Kön är inte något fast fixerat begrepp. Dess betydelse varierar inte minst socialt, kulturellt, historiskt och geografiskt. Klass, etnicitet, sexualitet och ålder spelar också in i dessa tolkningar. Här gör jag en kort genom-gång av begrepp och perspektiv som är relevanta för avhandlingen.83
Kön som konstruktion
Med genusglasögon kan manligheter och kvinnligheter ses som sociala konstruktioner vars innehåll är relaterat till historiska och kulturella sam-manhang. Att jag talar i plural hänger samman med att den enkla diko-tomin man–kvinna allt mer börjar ifrågasättas. Själva idén om två kön har också visat sig vara historiskt betingad. Historikern Thomas Laqueur pekar på att fram till upplysningen sågs kvinnor och män som varianter av ett och samma biologiska kön. Olikheten var sedan social och juridiskt betingad.84
En del forskare menar att det inte finns ett slags kvinnlighet (de Lau-retis 1987, Macdonald 1995, m.fl.) och andra menar med att det till och med inte finns någon ursprungligt färdigkönad kropp, den skapas genom kulturen. Den senare tolkningen företräds framför allt av Judith Butler som i boken Gender Trouble också använder begreppet ”performing gen-der”.85 Butlers tankegångar genomsyrar många nyare texter om kön och genus.86
83 För en genomgång av skillnaden mellan kön och genus se inledningskapitlet, s 15-16.
84 Thomas Laqueur, m.fl. (1994) Om könens uppkomst: hur kroppen blev kvinnlig och manlig, s 21.
85 Judith Butler (1990) Gender trouble: feminism and the subversion of identity.
86 Se till exempel Toril Moi (1997) ”Vad är en kvinna?” som relaterar Butlers genusanalyser till Simone de Beauvoir.
Inom den framväxande mansforskningen betonas det också att man-ligheten är en konstruktion.87 Queerforskningen ifrågasätter den hetero-normativa blicken och postkoloniala forskare har pekat på att problem-formuleringen inom västerländsk kvinnoforskning varit allt för präglad av en vit medelklassposition.88 På senare år har begreppet ”intersektio-nalitet” blivit centralt inom genusforskningen för att beskriva hur olika maktordningar påverkar varandra.89 Kön får alltså en alltmer mångtydig och komplex betydelse utifrån olika politiska och forskningsteoretiska perspektiv. Det man kan säga generellt är att kön/genusforskningen dis-kuterar olika tankemönster, dels kring struktur/individ och dels kring kollektiva identiteter/demontering av identiteter och att det knappast finns en gemensam syn på kön, mer än att man vill problematisera och ifrågasätta betydelser av kön.
Feministisk forskning är en del av genusforskningen. Det är en forsk-ningsansats som syftar till förändring, den utgår från att det finns struk-turella orättvisor grundat på kön i samhället och forskningen vill bidra till kunskap som i sin tur kan leda till förändring. Avhandlingen kan ses som ett bidrag till den feministiska forskningen men jag kommer också att förhålla mig till annan genusforskning i mina analyser av kön i tv.
87 Peter N. Stearns (1990) Be a man! Males in modern society, Robert W. Connell (1995) Masculinities, Claes Ekenstam, m.fl. (1998) Rädd att falla: studier i manlighet, Bo Nilsson (1999) Maskulinitet: representation, ideologi och retorik.
88 Don Kulick och Gunilla Bjerén (1987) Från kön till genus: kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv, Chandra Talpade Mohanty (1984/88) ”Under Western eyes: feminist scholarship and colonial discourses”, Peter N. Stearns (1990) Be a man! Males in modern society, Audre Lorde (1992) ”Age, race, class and sex: women redefining difference”, Susan Stanford Friedman (1998) ”Mappings: feminism and the cultural geographies of encounter”.
89 Nina Lykke (2003) ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusfor-skningen” samt Nina Lykke (2005) ”Nya perspektiv på intersektionalitet: problem och möjligheter”.
könochmakt 49
Kvinnors relativa underordning
Kvinnors och mäns platser och roller i samhället är en viktig utgångs-punkt för att förstå hur mediebilden av kön formas. På ett övergripande plan finns en värdehierarki i samhället knutet till kön som tar sig ut-tryck i sådant som könsuppdelning på arbetsmarknaden, i utbildnings-systemet, i ojämna löner och ojämn tillgång till ledande positioner.90 I Sverige synliggörs det genom en starkt segregerad arbetsmarknad, och att till exempel bara 17 procent av föräldraledigheten tas ut av papporna. I maktsfärerna är könsfördelningen också mycket ojämn mellan fälten, 45 procent av riksdagsledamöterna är kvinnor jämfört med 15 procent av styrelseledamöterna i börsnoterade bolagsstyrelser.91 Man kan fråga sig vilken koppling det finns mellan samhällets värdesystem knutet till kön och de platser och roller kvinnor och män har i tv.
