Kan fast omsorgskontakt bidra till bättre kontinuitet,

kontinuitet, delaktighet, trygghet?

Av utredningsdirektivet framgår att utredningen ska bedöma om en fast omsorgskontakt kan bidra till bättre personalkontinuitet och omsorgskontinuitet i såväl privat som offentlig regi. Utredningen ska också bedöma om det finns skillnader mellan privata och offent- liga utförare vad gäller personalkontinuitet. Därutöver ska utred- ningen ange förutsättningar för den fasta omsorgskontaktens arbete. Målsättningen är att arbetet ska öka delaktigheten för omsorgstagaren och skapa trygghet för såväl omsorgstagare som anhöriga. Arbetet ska också leda till minskad administration för socialtjänsten och hem- tjänstverksamheten i både offentlig och privat regi.

6.1.1 Grundförutsättningar för personalkontinuitet

Av avsnitt 4.4.3 följer att det inte finns något samband mellan perso- nalkontinuitet och andelen omsorgstagare med fast omsorgskontakt. Bristen på samband beror sannolikt på att dagens omsorgsskap vari- erar mellan kommunerna vad gäller både uppgifter och rollens utform- ning. Den bilden framgår också av utredningens kartläggning (kapi- tel 3). Utredningen bedömer dock att den fasta omsorgskontaktens arbete kan bidra till förbättrad personalkontinuitet i hemtjänsten, under vissa förutsättningar. Det gäller såväl i privat regi som i offent- lig. Inledningsvis behövs, enligt utredningen, ett antal grundförut- sättningar som handlar om hur hemtjänstverksamheten organiseras och bemannas. De är följande:

• Verksamheten behöver vila på en gemensam grundsyn om att arbetet ska organiseras runt omsorgstagarens behov och att hen ska vara i delaktig i omsorgen.

• Den fasta omsorgskontakten behöver arbeta i små arbetslag kopplade till geografiskt avgränsade områden.

• Schemaläggning, planering och organisering behöver ha målsätt- ningen att åstadkomma en god personalkontinuitet.

Utöver de ovan angivna grundförutsättningarna kan heltidsarbete och fasta anställningar för omsorgspersonalen antas gynna personal- kontinuiteten.

6.1.2 Fast omsorgskontakt kan bidra till bättre kontinuitet, delaktighet och trygghet

Ovan anges grundförutsättningar för en god personalkontinuitet. Ytterligare kontinuitetsvinster, såväl personalkontinuitet som om- sorgs- och tidskontinuitet, kan uppnås genom införandet av en fast omsorgskontakt, under vissa förutsättningar. Under vissa förutsätt- ningar kan också omsorgstagarens delaktighet och trygghet öka. De förutsättningarna bedömer utredningen vara följande:

• Den fasta omsorgskontaktens roll behöver tydliggöras och stärkas. Det kan handla om att upprätta rutiner med arbetsuppgifter och tydliga mandat för omsorgskontakten.

• Den fasta omsorgskontakten behöver utses och kommuniceras till såväl omsorgstagare som anhöriga och närstående (med beaktande av reglerna om tystnadsplikt och sekretess).

• Verksamheten planeras med målsättningen att omsorgskon- takten ska utföra omsorgsarbetet i så stor utsträckning som möj- ligt hos ”sina” omsorgstagare, med hänsyn till schemaläggning och bemanning. Det förutsätter att en betydande andel av omsorgs- personalen i verksamheterna behöver arbeta som omsorgskontakt. • Den fasta omsorgskontakten behöver etablera en nära och tillits-

full relation till omsorgstagaren och på så sätt erhålla god person- kännedom och en helhetsbild av omsorgstagarens situation. En god relation till anhöriga och närstående är också viktig, i synner- het om omsorgstagaren har nedsatt kognitiv förmåga. Anhöriga eller närstående kan i sådana fall spela en viktig roll i att bidra med personkännedom om den äldre.

• Den fasta omsorgskontakten behöver flexibilitet och handlings- utrymme i schemat för att kunna anpassa arbetet utifrån omsorgs- tagarens behov.

• Den fasta omsorgskontakten behöver stöd från närmaste chef, tid för tvärprofessionella möten och reflektion.

• Den fasta omsorgskontakten har relevant utbildning och erfaren- het samt möjlighet till kompetensutveckling.

• Det finns en vice omsorgskontakt eller motsvarande som kan ersätta den ordinarie när hen är borta.

• Antalet omsorgstagare som omsorgskontakten ansvarar för behö- ver avgöras utifrån en individuell bedömning med hänsyn till att förutsättningarna för ett gott omsorgsskap går att uppfylla. Antalet varierar bland annat beroende på omsorgstagarnas behov och omsorgskontaktens sysselsättningsgrad.

6.1.3 Andra fördelar med fast omsorgskontakt

• En utpekad fast omsorgskontakt blir en tydlig väg in för omsorgs- tagare, anhöriga och närstående samt andra yrkesgrupper.

• Samordningsvinster: Med den goda personkännedomen får den fasta omsorgskontakten goda förutsättningar för att informera och samverka med anhöriga och närstående, arbetslaget i hem- tjänsten och andra aktuella yrkesgrupper. Den goda personkänne- domen kan exempelvis komma till nytta i kontakten med sjukskö- terskor och vid dialogen med biståndshandläggare. En god dialog med sjuksköterskor och biståndshandläggare bygger på att det finns förtroende och respekt för varandras kunskap och kompe- tens.

• Med en god personkännedom kan omsorgen bli individuellt an- passad till omsorgstagarens behov och önskemål. Det ger också bättre förutsättningar att följa omsorgstagarens hälso- och funk- tionstillstånd och arbeta förebyggande och bevarande.

• Personalen växer med uppgiften och det bidrar till ökad arbets- glädje i arbetet. Det kan i sin tur bidra till att minska sjuktalen och öka attraktiviteten i yrket.

6.1.4 Personalkontinuitet i privat respektive offentlig regi

Utredningens bedömning är att det i nuläget inte finns något sam- band mellan regiform och personalkontinuitet. Däremot verkar det finnas ett samband mellan storleken på utförare och deras möjlig- heter att åstadkomma god personalkontinuitet. Det kan gynna pri- vata utförare eftersom de till skillnad från kommunala utförare kan ange ett kapacitetstak för sin verksamhet. Privata utförare kan också välja i vilket geografiskt område de vill vara verksamma i (avsnitt 4.4.2).

6.1.5 Minskad administration

Införandet av fast omsorgskontakt, med förutsättningarna som beskrivs ovan, innebär att man får en god personkännedom om sina omsorgstagare. Omsorgskontaktens kunskap om den äldre kan, om den nyttjas av andra yrkesgrupper leda till effektivitetsvinster och bidra till minskad administration. Ett välutvecklat omsorgsskap kan också skapa förtroende mellan den myndighetsutövande verksam- heten och utförarsidan, som i sin tur kan leda till en mindre detal- jerad styrning och administration. Fokus kan i förläggningen skifta

från att handla om detaljerade beslut och beställningar till omsorgens kvalitet.