Känslighetsanalys för vindkraftspark

Kalkylräntan har så som grafen påvisar en stor inverkan på resultatet. I och med den relativt sett höga kalkylräntan så har poster som ligger i början av kalkylperioden så som mark- och byggkostnad proportionellt större inverkan på det totala resultat än kostnader och inkomster som ligger längre bort i tiden.

(kr0,85) (kr0,80) (kr0,75) (kr0,70) (kr0,65) (kr0,60) (kr0,55) (kr0,50)

0 25 50 75 100 125 150 175 200

Merkostnaden för säsongslagrad värme (kr/kWh)

Transitavgift (kr/MWh)

(kr0,05) kr0,00 kr0,05 kr0,10 kr0,15 kr0,20 kr0,25

3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% 11%

Vinst jämfört med alternativ el (kr/kWh)

Kalkylränta (%)

Prisutveckling el. Skulle prisutvecklingen på el bli tre procentenheter högre än vad som antagits skulle vinsten per kWh mer än fördubblas, samtidigt som en tillbakagång av

prisutvecklingen med tre procentenheter från den antagna nivån på 2 % till -1 %, skulle leda till att investeringen fortfarande är lönsam, även om blygsamt.

Pris på elcertifikat har ett stort genomslag på reultatet eftersom det är en intäkt som finns varje år i kalkylen. Känslighetsanalysen påvisar att en prisökning på 100 % på elcertifikaten leder till att vinsten ökar med 112 %. Väljer man däremot att behålla elcertifikaten för att maximera miljönyttan försvinner hela den ekonomiska vinsten jämfört med att köpa el på marknaden, resultatet blir till och med en liten förlust per kWh vilket betyder att lönsamheten är beroende av handel med elcertifikat.

(kr0,05) kr0,00 kr0,05 kr0,10 kr0,15 kr0,20 kr0,25

-2% -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6%

Vinst jämfört med alternativ el (kr/kWh)

Prisutveckling alternativ elenergi (%)

(kr0,05) kr0,00 kr0,05 kr0,10 kr0,15 kr0,20 kr0,25

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Vinst jämfört med alternativ el (kr/kWh)

Pris på elcertifikat (kr/MWh)

Byggkostnad har som grafen nedan påvisar stor inverkan på resultatet. Ju dyrare uppförandet blir desto högre blir även priset per kWh. Kan byggkostnaden minskas så kan lönsamheten förbättras nämnvärt.

Markkostnaden har så som grafen nedan påvisar en relativt blygsam inverkan på resultatet.

(kr0,05) kr0,00 kr0,05 kr0,10 kr0,15 kr0,20 kr0,25

0,90 0,95 1,00 1,05 1,10 1,15 1,20 1,25 1,30 Vinst jämfört med alternativ el (kr/kWh)

Byggkostnad (miljarder kr)

(kr0,05) kr0,00 kr0,05 kr0,10 kr0,15 kr0,20 kr0,25

0 5 10 15 20 25 30

Vinst jämfört med alternativ el (kr/kWh)

Markkostnad (miljoner kr)

Energiproduktion till samma investeringkostnad. Grafen visar hur vinsten per kWh

förändras om mängden producerad elenergi ökar, utan att man ökar investeringen och bygger en större anlägning. Närmast till hands ligger alltså en effektivisering eller annan förbättring av de tekniska förutsättningarna så att en större mängd energi kan produceras till samma investeringskostnad.

Statligt bidrag har tidigare delats ut till nyetablering av större vindkraftsanläggningar. Sjisjka vind erhöll t.ex. nära 70 miljoner kronor vilket i förhållande till en totalinvestering på ca 1,1 miljarder är en betydande subvention. Grafen nedan visar hur priset per kWh påverkas av förekomsten samt storleken på ett eventuellt bidrag.

Vinst jämfört med alternativ el (kr/kWh)

Energiproduktion till samma investeringskostnad (MWh)

(kr0,05)

0,0 17,5 35,0 52,5 70,0 87,5 105,0 122,5 140,0 Vinst jämfört med alternativ el (kr/kWh)

Statligt etableringsstöd (miljoner kr)

4.8 Intervjusvar

I princip ansåg alla de tillfrågade fastighetsägarna att en investering i energiproduktion i grund och botten ska vara lönsam även om miljövinsterna är stora. Några uttryckte den åsikten rakt ut medan andra var mer försiktiga med att använda just de orden även om det framgick att deras åsikt var densamma. Det som avskräckte företagen var alltså inte att i sak äga sin egen energiproduktion och de tekniska och juridiska problem det skulle kunna

medföra utan just att göra en ekonomiskt olönsam investering i förhållande till alternativen på marknaden.

Flertalet av företagen hade redan i dagsläget undersökt möjligheterna för olika

energiinvesteringar, främst i vindkraft. Ingen av dem hade dock ännu tagit steget fullt ut och gjort en investering av olika skäl. Många hade emellertid redan olika alternativ för

uppvärmning av ett begränsat antal fastigheter, främst då geotermisk värme.

En idé som Skanska har uttryckt är att delägarna för att maximera miljönyttan ska behålla de elcertifikat som tilldelas via vindkraftverken. Detta var något som de flesta företagen var skeptiska mot. De ansåg att man bidrar tillräckligt mycket till att förbättra miljön genom att bygga ett vindkraftverk och använda energin därifrån. Att ta ett större ansvar på systemnivå var inte något som man tyckte var intressant, med något undantag.

