Kapitlet innehåller bestämmelser dels om de olika inkomsterna, dels om ersättningar som är skattefria trots att de betalas ut på grund av tjänst.
Nuvarande motsvarighet finns i 32 § KL med anvisningar. Regleringen i 32 § 1 mom. KL har sedan lagens tillkomst varit inriktad på att täcka in både kontant lön och naturaförmåner. Där anges också att pension, liv-ränta, undantagsförmåner, periodiska understöd och liknande periodiska intäkter hänförs till intäkt av tjänst.
I SLK:s förslag föreskrivs att en inkomst, t.ex. förmån av kost, skall tas upp SOM INT¤KT. Om syftet med en bestämmelse är att ange om en viss typ av inkomst är skattepliktig eller inte har i regeringens förslag i allmänhet uttrycket SOM INT¤KT tagits bort. Det står således att en inkomst skall tas upp. Att inkomster som hör till perioden tas upp som intäkter i tjänst framgår av 10 kap. I vissa fall har SOM INT¤KT fått stå kvar om det behövs för att klargöra innehållet i en bestämmelse. I allmänmotiveringen har regeringen närmare redovisat hur termerna används i detta lagförslag, avsnitt 7.2.1.
I kapitlet behandlas först sådana inkomster som inte skall tas upp. Nä-ringslivets skattedelegation anför att det vore lättare att överblicka om de paragrafer som rör de skattepliktiga inkomsterna placerades först. Rege-ringen anser inte att Näringslivets skattedelegations förslag skulle innebä-ra en bättre ordningsföljd utan följer SLK:s förslag.
"AKGRUND
Ursprungligen gjordes en skillnad mellan å ena sidan statliga kostnadser-sättningar och å den andra kommunala och enskilda. De statliga var skattefria och avdrag för kostnader fick inte göras. De kommunala och enskilda skulle däremot tas upp till beskattning och avdrag för kostnader fick göras. Från år 1963 behandlas kommunala kostnadsersättningar och kostnadsersättningar från vissa andra offentliga institutioner på samma sätt som de statliga (SOU 1962:47, prop. 1963:120, bet. 1963:BevU33, SFS 1963:265). Särbehandlingen av de offentliganställdas kostnadser-sättningar togs bort genom 1990 års skattereform (1990:1, förarbeten, se nedan).
Sedan KL:s tillkomst har två huvudprinciper tillämpats vid beskatt-ningen av naturaförmåner. Den ena gällde att förmåner ”som utgått för tjänsten” skulle behandlas som kontant lön, den andra att värderingen skulle ske enligt ortens pris (marknadsvärdet). På 1940-talet gjordes för-mån av fri sjukvård skattefri, i vart fall om den inte var mer generös än vad som tillhandahölls av staten. På 1950-talet blev förmåner av mindre värde skattefria. I lagen fanns före år 1987 bara knapphändiga regler – i stället fylldes lagtexten ut av RSV:s anvisningar för naturaförmåner. År 1987 togs ett samlat grepp där naturaförmånerna kom att delas in i två kategorier: dels skattefria personalvårdsförmåner, dels övriga naturaför-måner som samtliga var skattepliktiga. Bestämmelser om detta fördes in genom 32 § 3 a–3 e mom. och i punkt 3 b av anvisningarna till 32 § KL (förarbeten, se nedan).
3T¶RRE ¤NDRINGAR
Med den föreslagna sammansmältningen av 31 § KL och delar av 32 § 1 mom. KL slipper man den upprepning som i dag finns i 32 § 1 mom.
första stycket KL av livränta, undantagsförmåner m.m.
Den äldre behandlingen av de offentliga ersättningarna medförde be-hov av att skilja mellan skattepliktiga lönetillägg och skattefria kost-nadsersättningar. När nu alla sådana ersättningar blivit skattepliktiga fö-refaller den detaljreglering som finns i dag onödig. Mot denna bakgrund har 11 kap. 1 § utformats som en sammanfattning av flertalet inkomster i inkomstslaget. Övriga paragrafer i 11 kap. tar upp inkomster som är skattefria, dvs. som är undantag från den i 1 § uttryckta huvudregeln om skatteplikt eller som skall tas upp trots att de inte faller in under huvudre-geln. Ett antal offentliga ersättningar regleras också särskilt även om någ-ra av dem i och för sig omfattas av huvudregeln.
