energimyndigheten, 16 April 2015. [Online]. Available:
- 32 -
http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2015/odling-av-marin-biomassa-kan-ge-renare-hav/. [Använd 17 Maj 2016].
[20] Naturvårdsverket, ”Naturvårdsverkets författningssamling,” 29 Oktober 2002. [Online]. Available:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2002/NFS2002-26k.pdf. [Använd 5 Mars 2016].
[21] JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ”Bioenergiportalen,” 11 Januari 2012. [Online]. Available: http://www.bioenergiportalen.se/?p=1416. [Använd 15 Mars 2016].
[22] MarketsandMarkets, ”Industrial Enzymes Market worth 6.2 Billion USD by 2020,” Okänt datum. [Online]. Available:
http://www.marketsandmarkets.com/PressReleases/industrial-enzymes.asp. [Använd 6 April 2016].
[23] EuropaBio, ”Bio-based economy: Food and feed,” 2013. [Online]. Available:
http://www.bio-economy.net/applications/applications_food_and_feed.html. [Använd 5 Mars 2016].
[24] Ostboden, ”Ostboden,” Okänt datum. [Online]. Available:
https://ostboden.wordpress.com/vegetariska-ostar/. [Använd 5 Mars 2016]. [25] Biobränsle.se, ”Biobränsle,” Okänt datum. [Online]. Available:
http://www.biobränsle.se/. [Använd 5 Mars 2016].
[26] Regeringskansliet, Förodning (2001:512) om deponering av avfall, Stockholm: Sveriges Riksdag, 2001.
[27] ReportBuyer, ”Global Biofuels Market Outlook (2014-2020) - Market Size Analysis, Trends, Competition & Opportunities,” PR Newswire, London, 2014.
[28] S. Engström, ”Nationalencyklopedin,” [Online]. Available:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kraftv%C3%A4rmeverk. [Använd 28 Mars 2016].
- 33 -
[29] Svenska Energi, ”Kraftvärme - Samtidig produktion av el och värme,” 14 April 2016. [Online]. Available: http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Kraftvarme/. [Använd 12 Maj 2016].
[30] Grand View Research, Inc, ”Combined Heat And Power Installation Market Worth $10.3 Billion By 2022: Grand View Research, Inc.,” PR Newswire, San Francisco, 2015.
[31] ADE, ”What is Combined Heat and Power?,” 2016. [Online]. Available:
http://www.theade.co.uk/what-is-combined-heat-and-power_15.html. [Använd 16 Maj 2016].
[32] J. Hedberg, Interviewee, Fortum Värme. [Intervju]. 18 Mars 2016.
[33] E.ON Sverige, ”Det här är kraftvärme,” 27 April 2015. [Online]. Available: https://uniper.eon.se/Uniper/Produktion-av-el-gas-varme-och-kyla/Kraftvarme/Sa-funkar-det/. [Använd 19 April 2016].
[34] P. Lehtikangas, Lagringshandbo kför trädbränslen, 2 red., Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, 1999.
[35] S. Grover, ”Biogas From Waste, Direct to the Consumer: It's Vegan Too!,” 16 Augusti 2010.
[36] Energimyndigheten, Energigas Sverige, ”Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014,” Energimyndigheten, Eskilstuna, 2015.
[37] Bioenergiportalen, ”Uppgraderingstekniker för biogas,” [Online]. Available: http://www.bioenergiportalen.se/?p=2908. [Använd 14 Maj 2016].
[38] R. Martin, ”Global Biogas Market to Nearly Double in Size to $33 Billion by 2022,”
Navigant Research, 1 Juni 2012.
[39] JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ”Biogasproduktion i Sverige,” 19 Oktober 2014. [Online]. Available:
http://www.bioenergiportalen.se/?p=3368&m=1634&page=ekonomi. [Använd 13 Maj 2016].
- 34 -
[40] W. Gabauser och D. G. Bochmann, ”About Biogas,” [Online]. Available: http://www.fabbiogas.eu/en/home/about-biogas/. [Använd 19 April 2016]. [41] Energigas Sverige, ”Biogasportalen,” 31 Augusti 2015. [Online]. Available:
http://www.biogasportalen.se/FranRavaraTillAnvandning/Produktion. [Använd 6 April 2016].
[42] EuropaBio, ”Bio-based economy: Chemicals,” 2013. [Online]. Available:
http://www.bio-economy.net/applications/applications_chemicals.html. [Använd 16 Mars 2016].
