Tryckta källor
Amcoff J. (2012). Hur bra fungerar SAMS-områden i studier av grannskapseffek-ter?, Socialvetenskaplig tidskrift, nr. 2, s. 93-115.
Andersson, E. (2001) Från Sorgedalen till Glädjehöjden – omgivningens betydelse för
socioekonomisk karriär. Diss., Uppsala universitet.
Andersson R. (2007) ”Boende och segregation” i Peterson A. & Hjerm M. (red)
Etni-citet. Perspektiv på samhället, s. 116-144. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Andersson R. (2008) ”Skapandet av svenskglesa bostadsområden” i Magnusson Turner L. (red) Den delade staden. Andra upplagan, Boréa bokförlag, Umeå. Sid 119-160.
Andersson, R. (1997) Svenskglesa bostadsområden. Invandrare & Minoriteter 1997
no 2, pp. 19-24.
Andersson E. & Fransson R. (2008) ”Från Babylon och Chicago till Fittja” i Magnus-son Turner L. (red) Den delade staden. Andra upplagan, Boréa bokförlag, Umeå. Sid 85-118.
Bergsten Z. & Holmqvist E. (2007) Att blanda? – En undersökning av planerares och allmännyttiga bostadsbolags syn på planering för en allsidig hushållssamman-sättning. Forskningsrapport 2007:1 Institutet för bostads- och urbanforskning
Upp-sala universitet.
Bergsten Z. (2010) Bättre framtidsutsikter? Blandade bostadsområden och
grann-skapseffekter. Diss., Uppsala universitet.
Biterman D. & Franzén E. (2007) ”Residential segregation” i International Social
Welfare 2007:16: S127–S162.
Blaschke T. & Strobl J. (2001) What’s wrong with pixels? Some recent develop-ments interfacing remote sensing and GIS. GIS–Zeitschrift für
Geoinfor-mationssysteme 14 (6), 12–17.
Blaschke T., Hay G. J., Kelly M., Lang S., Hofmann P., Addink E., & Tiede, D. (2014) Geographic object-based image analysis–towards a new paradigm. ISPRS journal of
photogrammetry and remote sensing, 87, 180-191.
Blind I. (2012) Tenure type mix and social mix in metropolitan Stockholm.
Natio-nalekonomiska institutionen Uppsala universitet.
Bryman A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö. Bråmå Å. (2006) Studies in the dynamics of residential segregation. Department of Social and Economic Geography, Uppsala University.
Chambers R. (2006) Participatory mapping and geographic information systems: Whose map? Who is empowered and who disempowered? Who gains and who los-es? The Electronic Journal of Information Systems in Developing Countries, 25. Clark W. Andersson E. Malmberg B. & Östh J. (2015) Segregation and
de-segregation in meteropolitan context: Los Angeles as a paradigm for a changing ethnic world. (Working paper)
Couclelis H. (2009) ”The Abduction of Geographic Information Science: Transport-ing Spatial ReasonTransport-ing to the Realm of Purpose and Design” i Spatial Information
Theory. Hornsby S., Claramunt C., Denis M. & Ligozat G. (Red.), Springer,
Heidel-berg.
Dalen M. (2007) Intervju som metod. Gleerups, Malmö
Duncan O. D. & Duncan B. (1955) A methodological analysis of segregation indexes.
American Sociological Review, Vol. 20, 210–217.
Eyles, J. & Smith, D. (1988) (red.) Qualitative methods in human geography. Polity, Cambridge,
Flowerdew R. & Martin D. (red.) Methods in human geography: a guide for students
doing a research project, 2. [extended] ed., Prentice Hall, Harlow, 2005
Fowler C. S. (2015) Segregation as a multiscalar phenomenon and its implications for neighborhood-scale research: the case of South Seattle 1990–2010. Urban
Geo-graphy, (ahead-of-print), 1-25.
Franzén M. (2008) ”Problemet segregation: En orättvis jämförelse” i Magnusson Turner L. (red) Den delade staden. Andra upplagan, Boréa bokförlag, Umeå. Sid 25-50.
Galster G. (2001) On the Nature of Neighbourhood, Urban Studies, Vol. 38, No. 12,
2111–2124
Gustavsson B. (red.) (2003) ”Kunskapandets mångfald – från enhet till fragment” i
Kunskapande metoder s. 7-19 tredje uppl. Lund; studentlitteratur
Hedin K., Clark E., Lundholm E. & Malmberg G. (2012) Neoliberalisation of Housing in Sweden: Gentrification, Filtering and Social Polarisation. Annals of the
Heywood I., Cornelius S. & Carver S. (2006) An introduction to Geographical
Infor-mations Systems. Third edition. Pearsons Education Limited, Harlow
Hort S. (2005) Experiment, motstånd, makt: det kommunala integrationsarbetet och
storstadssatsningen i Södertälje. Södertörns högskola.