Bestämmelsen i 32 § 1 mom. tredje stycket KL har tagits bort eftersom den får anses omfattas av bestämmelserna i 1 §.
Bestämmelserna i 32 § 1 mom. första stycket h finns i 50 respektive 57 kap. och j i 58 kap. 33 §.
6ISSA F¶RARBETEN
I kommentaren till paragraferna hänvisas till nedanstående förarbeten bara genom att det anges årtalet då bestämmelsen infördes eller ändrades.
1987 Närmare reglering av naturaförmåner, Ds Fi 1984:23, Ds Fi 1985:13, Ds Fi 1986:27, prop. 1987/88:52, bet.
1987/88:SkU8, SFS 1987:1303
1990:1 Skattereformen, SOU 1989:33, prop. 1989/90:110, bet.
1989/90:SkU30, SFS 1990:650
1990:2 Skattereformen, prop. 1990/91:54, bet. 1990/91:SkU10, SFS 1990:1421
1992 Skattefrihet för fri kost i vissa fall m.m., SOU 1992:57, prop.
1992/93:127, bet. 1992/93:SkU14, SFS 1992:1596
1993 Ändrade regler om kostnadsersättningar, SOU 1993:44, prop.
1993/94:90, bet. 1993/94:SkU10, SFS 1993:1515
1995 Ändrade bestämmelser för förmånsbeskattning, SOU 1994:98, prop. 1994/95:182, bet. 1994/95:SkU25, SFS 1995:651
1996 Skattefrihet för utbildning m.m., SOU 1995:94, prop.
1995/96:152, bet. 1995/96:SkU25, SFS 1996:651
+OMMENTAR TILL PARAGRAFERNA (UVUDREGEL
g3,+S F¶RSLAG Överensstämmer med undantag av några redaktionella ändringar med regeringens förslag.
2EMISSINSTANSERNA 3VENSKA 2EVISORSAMFUNDET 323 ifrågasätter om inte bestämmelsen är för vitt syftande. Samfundet anför att det torde vara möjligt att t.ex. ge ersättningar som inte uttryckligen faller in under nå-gon av de följande paragraferna men som ändå är skattefria på grund av att förmånerna inte innebär någon inbesparing av levnadskostnaden eller på annat sätt ökar den enskildes skatteförmåga. &INANSINSPEKTIONEN och 3VENSKA "ANKF¶RENINGEN anser att det finns ett behov av en särreglering beträffande räntefria och lågförräntade lån samt avseende s.k. förmedlade lån. Organisationerna anför avseende de s.k. förmedlade lånen att kom-mitténs skrivning innebär att det saknas regler om hur L¶ST ett förhållande mellan två parter kan vara utan att det skall anses ha sin grund i någonde-ra partens tjänst. Organisationerna anför att detta kan medfönågonde-ra en utvidg-ning av gällande rätt. Enligt organisationerna skulle en definition av be-greppet ”förmedlade lån” dels underlätta bedömningen av huruvida en förmån föreligger eller inte, dels utgöra en naturlig koppling till värde-ringsreglerna i 61 kap.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Inkomstslaget tjänst avgränsas i 10 kap. Av 10 kap. 1 § framgår att till inkomstslaget tjänst räknas inkomster som någon får på grund av egen prestation eller verk-samhet och som inte är att hänföra till kapital eller näringsverkverk-samhet. En förutsättning för att en inkomst skall anses vara skattepliktig i inkomst-slaget tjänst är att det rör sig om ersättning för någon prestation.
Bestämmelsen ger uttryck för att inte bara lön och alla andra ersätt-ningar för arbete från en arbetsgivare eller en uppdragsgivare är skatte-pliktig inkomst utan även pensioner. Även ersättning från någon annan på grund av tjänst är skattepliktig inkomst. Bestämmelsen är hämtad från 32 § 1 mom. KL och motsvarar dels dagens 32 § 1 mom. första stycket a, dels b–g, dels tredje stycket dels punkterna 1–3 och 4 av anvisningarna till 32 § KL. Att en förmån för att vara skattepliktig skall ha åtnjutits av den skattskyldige uttrycks genom regeln att beskattning sker av vad som erhålls och genom bestämmelserna om beskattningstidpunkten i 10 kap.
