Kärnkraftverk i drift omfattar Forsmark Kraftgrupp AB (FKA) reaktor 1, 2 och 3 i Forsmark, OKG Aktiebolag (OKG) reaktor 3 i Simpevarp samt Ringhals AB (RAB) reaktor 1, 3 och 4 i Ringhals. I Figur 1 redovisas en sammanställning över antal och typ av tillsynsinsatser mot kärnkraftverken under året.
Antal tillsynsinsatser 2020 per kärnkraftverk
Figur 1 Antal tillsynsinsatser per kärnkraftverk under 2020.
Under året genomförde SSM totalt 28 inspektioner, 78 verksamhetsbevakningar, och 57 granskningar för den operativa driften av dessa reaktorer (ej inräknat tillsyn av avveckling och internationella kärnämnesinspektioner). Myndighetens granskningar omfattar till stor del ändringar som genomförs i anläggningarna och den tillståndsgivna verksamheten.
Två av verksamhetsbevakningarna vid RAB genomfördes som ”VB snabb”, det vill säga
behovsstyrda informationsinhämtningar vid inträffade händelser eller uppdagade förhållanden. Den ena avsåg information om brister i brandseparationen som skulle kunna påverka nödkraftsdieslarna och den andra gällde hantering av skador på rörledningar i säkerhetssystem.
Myndighetens inspektioner har genomförts i enlighet med ett tillsynsprogram för kärnkraftverk i drift och varit fokuserat på följande områden:
• säkerhetsledning
• anläggningsändringar, utbyten • kärnbränsle, kriticitetssäkerhet
• fysiskt skydd och informationssäkerhet • utsläpp av radioaktiva ämnen
• utbildning, simulatorträning, återträning, övningar • återkommande kontroll.
Under året identifierade RAB en skada på reaktorinneslutningens tätplåt vid Ringhals 3 som rapporterades till SSM som en konstaterad brist av kategori 1. En konstaterad brist av kategori 1 innebär att de utredningar som har genomförts och de åtgärder som har vidtagits med anledning av bristen ska vara prövade och godkända av SSM, innan anläggningen får återgå från säkert läge till drift utan särskilda begränsningar. SSM:s granskning av det inkomna underlaget avseende upptäckt skada och vidtagna åtgärder på reaktorinneslutningens tätplåt resulterade i att RAB under vissa villkor fick ta Ringhals 3 från säkert läge till drift utan särskilda begränsningar.
Inom området fysiskt skydd och informationssäkerhet har myndigheten under året genomfört fem inspektioner och sju verksamhetsbevakningar vid kärnkraftverken, vilket är en väsentligt ökad omfattning jämfört med föregående tre år. SSM har även granskat OKG:s analyser av det fysiska skyddet i förhållande till kravbild och gällande dimensionerande hotbeskrivning, vilket har skett i en nära samverkan med Polismyndigheten.
Två inspektioner har genomförts vid kärnkraftverken avseende arbete med beredskapsplanering. SSM bedömer att beredskapen hos de inspekterade kärntekniska anläggningarna i stort är tillfredställande, med enstaka brister som kräver åtgärder. De genomförda inspektionerna bedöms ha bidragit till att kärnkraftverken har förbättrat sin förmåga att hantera en eventuell radiologisk nödsituation med stort personalbortfall.
SSM har under 2020 hanterat 110 anmälningar från kärnkraftverken avseende tekniska eller
organisatoriska ändringar och beslutat att granska 41 av dessa (Forsmark 24, Oskarshamn 4, Ringhals 13). Utvecklingen av antalet anmälda ärenden från 2012 till 2020 framgår av Figur 2. Antalet ärenden har under de fyra senaste åren minskat från en tidigare högre nivå. Orsaken till den tidigare högre nivån var nya krav och moderniseringar såsom effekthöjningar. Tidigare ingick även Oskarshamn 1 och 2 i statistiken för Oskarshamn. Dessa hanteras sedan avställningen som kärnkraftverk under avveckling, se nedan.
Antal anmälningar avseende reaktorer i drift
Figur 2 Hanterade tekniska eller organisatoriska ändringar för reaktorer i drift.
Under året har SSM granskat RAB:s helhetsbedömning för Ringhals 3 och 4. SSM har även granskat de analyser som företaget genomfört för att säkerställa att dessa två reaktorer har förutsättningar för strålsäker drift efter ursprungligt konstruerad drifttid på 40 år. Myndighetens slutsats från
granskningen är att helhetsbedömningen är av god kvalitet och att den åtgärdsplan som RAB genomför som en följd av denna skapar förutsättningar för att upprätthålla och förbättra
strålsäkerheten vid anläggningarna. SSM bedömer även att RAB har goda förutsättningar att driva Ringhals 3 och 4 vidare efter 40 år.
Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 samt efterföljande EU-stresstester och enligt Sveriges nationella handlingsplan beslutade SSM år 2014 om att alla svenska kärnkraftverk i drift vid utgången av 2020 ska vara utrustade med system för oberoende härdnödkylningsfunktioner. SSM har i sin tillsyn följt konstruktionsarbetet genom verksamhetsbevakningar och granskningar för att under året genomföra en omfattande slutgranskning,,. Granskningsresultatet visar att Forsmark 1–3, Oskarshamn 2 samt Ringhals 3 och 4 uppfyller kraven med vissa mindre brister, vilket innebär att SSM inte ser behov av att införa någon inskränkning i driften. Införandet av oberoende härdkylning har inneburit en väsentlig höjning av säkerheten i de fall anläggningarna skulle drabbas av extrema yttre händelser, utöver de som verken konstruerats för, såsom extrema jordbävningar, temperaturer, havsvattennivåer, med mera.
SSM har fastställt samlade strålsäkerhetsvärderingar (SSV) för RAB, OKG och FKA samt presenterat dessa för respektive tillståndshavare vid ett ledningsmöte. SSM:s samlade bedömning av
strålsäkerheten vid kärnkraftverken i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark är att verksamheterna generellt bedrivs på ett strålsäkert sätt och att tillståndshavarna i stort uppfyller SSM:s krav.
Strålsäkerheten vid Ringhals samt OKG bedömdes under året vara tillfredsställande och vid Forsmark acceptabel. Värderingarna av strålsäkerheten för dessa anläggningar har därmed inte förändrats sedan föregående år.
Fud-program
SSM lämnade i mars 2020 ett yttrande till regeringen om Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) redovisning av kärnkraftsindustrins gemensamma program för forskning, utveckling och
demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall (Fud-program 2019). SSM har granskat programmet och inhämtat synpunkter från bland annat kommuner, andra myndigheter, forskningsinstitutioner och miljöorganisationer. Bedömningen är att redovisningen visar på en
framdrift i arbetet med att utveckla och implementera lösningar för slutligt omhändertagande av allt använt kärnbränsle och kärnavfall, och att redovisningen därmed uppfyller kärntekniklagens krav. Redovisning ger också en tydlig överblick och förståelse för SKB:s och reaktorägarnas övergripande planer och program, och medger därmed den öppenhet och insyn i verksamheterna som lagstiftningen syftar till.
SSM konstaterar samtidigt att det finns ett fortsatt långsiktigt behov av forskning och utveckling avseende hantering och slutförvaring av kärnkraftens restprodukter, samt avveckling och rivning av kärnkraftverken. Detta gäller särskilt programmet för att utveckla och etablera ett slutförvar för långlivat avfall (SFL).