[43] Wageningen UR, ”Biobased Chemicals,” Okänt datum. [Online]. Available:
http://www.wageningenur.nl/en/Expertise-Services/Research-Institutes/food-biobased-research/Expertise-areas/Biobased-chemicals.htm. [Använd 17 Maj 2016]. [44] SpecialChem, ”Global Biobased Chemicals Market to Grow at a CAGR of 13.82%
from 2015-19: Technavio - See more at:
http://www.specialchem4bio.com/news/2015/03/30/global-biobased-chemicals-market-to-grow-at-a-cagr-of-13-2-from-2015-19-technavio#sthash.ocHnT2zE.dpuf,” SpecialChem, London, 2015.
[45] Skogsaktuellt, ”Bommullens utmanare,” [Online]. Available:
http://www.skogsaktuellt.se/artikel/27057/delad.html. [Använd 28 Mars 2016]. [46] Fibre2Fashion, ”Global Viscose (VSF) Market Outlook,” Augusti 2015. [Online].
Available: http://www.fibre2fashion.com/market-intelligence/syndicated-market-research-report/global-viscose-market-outlook-MWSRGVMO/. [Använd 6 April 2016].
[47] Stina Jacobsson Design, ”Vad är viskos,” [Online]. Available:
http://www.stinajakobsson.se/tyger/vad-ar-viskos/. [Använd 28 Mars 2016]. [48] Lunds Renhållningsverk, ”Framtid nu,” Okänt datum. [Online]. Available:
http://www.framtidsstigen.se/overvagande/handla-hallbart/klader/textilmaterial/. [Använd 5 April 2016].
[49] Fairtrade Sverige, ”Bomull,” Okänt datum. [Online]. Available: http://fairtrade.se/produkter/bomull/. [Använd 12 Maj 2016].
- 35 -
[50] M. Alpman, ”Stockholm får första fabriken för superstarkt papper,” 20 Maj 2010. [Online]. Available: http://www.nyteknik.se/innovation/stockholm-far-forsta-fabriken-for-superstarkt-papper-6425630. [Använd 29 Mars 2016].
[51] Innventia, ”Nanocellulosa,” [Online]. Available: http://www.innventia.com/sv/Det-har-kan-vi/Nya-material/Nanocellulosa/. [Använd 29 Mars 2016].
[52] M. Ek och J. Illergård, ”Mars: Cellulosa - Från makro till mikro,” 11 Januari 2013. [Online]. Available: https://www.kth.se/che/archive/arkiv/matmar-1.82408. [Använd 29 Mars 2016].
[53] PR Newswire, ”Global Nanocellulose Market Analysis & Trends - Industry Forecast to 2020,” PR Newswire, New York, 2016.
[54] Miljönytta, ”Nanocellulosa förnyar skogsindustrin,” Miljönytta, 20 Mars 2012. [55] E. Bezirhan Arikan och H. Duynu Ozsoy, ”A Review: Investigation of Bioplastics,”
Mersin University, Turkey, 2015.
[56] Future Market Insights, ”Bio-plastics Market: Global Industry Analysis and Opportunity Assessment 2014 to 2020,” Future Market Insights, Okänd ort, 2014.
[57] Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, ”Bioplaster,” [Online]. Available: http://www.ikem.se/vi-arbetar-med_1/blagul-kemi/bioplaster. [Använd 1 April 2016]. [58] World Economic Forum, Ellen MacArthur Foundation, McKinsey & Company, ”The
new plastics economy - Rethinking the future of plastics,” 2016.
[59] European Bioplastics, ”Bioplastics,” [Online]. Available: http://www.european-bioplastics.org/bioplastics/. [Använd 1 April 2016].
[60] Naturskyddsföreningen, ”Information om de vanligaste plasterna och tillsatsämnena,” [Online]. Available: http://www.naturskyddsforeningen.se/node/35087/. [Använd 12 Maj 2016].
[61] Novinpak, ”PET, recycled PET and bio-PET,” [Online]. Available:
http://www.novinpak.org/faq-en/pet-recycled-pet-and-bio-pet. [Använd 12 Maj 2016].
- 36 -
[62] Corbion, ”Bioplastics,” Okänt datum . [Online]. Available: http://www.corbion.com/bioplastics. [Använd 12 Maj 2016].
[63] C. Lim och S. Law, ”MILJÖTIDNINGEN: Dokument – Polylaktid (PLA),” 6 Maj 2013. [Online]. Available:
http://www.jordensvanner.se/2013/miljotidningendokument-polylaktid-pla. [Använd 12 Maj 2016].