8 §.
I punkt 10 av anvisningarna till 32 § KL finns en bestämmelse om förmånsbeskattning när en anställd eller en uppdragstagare får låna peng-ar av peng-arbetsgivpeng-aren eller uppdragsgivpeng-aren räntefritt eller till en ränta som understiger marknadsräntan. Bestämmelsen kom till genom 1990 års skattereform (1990:1, förarbeten se nedan). Med den generella utform-ning som föreslås i 1 § behövs enligt SLK ingen särskild bestämmelse om att förmån av räntefritt lån skall tas upp. Inte heller behövs den sär-skilda regleringen av s.k. förmedlade lån eftersom alla förmåner som er-hålls på grund av tjänsten skall beskattas oavsett om de kommer från ar-betsgivaren eller någon annan. SLK har därför inte tagit med bestämmel-sen. Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen har anfört att det
lån”. Regeringen anser att det av lagtexten tillräckligt tydligt framgår vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för skatteplikt för sådana lån. Regeringen delar inte organisationernas bedömning att ett förtydli-gande behövs för ifrågavarande förmåner och följer därför SLK:s förslag.
Reglerna om värdering av förmåner finns i 61 kap.
Inkomstslaget tjänst har genom skattereformen gjorts till ett RESTIN KOMSTSLAG som skall omfatta alla ersättningar som kan anses hänförliga till eget arbete eller egen prestation om de inte hör till näringsverksamhet.
Regeringen delar inte Svenska revisorsamfundets SRS bedömning att bestämmelsen i SLK:s förslag är för vittsyftande.
&¶RM¥NER VID TJ¤NSTERESA OCH VID REPRESENTATION
g3,+S F¶RSLAG Överensstämmer med regeringens förslag bortsett från att ordet ”FRI” används framför orden ”FRUKOST P¥ HOTELL”.
2EMISSINSTANSERNA 3VENSKA 2EVISORSAMFUNDET 323 anser att begräns-ningen såvitt gäller intern representation är oklar när det gäller avgräns-ningen ”tillfällig och kortvarig” och att det kan hävdas att innebörden av
”tillfällig och kort varaktighet” inte är identisk.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Förutsättningarna för skattefrihet för fri kost m.m. framgår i dag av punkt 3 av anvisningar-na till 32 § KL. År 1992 undantogs fri kost under tjänsteresa med all-männa transportmedel, frukost i samband med vissa övernattningar samt fri kost vid representation i vissa fall från beskattning. I prop.
1992/93:127 s. 55 anförs att som s.k. internrepresentation som inte bör föranleda förmånsbeskattning bör i förvarande sammanhang ses perso-nalfester, informationsmöten med personalen, interna kurser och plane-ringskonferenser. En förutsättning för skattefrihet uppges vara att sam-mankomsten har en varaktighet av högst en vecka och att det inte är fråga om möten som regelbundet hålls med kort mellanrum samt att det är ge-mensamma måltidsarrangemang. Bestämmelsen om internrepresentation utformades i KL i enlighet med Lagrådets förslag. I SLK:s förslag har bestämmelsen ändrats endast på så sätt att uttrycket KORT VARAKTIGHET har bytts ut mot KORTVARIG Enligt regeringens bedömning har innebörden i bestämmelsen inte ändrats. Regeln har däremot fått en modernare språk-lig utformning som överensstämmer med reglerna i övrigt i IL. Regering-en ansluter sig till SLK:s förslag bortsett från att ordet FRI i första stycket, som är onödigt, tas bort.
Bestämmelsen om skattefrihet för de premier arbetsgivaren betalar för den anställdes reseskydd har hämtats från samma anvisningspunkt. Den kom till år 1992.
&¶RM¥NER I SAMBAND MED FREDSBEVARANDE TJ¤NST
g3,+S F¶RSLAG Överensstämmer bortsett från en redaktionell ändring med regeringens förslag.