En av intervjufrågorna var om företagen ansåg att det var någon skillnad på att äga ett vindkraftverk kontra en solfångaranläggning med tanke på att vindkraft är en beprövad energikälla i Sverige och att många redan är välbekanta med den samtidigt som solkraft är något som kan anses som nytt och lite främmande. Resultatet var att man i sak inte tyckte att det förelåg någon betydande skillnad så länge någon välrenommerad aktör, exempelvis Skanska, stod bakom solfångaranläggningen och på något sätt garanterade dess funktionalitet och kapacitet. Däremot reagerade företagen såklart på skillnaden i lönsamhet i respektive projekt. Då vindkraft redan idag är ekonomiskt lönsamt under förutsättningen att

elcertifikaten säljs så var den delen av projektet mer intressant och något som flera redan hade diskuterat internt i respektive organisation.

Ett företag omnämnde en väldigt lokal energilösning som man nyligen låtit bygga på taket till en av sina kontorsfastigheter i centrala Stockholm. Den bestod av solceller samt ett litet vindkraftverk. Återbetalningstiden bedömdes vara mellan 50-100 år. I det fallet var det en hyresgäst som indirekt stod för hela kostnaden för att hyresgästen såg ett stort mervärde i att ha en stark miljöprofil och kunde använda anläggningen i PR-syfte.

Det framkom även andra exempel från andra företag där några stora hyresgäster med tydliga miljöprofiler efterfrågade särskilda miljölösningar för sina lokaler även fast detta då höjde hyreskostnaderna över marknadshyran.

Ett undantag från lönsamhetskravet från fastighetsägarnas perspektiv skulle kunna vara i samband med att man vill skapa en eller ett fåtal profilfastigheter där man på bred front skulle arbeta med många olika miljöfrågor där egen förnyelsebar energiproduktion skulle kunna vara en del. För ett sådant begränsat projekt tror man att man skulle kunna hitta en målgrupp av hyresgäster som skulle vara beredda att betala den ökade driftskostnaden i utbyte mot det PR-värde en sådan fastighet skulle medföra.

52 (Denell 2012) (Eskils 2012) (Hjort 2012) (Jakobsson 2012) (Johansson 2012) (Kupsu 2012) (Söderberg 2012) (Tjernström 2012) (Tufvesson 2012) (Zachrisson 2012) (Ekström 2012)

Samtidigt som fokus just nu ligger på lönsamhet ser många den påträngande risken med ökande energipriser inom en snar framtid, både på värme- och el-sidan. Många ogillar också den monopolsituation som i stor utsträckning råder på fjärrvärmemarknaden samt känner ett missnöje med de stora aktörerna på marknaden. En lösning som flera av företagen kunde överväga var en investering i energiproduktion som en form av ”hedgning” mot framtida energiprisökningar. Samtidigt konstaterades ganska snabbt att en sådan investering lika gärna skulle kunna göras vid ett framtida tillfälle då energipriset stigit till en nivå som skulle

innebära att det blev lönsamt med egenproducerad värmeenergi.

Ett annat upplägg som inte skulle kräva samma ekonomiska åtagande från fastighetsägarna är att teckna långa energiavtal eller energiterminer. Detta upplägg mottogs väl av de flesta företagen då man slipper den stora kapitalinsats och risk som ett ägande av

produktionsanläggningarna skulle medföra men ändå får ett förutsägbart energipris samt garanterat grön energi.

Alla tillfrågade fastighetsägare använder i dagsläget uteslutande så kallad miljösmart el.

Alltså el som köps från energibolag men som producerats via förnyelsebara energikällor som exempelvis vindkraft eller vattenkraft. Denna typ av elavtal kostar något mer än ”vanlig” el.

Många köpte även då det var möjligt miljösmart fjärrvärme som kommer från biobränslen eller spillvärme, även detta till ett pristillägg. Inom ”rimliga ramar” är företagen generellt beredda att betala en premie för miljösmart energi

Alla företagen är överens om att miljön har blivit ett allt viktigare säljargument de senaste 5-10 åren och att kunderna är betydligt mer insatta i miljöfrågor och efterfrågar olika

miljöcertifieringar i betydligt större omfattning än tidigare. Detta är också en trend som man är övertygad om kommer fortsätta. Större hyresgäster ställer oftast högre krav än små hyresgäster, ytterligare högre krav har myndigheter och vissa utländska hyresgäster. Det verkar svårt att få mer betalt för miljöarbetet utan det har snarare blivit något som måste finnas för att större hyresgäster och framförallt myndigheter överhuvudtaget ska vara intresserade av att hyra kontor i en fastighet. Som en av de intervjuade personerna uttrycket det hela; ”ska man köpa en ny bil så har man ju vissa kriterier som man prioriterar olika högt, har man då ställt kravet på att bilen ska vara bränslesnål och miljövänlig så kollar man ju inte ens på en Volvo 740 från 92”. På samma sätt tittar inte en hyresgäst på fastigheter som inte uppfyller dennes kravspecifikation, även om många andra attribut på just den specifika fastigheten passar in.