Både den svenska historikern Yvonne Hirdman och den franske so-ciologen Pierre Bourdieu betonar relationen mellan könen när de ska beskriva och förklara könsmärkningen av samhället. Hirdman pekar på att relationen mellan män och kvinnor påverkas av en genusordning som bygger på att män och det manliga ses som norm och att könen ska hållas isär. Bourdieu talar i stället om manlig dominans där både män och kvin-nor har ansvar för att upprätthålla den dominansen.92 Dominans utövas via olika slags kapital; till exempel kulturellt kapital och socialt kapital i form av relationer. Hur man använder sitt kapital beror på habitus, det förkroppsligade kapitalet i form av det system av vanor, dispositioner och lagrade erfarenheter som formar varje människa. Det kan handla om sät-tet att vara, klä sig och uttrycka sig. Därmed skulle man kunna se kön som en aspekt av habitus.
Litteraturvetaren Toril Moi skriver i artikeln ”Att erövra Bourdieu”
att kön (liksom klass) kan ses som ett socialt föränderligt kapital som genomsyrar alla fält. Kön bär med sig olika mycket symboliskt kapital i olika sammanhang. Hon pekar också på att man kan kompensera sin
90 Se bland annat Anita Göransson (red)(2006) Maktens kön.
91 Statistiska Centralbyrån (2004) På tal om kvinnor och män. Lathund om jäm-ställdhet 2004.
92 Pierre Bourdieu (1999) Den manliga dominansen.
könstillhörighet med annat kapital.93 För mig handlar det då om att se vilket habitus som ger tillträde till tv-rummet och i vilka genrer. Kanske kön får olika betydelse i olika genrer?
Maskuliniteter och makt
En likhet mellan mansforskning och feministisk forskning är att de båda utgår från jämställdhetsideal, de erkänner båda kvinnoforskningens ti-diga arbeten som pekar på en maktobalans mellan kvinnor och män.
Samtidigt har de också olika utgångspunkter. Där feministisk forskning utgår från ett underifrånperspektiv av manlig dominans utgår mans-forskningen ofta från idén om den manliga hegemonin. Sociologen och mansforskaren Robert Connell beskriver maskulinitet som ett system av genusidentiteter som skapas över tid. Den manlighet som framför allt legitimerar det rådande systemet är den hegemoniska manligheten som i sin tur bärs upp av en delaktig manlighet och en marginaliserade, under-ordnad manlighet. Idealtyperna för den hegemoniska manligheten finns enligt Connell i den västerländska kulturen bäst beskrivna inom film och medievärlden. Fiktiva manligheter som Rambo och James Bond blir nå-got som många män behöver förhålla sig till.94 Samtidigt pågår en kritik av hegemonitanken och många mansforskare menar att Connell låser fast manligheten i en struktur som inte fångar upp känslor och processer som rör mäns vardag. Där finns alltså en intressant parallell till kritiken av Hirdman, båda kritiseras för att vara för statiska och strukturella. Ur mitt avhandlingsperspektiv är dock båda användbara för att få syn på just strukturer i tv-utbudet.
93 Som exempel använder hon Simone de Beauvoirs relation till författaren Jean Paul Sartre som innebar ett viktigt kapitaltillskott och som gav Beauvoir större tro-värdighet. Toril Moi (1994) ”Att erövra Bourdieu”. (Pierre Bourdieu är inte helt lätt att förstå, själv lutar jag mig mycket mot Toril Moi och Donald Broadys tolkningar av Bourdieu. Samtidigt är hans tankegångar inspirerande eftersom alla uttryck blir värda att analyseras och tolkas.)
94 Robert W. Connell (1995) Masculinities.
könochmakt 51
Henrik Eriksson tar i sin avhandling Den diplomatiska punkten (2002) fasta på en annan av Connells begrepp, ”genusyrsel”. Hans studier hand-lar till exempel om vad som händer när en manlig barnmorska kommer in i ett förlossningsrum. Genom att iscensätta inkonsekventa genusiden-titeter som ”manlig barnmorska” skapas genusyrsel och en social process startar som kan förändra och omförhandla det hirdmanska genuskon-traktet, menar Eriksson.95 I tv-rummet blir det då intressant att se om det pågår någon omförhandling av kön och genus i tv.