2EMISSINSTANSERNA Har inte yttrat sig.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Bestämmelsen om skattefrihet i vissa fall för FN-personal är hämtad från punkt 6 fjärde stycket av anvisningarna till 32 § KL. Regleringen kom till år 1994 (prop. 1993/94:234, bet. 1993/94:SkU25, SFS 1994:777).
&¶RM¥NER TILL SKATTSKYLDIGA MED SJ¶INKOMST
g3,+S F¶RSLAG A g Överensstämmer i princip med regeringens för-slag. SLK använder ordet FRI framför resa till eller från fartyg. Orden
”passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell” finns inte med. I stället står det i SLK:s förslag att skattefriheten inte gäller om fartyget går i närfart.
2EMISSINSTANSERNA 2IKSSKATTEVERKET anför att sista meningen bör för-tydligas så att det framgår att undantaget avser passagerarfartyg som går i närfart.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Bestämmelsen om skattefrihet för den som har sjöinkomst är hämtad från punkt 7 av anvis-ningarna till 32 § KL som infördes år 1996 (Ds 1991:41, prop.
1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331). Av den nuvarande bestämmelsen framgår att skattefriheten för förmån av fria resor inte gäl-ler om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell. I regeringens förslag har bestämmelsen formulerats om så att den överensstämmer med gällande regler. Ordet fri är enligt regeringens mening onödigt och har därför tagits bort.
Sista meningen har utformats som en hänvisning.
g3,+S F¶RSLAG KAP A g Överensstämmer i sak med regeringens förslag. SLK har formulerat bestämmelsen så att ”förmånen skall värde-ras till 0” i stället för att ”förmånen inte skall tas upp”. Vidare finns ordet FRITT framför LOGI i SLK:s förslag.
2EMISSINSTANSERNA Har inte yttrat sig.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Bestämmelsen om värdering av fritt logi ombord är hämtad från 42 § fjärde stycket KL. Den tillkom i samband med att lagen (1958:295) om sjömansskatt upphävdes år 1996 (Ds 1991:41, prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU:3, SFS 1996:1331).
SLK har formulerat bestämmelsen på samma sätt som den är formule-rad i dag. En annan lösning, som materiellt sett ger samma resultat, är att föreskriva att värdet av förmånen av fritt logi ombord på fartyg inte skall tas upp. Bestämmelsen om förmån av resor är formulerad så att förmånen inte skall tas upp. Bestämmelsen om förmån av logi för sjömän kan, om den får en annan formulering, placeras i anslutning till bestämmelsen om resor. De särskilda bestämmelserna som gäller för sjömän blir lättare att hitta om de är samlade på ett ställe i IL. I regeringens förslag har regeln därför formulerats om och placerats i detta kapitel.
g
3,+S F¶RSLAG g Överensstämmer bortsett från några redaktionella ändringar med regeringens förslag.
2EMISSINSTANSERNA Har inte yttrat sig.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Bestämmelsen om att arbetsgivarens kostnader för att trygga arbetstagarens pensioner inte är skattepliktig förmån är hämtad från punkt 3 av anvisningarna till 32 §.
Den infördes år 1975 (DsFi 1971:07, prop. 1975/76:31, bet.
1975/76:SkU20, SFS 1975:1347).
$ATOR
g3,+S F¶RSLAG Ag Överensstämmer med regeringens förslag.
2EMISSINSTANSERNA Har inte yttrat sig.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Bestämmelsen om skattefrihet för den som privat använder arbetsgivarens dator är hämtad från 32 § 3 c mom. andra stycket KL. Den infördes år 1997 (prop.
1996/97:173, bet. 1997/98:SkU4, rskr. 1997/98:21, SFS 1997:770).
6AROR OCH TJ¤NSTER AV BEGR¤NSAT V¤RDE
g3,+S F¶RSLAG g Överensstämmer med undantag för några redaktio-nella ändringar med regeringens förslag.
2EMISSINSTANSERNA Har inte yttrat sig.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Bestämmelsen om undantag från förmånsbeskattning för varor och tjänster i vissa fall kom-mer från 32 § 3 c mom. första stycket KL där den infördes år 1995.
+L¤DER
g3,+S F¶RSLAG g Överensstämmer bortsett från några redaktionella ändringar med regeringens förslag.