[64] Naturvårdsverket, ”Utsläpp i siffror: Dikväveoxid (N20),” 12 Januari 2010. [Online]. Available:
http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Vaxthusgaser/Dikvaveoxid/. [Använd 12 Maj 2016].
[65] Reverdia, ”Biosuccinium™ Applications,” 2015. [Online]. Available:
http://www.reverdia.com/products/applications/polybutylene-succinate-pbs/. [Använd 12 Maj 2016].
[66] Galatea Bio Tech Srl, ”PHA / PHB / PHV - Polyhydroxy Alkanoates-Butyrate-Valerate,” Okänt datum. [Online]. Available:
http://www.galateabiotech.com/en/what-we-do/bioplastics/pha-phb-phv. [Använd 12 Maj 2016].
[67] A. J. Carcalho och m.fl, Handbook of Biopolymers and Biodegradable Plastics, 1:a red., S. Ebnesajjad, Red., Waltham, Massachusetts: William Andrew on Elsevier, 2013, pp. 129-130.
[68] Nordisk Bioplastförening, ”Vad skiljer en bioplast från en vanlig plast?,” [Online]. Available: http://www.nordicbioplastic.com/?id=2&view=mainpage. [Använd 1 April 2016].
[69] C. Forsgren, ”Debattartikel: Bioplaster ett hot mot återvinningen,” 10 Januari 2012. [70] Operation Boost, ”Bio plastic & disposables,” [Online]. Available:
http://operation-boost.com/act/green-innovation/bio-plastic-and-others/. [Använd 19 April 2016]. [71] European Bioplastics, ”Förnybara energikällor för produktion av bioplast,” Nordisk
Bioplastförening, 2011.
- 37 -
[73] Energimyndigheten, ”Energibalans,” Energimyndigheten, 8 Oktober 2015. [Online]. Available: http://www.energimyndigheten.se/statistik/energibalans/. [Använd 29 April 2016].
[74] J. Janhager Stier, Konstruktiv form och utvärdering av projekt, Stockholm, 2015. [75] Statistiska Centralbyrån, ”Tillförsel och användning av el 2001–2014 (GWh),” 3
Mars 2016. [Online]. Available: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Energi/Tillforsel-och-anvandning-av-energi/Arlig-energistatistik-el-gas-och-fjarrvarme/6314/6321/24270/. [Använd 14 Maj 2016].
[76] Occams Business Research & Consulting, ”Global Polylactic Acid Market Forecast 2015-2021,” 2015.
[77] The Freedonia Group, ”World Bioplastics,” November 2013. [Online]. Available: http://www.freedoniagroup.com/industry-study/3089/world-bioplastics.htm. [Använd 12 Maj 2016].
[78] Regeringskansliet, ”Förlängda statsstödsgodkännanden för skattebefrielse av biodrivmedel,” 16 December 2016. [Online]. Available:
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/forlangda-statsstodsgodkannanden-for-skattebefrielse-av-biodrivmedel/. [Använd 17 Maj 2016]. [79] Europeiska miljöbyrån, ”Avfall: Ett problem eller en resurs?,” 1 Oktober 2014.
[Online]. Available: http://www.eea.europa.eu/sv/miljosignaler/signaler-2014/artiklar/avfall-ett-problem-eller-en-resurs. [Använd 18 Maj 2016].
[80] SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ”Brandsäker lagring av biobränslen och avfall,” [Online]. Available:
https://www.sp.se/sv/index/research/storage_biofuel/sidor/default.aspx. [Använd 12 Maj 2016].
[81] P. Alestig, ”Sverige får 800 miljoner för att elda utländska sopor,” Svenska
Dagbladet, 2013 Juni 2015.
[82] Fortum, ”Bristaverket,” 14 Oktober 2015. [Online]. Available:
http://www.fortum.com/countries/se/om-fortum/energi-produktion/varmeproduktion-och-kraftvarme/bristaverket/pages/default.aspx. [Använd 14 Mars 2016].
- 38 -
[83] Fortum, ”Bristaverket folder,” [Online]. Available:
http://www.fortum.com/countries/se/SiteCollectionDocuments/Bristaverket_folder.pd f. [Använd 23 Mars 2016].
[84] E. Rylander, ”Miljörapport 2012 Valsta hetvattencentral,” Mars, 25, 2013.
[85] Fred Holmberg & Co AB, ”NOx - Reduktion,” ShopSetup, 2016. [Online]. Available: http://www.holmberg.se/produkter/nox-reduktion.aspx. [Använd 11 Maj 2016]. [86] Sveriges Riksdag, ”Klimatmål för att stoppa global uppvärmning,” [Online].