I svensk forskning finns numera en mängd avhandlingar och böcker som berör mansbilden och manlighet. Idéhistorikern Claes Ekenstam menar exempelvis att manligheten ofta är definierad i förhållande till en motsats, antingen kvinnan eller en annan manlighet, exempelvis den ho-mosexuella. I antologin Rädd att falla (1998) tecknar han manlighetens utveckling ur ett svenskt idéhistoriskt perspektiv. Ekenstam betonar att det i alla tider funnits flera manlighetsideal, ofta motsägelsefulla. Inom det kristna manlighetsidealet finns exempelvis både den patriarkale star-ke mannen och den mjustar-ke kristusmanligheten.96 Detta är också något som bland andra filmvetare poängterat i antologin Screening the Male (1993).97 Etnologen Bo Nilsson beskriver i sin avhandling Maskulinitet (1999) hur mansforskningen från början var enkelspårig. ”En vit, vital och heterosexuell man utgjorde den idealtyp mot vilken alla män jäm-fördes”. Denna utgångspunkt reproducerade också en dualistisk köns-uppfattning – att det handlar om två separata identiteter. Denna ensidiga bild krackelerade så småningom med hjälp av män som inte motsvarade idealtypen. Svarta, homosexuella och etniska minoriteter pekade på att manlighet inte ett begrepp i singularis. (En liknande kritik och process har ju för övrigt kvinnoforskningen också genomgått.) Bo Nilsson tar också upp mediernas roll i att bevara en hegemonisk manlighet.98 Tra-ditionella mansforskare lyser dock med sin frånvaro när det gäller till
95 Henrik Eriksson (2002) Den diplomatiska punkten: maskulinitet som kroppsligt identitetsskapande projekt i svensk sjuksköterskeutbildning.
96 Claes Ekenstam, m.fl. (1998) Rädd att falla: studier i manlighet.
97 Steven Cohan och Ina Rae Hark (1993) Screening the male: exploring masculini-ties in Hollywood cinema.
98 Bo Nilsson (1999) Maskulinitet: representation, ideologi och retorik, s 14-16.
exempel att analysera mäns praktiker i journalistiken. En viktig bok är därför antologin Men, masculinity and the media som bland annat disku-terar mediernas roll i att förstärka den manliga dominansen men också hur variationerna av manlighet har ökat i medierna.99 Här är det också intressant att inbegripa forskning kring uttryck, vad en grå kostym eller en slips signalerar och hur detta kan kopplas till ledarskap och hur det iscensätts i tv.100
Relationerna inom gruppen kvinnor och gruppen män är också en intressant fråga att ha med sig. Homosocialitet är ett nyckelbegrepp, det vill säga hur enkönade grupper relaterar till varandra. I forskningen har det framför allt handlat om hur män relaterar till andra män, hur de ser och bekräftar varandra. Kvinnor kan då bli något som männen använder för att förbättra sin ställning i den manliga hierarkin. Kvinnor kan å sin sida hjälpa männen i karriärklättringen, detta på grund av så kallat hete-rosocialt handlande, de får sina maktmässiga behov tillgodosedda genom män.101 I tv-utbudet kan man studera detta genom att undersöka symbo-liska makttekniker, vem som utövar symboliskt stöd och symboliskt våld i till exempel debatter och samtal. En uppsats på JMG som studerat rela-tioner i svenska nyhetsinslag visar att i nyheterna utövas framför allt sym-boliskt stöd. Författarna Maria Norbäck och Nadia Rabit har utgått från Berit Ås fem härskartekniker och identifierat deras motsats, bekräftelse-tekniker, och därefter analyserat nyhetssändningar utifrån dessa tekniker.
De kunde tydligast se symboliskt stöd i form av förhärligande,
synliggö-99 Steve Craig (1synliggö-992) Men, masculinity and the media.
100 Gunn Hasvén (1992) Den grå kostymen: bilder av herrmodet genom 200 år, Magnus Mörck och Maria Tullberg (2004) ’Catwalk för direktörer. Bolagsstämman - en performativ performans av maskuliniteter’
101 Jean Lipman-Blumen (1976) “Towards a Homosocial Theory of Sex roles: An Explanation of the Sex Segregation of Social Institutions” Se även Gerd Lindgren (1996) “Broderskapets logik”, Michael S. Kimmel (1996) Manhood in America: a cultural history, Charlotte Holgersson, m.fl. (1998) Styrelseordförandes utsagor om VD-rekrytering: forskningsrapport, Abigail Solomon-Godeau (1997) Male trouble: a crisis in representation.
könochmakt 53
rande, förståelse och tillhandahållande av information.102 Det handlade till exempel om hur personer presenteras med titel och betydelse, hur de upphöjs till experter och hur aktörerna agerar förstående mot varandra.
Slutsatsen att nyheter är bekräftelseteknikernas arena kan också kopp-las till närvaron i sig. Att vara med i nyheterna innebär i någon mening att man är viktig. Kopplat till eliter är det då relevant att undersöka vilka symboliska makttekniker som används och om de är könsmärkta.
102 Maria Norbäck och Nadia Rabit (2003) ’Trovärdiga nyheter. En kvalitativ innehållsanalys av hur trovärdighet skapas i TV:s nyhetssändningar’. Berit Ås fem härskartekniker är osynliggörande, förlöjligande, påförande av skuld och skam, undanhållande av information, dubbelbestraffning. Till dessa har författarna också lagt oförstående som en härskarteknik. Rabit och Norbäcks bekräftelsetekniker blev då synliggörande, förhärligande, erkännande, tillhandahållande av informa-tion, dubbelbelöning och förstående.