2EMISSINSTANSERNA Har inte yttrat sig.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Förmån i form av arbetskläder m.m. som inte lämpligen kan användas för privat bruk är skattefria sedan år 1987. Bestämmelsen är hämtad från 32 § 3 c mom.
KL.
Uttrycket ARBETET har av SLK bytts mot TJ¤NSTEN bl.a. på grund av att exempelvis uniformer ofta är mer avpassade för tjänsteställningen än för arbetets art.
3TATSMINISTERNS TJ¤NSTEBOSTAD
g3,+S F¶RSLAG g Överensstämmer med regeringens förslag.
2EMISSINSTANSERNA Har inte yttrat sig.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Bestämmelsen om skattefrihet för statsministerbostad är hämtad från 32 § 3 g mom. KL som infördes år 1995 (bet. 1994/95:SkU43, SFS 1995:987).
0ERSONALV¥RDSF¶RM¥NER
OCH gg
3,+S F¶RSLAG OCH gg Överensstämmer bortsett från några redak-tionella ändringar med regeringens förslag.
2EMISSINSTANSERNA Har inte yttrat sig.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Att förmåner av mindre värde för att personalen skall trivas är skattefria är hämtad från 32 § 3 e mom. KL. Bestämmelsen infördes år 1987. I 1990 års skattere-form skärptes bestämmelsen genom att man markerade att den skulle gälla trivselskapande, enklare åtgärder av mindre värde (1990:1). År 1993 kopplades uttrycket mindre värde till begreppet förmån. Detta gjor-de man för att markera att personalvårdsförmåner – för att vara skattefria – skall vara av mindre värde. Rabatter undantogs från begreppet perso-nalvårdsförmåner och reglerades separat i 32 § 3 f mom. KL utan ändring i sak.
2ABATTER
g3,+S F¶RSLAG g Överensstämmer med regeringens förslag. SLK använder dock ordet SVENSKA framför KONCERN. Vidare använder SLK ut-trycket ”varor och tjänster” i stället för ”en vara eller tjänst” i första me-ningen framför orden FR¥N ARBETSGIVAREN.
2EMISSINSTANSERNA *URIDISKA FAKULTETEN VID 5PPSALA UNIVERSITET ifrå-gasätter behovet av ordet DIREKT i uttrycket ”är en direkt ersättning för utfört arbete och anför att även rabatt som givits indirekt för utfört ar-bete torde vara en skattepliktig ersättning eller förmån enligt 1 §. .¤
RINGSLIVETS SKATTEDELEGATION anför att begreppet KONCERN bör behållas eller också bör det av lagtexten framgå att även utländska koncerner om-fattas av regleringen. Delegationen menar att den föreslagna ändringen medför en materiell ändring som inskränker gällande rätt.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Bestämmelsen om beskattning av personalrabatter fick sin nuvarande utformning år 1995.
Den är hämtad från 32 § 3 f mom. KL. I samband med att rabatter i 32 § 3 e mom. KL uttryckligen undantogs från skattefrihet markerades i 32 § 3 f mom. KL att någon saklig ändring beträffande sedvanliga rabatter inte var avsedd. Sedvanliga rabatter hade även tidigare behandlats som skat-tefria personalvårdsförmåner.
Regeringen delar inte Juridiska fakultetens vid Uppsala universitet be-dömning att ordet DIREKT kan utgå. Om ordet DIREKT tas bort blir alla per-sonalrabatter skattepliktiga eftersom förmånen erhålls på grund av tjäns-ten. Regeringen följer därför SLK:s förslag.
I likhet med Näringslivets skattedelegation anser regeringen att be-stämmelsen även bör vara tillämplig på rabatter från företag i samma ut-ländska koncern. Ordet SVENSKA har därför tagits bort. Av språkliga skäl har regeringen ändrat uttrycket ”varor och tjänster” före orden FR¥N AR BETSGIVAREN till ”en vara eller tjänst”.
'¥VOR TILL ANST¤LLDA
g3,+S F¶RSLAG g Överensstämmer med regeringens förslag, bortsett från några redaktionella ändringar.