Holmqvist E. (2009) Politik och planering för ett blandat boende och minskad
boen-desegregation – Ett mål utan medel? Uppsala universitet
Hägerstrand T. (1974) ”Tidsgeografisk beskrivning – Syfte och postulat” i
svensk-geografisk årsbok s. 86-94.
Johnston R., Poulsen M. & Forrest J. (2009) Research Note - Measuring Ethnic Resi-dential Segregation: Putting Some More Geography. I Urban Geography, 30:1,
91-109, DOI: 10.2747/0272-3638.30.1.91.
Integrationsverket (2007) Statistikrapport 2007 – uppdatering av aktuella siffror,
relevanta nyckeltal och indikatorer om integration. Integrationsverket ISBN
91-89609-26-3.
Kölegård Stjärne M., Fritzell J., Brännström L., Estrada F. & Nilsson, A. (2007) Bo-endesegregationens utveckling och konsekvenser. Socialvetenskaplig tidskrift,
14(2-3).
Lee B. A., Reardon S. F., Firebaugh G., Farrell C. R., Matthews S. A. & O'Sullivan D. (2008) Beyond the census tract: Patterns and determinants of racial segregation at multiple geographic scales. American Sociological Review, 73(5), 766-791.
Lee T. (1968) Urban Neighbourhood as a Socio-Spatial Schema. Human Relations
1968 21: 241, DOI: 10.1177/001872676802100303.
Legeby A. (2013) Patterns of co-presence - Spatial configuration and social
segrega-tion. KTH Stockholm.
Fotheringham A. & Zhan F. (1996) A comparison of three exploratory methods for cluster detection in spatial point patterns. Geographical Analysis 28: 200–18. Frankfort-Nachmias C. & Nachmias D. (1992) Research methods in the social
scienc-es, 4.ed., Arnold, London
Madanipour A. (1998) ”Social Exclusion and Space” i LeGates, Richard T. & Stout, F. (2007) The City Reader, 4:e uppl. London, Routledge.
Magnusson Turner L. (red) (2008) ”Invandring och segregation” i Den delade
Malmberg B., Andersson E., & Östh J. (2013) Segregation and urban unrest in Swe-den. Urban geography, 34(7), 1031-1046.
Malmberg B., Andersson E. & Bergsten Z. (2014) Composite Geographical Context and School Choice Attitudes in Sweden: A Study Based on Individually Defined, Scalable Neighborhoods. Annals of the Association of American Geographers, 104(4),
869-888.
Malmberg B., Andersson E. & Östh J. (2011) How does segregation vary between different urban areas? Using a k-nearest neighbor approach to segregation meas-urement. Enhr Conference 2011, 5-8 July, Toulouse
Malmberg B. & Andersson E. (2015) The effects of adolescent residential context on poverty risks and early career success: A study of the Swedish 1980 cohort.
Paper presented at the Annual meeting of the association of American geographers, Chicago, April 2015.
Massey D. & Denton N. (1988) The Dimensions of Residential Segregation. Social
Forces 67 s. 281–315.
Molina I. (2008) ”Den rasifierade staden” i Magnusson Turner L. (red) Den delade
staden. Andra upplagan, Boréa bokförlag, Umeå. Sid 51-84.
Nielsen M. & Hennerdal P. (2014) MAUPing Workplace Clusters. I Growth and
Change Volume 45, Issue 2, s. 211–221, June 2014
Nordenfelt L. (1982) Kunskap, värdering, förståelse. Gleerup, Malmö
Nordström Skans O. & Åslund O. (2010) Etnisk segregation i storstäderna. Rapport
2010, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
Nyström J. (2003) Planeringens Grunder. 2:a uppl. Studentlitteratur, Lund. Openshaw S., (1984) The modifiable areal unit problem, Concepts and Techniques in Modern Geography. Geo Abstracts, Vol. 40, 1–41.
O'Sullivan D., & Unwin D. (2010) Geographic information analysis. 2nd ed. Hoboken, N.J.: John Wiley.
Persson R. (2008) Segregation, Education and Space - a Case Study of Malmö. Lund Universitet.
Plutynski A. (2011) Four problems of abduction: a brief history. HOPOS: The
Putnam R. D. (2007) E pluribus unum: Diversity and community in the twenty-first century. The 2006 Johan Skytte Prize Lecture. Scandinavian Political Studies 30
(2):137–74.
Reardon S. & O’Sullivan D. (2004) ”Measures of spatial segregation” i Sociological
Methodology, Vol. 34 s. 121-162.
Rodenstedt A. (2014) Living in the calm and safe part of the city. Avhandling Uppsa-la universitet.
Sampson R. J. (2012) Great American city: Chicago and the enduring neighborhood
effect. Chicago: University of Chicago Press.
Schuurman N. (2004) GIS a short introduction. Blackwell publishing, Malden. Silverman D. (1993). “Beginning Research” Interpreting Qualitative Data. Methods
for Analysing Talk, Text and Interaction. Londres: Sage Publications.
Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010. Socialstyrelsen, Edita Västra Aros, Väs-terås 2010
SOU (1975:51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag, slutbetänkande av
boende- och bostadsfinansieringsutredningarna, Bostadsdepartementet,
Stockholm.
SOU (1992:19) Olsson Hort Sven ”Segregation – ett svenskt dilemma?” Bilaga 9 till Långtidsutredningen. Stockholm.
Sundlöf P. (2007) Segregation och karriärposition – En studie av bostadsomgiv-ningens betydelse för utbildning, sysselsättning och inkomst bland yngre i Stock-holmsregionen. Geografiska regionstudier 78, Kulturgeografiska institutionen,
Upp-sala universitet.
Trumberg A. (2011) Den delade skolan - Segregationsprocesser i det svenska
skolsy-stemet. Kulturgeografiska institutionen Örebro universitet.
Urban S. (2005) Att ordna staden. Stockholms Universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Välfärdsrapport (2014) Välfärdsindikatorer 2014 – Ett urval av indikatorer som
be-skriver välfärden i Västerås. Västerås stad: konsult & service, utredning & statistik.
Walldén M. (1987) ”Social Distance and Residential Segregation - The cases of Stockholm and Budapest” i Bergryd U, Janson C-G, red. Sociological
White M. J. (1983) The measurement of spatial segregation. American Journal of
Sociology 88(5):1008–18.
Wong D. (2005) ”Formulating a General Spatial Segregation Measure” i The
Profes-sional Geographer, 57:2, s. 285-294.
Ödman P-J. (2003) ”Hermeneutik och forskningspraktik” i Gustavsson B.(red)
Kun-skapande metoder, s.71-94 tredje uppl. Studentlitteratur, Lund.
Östh J., Malmberg B. & Andersson E. (2014) Analysing segregation with individual-ized neighbourhoods defined by population size, in C. D. LLOYD, I. SHUTTLEWOTH och Wong D. (red.) Social-Spatial Segregation: Concepts, Processes and Outcomes, Bristol: Policy Press.
Östh J. (2014) Segregation i Stockholms län, en kartläggning med EquiPop.
Demo-grafisk rapport 2014:09 TMR.
Internetkällor
scb.se (2015) http://www.scb.se/MI0810/#c_li_MI0810A Hämtad: 2015-03-10 Olof Palme (1980), tal från en riksdagsdebatt 1980.
https://www.youtube.com/watch?v=ZU0frc_sBMw Hämtad: 2015-03-17
Muntliga källor
Intervjuade tjänstepersoner från Eskilstuna, Södertälje, Örebro och Västerås. In-tervjuerna genomfördes under våren 2015 och finns i författarens ägo.
Datamaterial
Statistiken som presenteras i denna uppsats har erhållits från professor Bo Malm-berg (Stockholms universitet) och grundar sig på individdata som ursprungligen insamlats av SCB.
BILAGOR
Bilaga 1
Variabelkartor och korrelationsmatris för K=1600 i Eskilstuna.
Eskilstuna K=1600 Högutbildade Rikaste 10 % Socialbidragstagare Synlig minoritet
Högutbildade 1 0,768 -0,56 -0,568
Rikaste 10 % 0,768 1 -0,778 -0,724
Socialbidragstagare -0,56 -0,778 1 0,945
Synlig minoritet -0,568 -0,724 0,945 1
Högutbildade K=1600 Rikaste 10 % K=1600
Bilaga 2
Variabelkartor och korrelationsmatris för K=1600 i Södertälje.
Södertälje K=1600 Högutbildade Rikaste 10 % Socialbidragstagare Synlig minoritet
Högutbildade 1 0,887 -0,594 -0,674
Rikaste 10 % 0,887 1 -0,775 -0,786
Socialbidragstagare -0,594 -0,775 1 0,92
Synlig minoritet -0,674 -0,786 0,92 1
Högutbildade K=1600 Rikaste 10 % K=1600
Bilaga 3
Variabelkartor och korrelationsmatris för K=1600 i Örebro.
Örebro K=1600 Högutbildade Rikaste 10 % Socialbidragstagare Synlig minoritet
Högutbildade 1 0,507 -0,463 -0,402
Rikaste 10 % 0,507 1 -0,634 -0,664
Socialbidragstagare -0,463 -0,634 1 0,90
Synlig minoritet -0,402 -0,664 0,90 1
Högutbildade K=1600 Rikaste 10 % K=1600
Bilaga 4
Variabelkartor och korrelationsmatris för K=1600 i Västerås.
Högutbildade K=1600
Västerås K=1600 Högutbildade Rikaste 10 % Socialbidragstagare Synlig minoritet Högutbildade 1 0,878 -0,582 -0,529 Rikaste 10 % 0,878 1 -0,606 -0,576 Socialbidragstagare -0,582 -0,606 1 0,866 Synlig minoritet -0,529 -0,576 0,866 1 Socialbidragstagare K=1600 Synlig minoritet K=1600