Available: http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-global-uppvarmning/. [Använd 29 Mars 2016]. [87] Scandinavian Biogas, ”Biogasprocessen,” Okänt datum. [Online]. Available:
http://scandinavianbiogas.com/om-biogas/. [Använd 14 Maj 2016].
[88] Avfall Sverige, ”Certifieringsregler och bilaga 1,” 4 April 2016. [Online]. Available:
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/certifieringsregler-och-bilaga-1/] . [Använd 8 Maj 2016]. [89] Carbotech, ”The carbotech system: From Biogas to Biomethane,” Okänt datum.
[Online]. Available: http://www.carbotech.info/en/Technology.html. [Använd 8 Maj 2016].
[90] Sveriges Riksbank, ”Sök räntor & Valutakurser,” 11 Maj 2016. [Online]. Available: http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Sok-rantor-och-valutakurser/. [Använd 11 Maj 2016].
[91] Renova, ”Från avfall till ren energi,” Infobolaget AB, 2010. [Online]. Available: http://www.renova.se/Global/pdf/Fran_avfall_till_ren_energi_light_web.pdf. [Använd 10 Maj 2016].
[92] Stockholmsregionens Avfallsvård, ”Brännbart avfall,” 24 Augusti 2007. [Online]. Available: http://www.atervinningscentralen.se/web/page.aspx?refid=173. [Använd 10 Maj 2016].
[93] Svensk Fjärrvärme, ”Kraftvärme,” Okänt datum. [Online]. Available:
http://www.svenskfjarrvarme.se/Fjarrvarme/Vad-ar-kraftvarme/. [Använd 10 Maj 2016].
- 39 -
[94] Energimyndigheten, ”Kortsiktsprognos - våren 2016,” Energimyndigheten, 2016. [95] Biogasportalen, ”Energiinnehåll,” 31 Augusti 2015. [Online]. Available:
http://www.biogasportalen.se/FranRavaraTillAnvandning/VadArBiogas/Energiinneha ll. [Använd 10 Maj 2016].
[96] Biogas Gotland, ”Vad är det för skillnad på biogas och naturgas?,” Zielinski
Kommunikation, 2012. [Online]. Available: http://biogasgotland.se/faq-items/vad-ar-det-for-skillnad-pa-biogas-och-naturgas/. [Använd 10 Maj 2016].
[97] KonveGas, ”Ekonomi,” Okänt datum. [Online]. Available:
http://www.konvegas.se/fragorochsvar/ekonomi.html. [Använd 11 Maj 2016]. [98] Skatteverket, ”Skattesatser på bränslen och el under 2016,” [Online]. Available:
https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/punktskatter/energiskatter/s kattesatser.4.77dbcb041438070e0395e96.html. [Använd 27 April 2016].
[99] Energimyndigheten, ”Trädbränsle- och torvpriser Nr 1 / 2016,” 1 Mars 2016. [Online]. Available:
http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/energipriser/en0307_sm1601. pdf. [Använd 27 April 2016].
[100] E-conomic, ”Vinstmarginal - Vad är vinstmarginal?,” 2016. [Online]. Available: https://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/vinstmarginal. [Använd 13 Maj 2016].
[101] 3Ders, ”Price compare - 3D printing materials,” 2016. [Online]. Available: http://www.3ders.org/pricecompare/?sc=Sweden. [Använd 12 Maj 2016].
[102] Index Mundi, ”Corn Futures End of Day Settlement Price,” 12 Maj 2016. [Online]. Available:
http://www.indexmundi.com/commodities/?commodity=corn&months=12. [Använd 13 Maj 2016].
[103] Index Mundi, ”No. 11 Sugar Futures End of Day Settlement Price,” 12 Maj 2016. [Online]. Available: http://www.indexmundi.com/commodities/?commodity=sugar. [Använd 13 Maj 2016].
- 40 -
[104] Omvandla Enheter, ”Omvandla Vikt,” Okänt datum. [Online]. Available: http://omvandlaretill.se/pound-till-kilogram.html. [Använd 13 Maj 2016].
[105] E.ON Gas, ”Vad kostar det att köra på biogas?,” 11 Maj 2016. [Online]. Available: https://www.eon.se/privat/for-bilen/vad-kostar-det.html. [Använd 14 Maj 2016]. [106] Energigas Sverige, ”Ny enhet för fordonsgas,” 8 Juli 2015. [Online]. Available:
- 41 -