2EMISSINSTANSERNA 3VENSKA 2EVISORSAMFUNDET 323 anser att be-stämmelsen bör utformas så att det klart framgår att den avser gåvor som utgår på grund av anställningsförhållande.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Bestämmelsen om skattefrihet för vissa gåvor på grund av tjänsten är hämtad från 32 § 3 d mom. KL. Den infördes år 1987. Tidigare hade gåvor i viss utsträck-ning varit skattefria på grund av praxis.
Av 8 kap. 2 § framgår att gåvor är skattefria. Bestämmelserna i detta kapitel avser ersättningar, förmåner och annat som utgått på grund av tjänst. Bestämmelsen omfattar därför bara gåvor som erhålls på grund av anställning eller liknande. Regeringen anser att ett sådant förtydligande som Svenska Revisorsamfundet SRS efterfrågar inte behövs. Regeringen ansluter sig till SLK:s förslag med undantag av att paragrafen har omar-betats språkligt för att den skall bli lättare att läsa och förstå. Bestämmel-sen om en gåva i pengar har brutits ut till ett nytt ANDRA STYCKE
&¶RV¤RV AV AKTIER
g3,+S F¶RSLAG g Överensstämmer i sak med regeringens förslag med undantag av att ordet SVENSKA finns med i F¶RSTA STYCKET i SLK:s för-slag framför ordet KONCERN..
2EMISSINSTANSERNA .¤RINGSLIVETS SKATTEDELEGATION anser att begreppet KONCERN bör behållas eller att lagtexten förtydligas så att det framgår att även utländska koncerner omfattas av regleringen. Delegationen anför vidare att enligt nuvarande bestämmelse, punkt 3 a av anvisningarna till 32 § KL, är en av förutsättningarna för att beskattning inte skall ske att aktier på grund av samtidigt erbjudande har förvärvats även av andra än bolagets anställda och aktieägare, samt anställda och aktieägare i ANNAT BOLAG, som ingår i samma koncern som bolaget, på samma villkor som gällt för de anställda. I kommitténs förslag har annat bolag bytts mot and-ra bolag. Delegationen anför att enligt gällande rätt torde det inte krävas att flera än de anställda inom ett annat bolag inom samma koncern samti-digt förvärvar aktier för att regeln skall vara tillämplig. För att ändringen inte skall föranleda en oavsiktlig skärpning av regeln bör enligt delega-tionen rekvisitet ANNAT BOLAG behållas.
+OMMENTAR OCH SK¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Bestämmelserna om att anställdas förvärv av aktier i vissa fall inte skall tas upp finns i dag i
punkt 3 a av anvisningarna till 32 § KL där de funnits sedan de infördes år 1984 (Ds Fi 1984:21, prop. 1984/85:80, bet. 1984/85:SkU21, SFS 1984:951).
Efter en utvidgning år 1991 omfattas till skillnad mot tidigare även förvärv av aktier i ett företag som marknadsnoterats (SOU 1989:72, prop.
1990/91:142, bet. 1990/91:NU37, SFS 1991:982).
Regeringen anser i likhet med Näringslivets skattedelegations att be-stämmelsen även bör omfatta utländska koncerner. Ordet SVENSKA har därför tagits bort i F¶RSTA STYCKET framför ordet KONCERN. Regeringen delar däremot inte Näringslivets skattedelegations farhågor att förslaget i F¶RSTA STYCKET innebär en skärpning av regeln.
Regeringen har formulerat om bestämmelsen i förhållande till lagråds-remissen och utformat den med utgångspunkt i Lagrådets förslag. Lagrå-det anför i yttranLagrå-det att första och andra styckena är svårlästa och föreslår bl.a. att bestämmelsen i andra stycket förs över till första stycket 2. Rege-ringen anser att punkten 2 blir onödigt lång och svår att förstå om
Regeringen har formulerat om bestämmelsen i förhållande till lagråds-remissen och utformat den med utgångspunkt i Lagrådets förslag. Lagrå-det anför i yttranLagrå-det att första och andra styckena är svårlästa och föreslår bl.a. att bestämmelsen i andra stycket förs över till första stycket 2. Rege-ringen anser att punkten 2 blir onödigt lång och svår att förstå om