Kapitalbuffertar för systemviktiga institut

Regeringens förslag: Begränsningen till 3,5 procent av ett instituts totala riskvägda exponeringsbelopp i fråga om kapitalbufferten på gruppnivå för globalt systemviktiga institut ska tas bort.

Kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut ska Finansinspek- tionen få fastställa till högst 3 procent av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp. En sådan kapitalbuffert ska dock få fastställas till mer än 3 procent om Finansinspektionen underrättat Europeiska kommissionen och kommissionen godkänt åtgärden.

Den kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut som dotterföretag till antingen ett globalt systemviktigt institut eller ett övrigt system-

Prop. 2020/21:36 viktigt institut som är ett moderinstitut inom EU, som omfattas av buffert för övriga systemviktiga institut på gruppnivå, kan förpliktas ha på individuell nivå eller undergruppnivå ska inte få uppgå till mer än det lägsta av

1. summan av 1 procent av institutets totala riskvägda exponerings- belopp och det högsta av antingen

– buffertvärdet för globalt systemviktiga institut, eller

– det buffertvärde för övriga systemviktiga institut som gäller på gruppnivå, eller

2. 3 procent, eller den procentsats som har fastställts på gruppnivå, av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapitaltäck- ningsdirektivets krav i fråga om vilka institut som kan vara globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut.

Den nya metoden för identifiering av globalt systemviktiga institut som har införts i direktivet och de justeringar som har gjorts i fråga om när ett globalt systemviktigt institut får flyttas till en kategori med ett högre kapitalbuffertkrav bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning Globala och övriga systemviktiga institut

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska behöriga myndigheter genom att an- vända en viss metod identifiera vilka institut som på gruppnivå är globalt systemviktiga (artikel 131.1 och 131.2). Varje globalt systemviktigt insti- tut ska på gruppnivå tilldelas ett buffertkrav enligt den riskkategori det har placerats i (artikel 131.9). Buffertkravet kan variera mellan 1 och 3,5 pro- cent.

De behöriga myndigheterna ska även identifiera övriga institut som på individuell, grupp- eller undergruppsnivå är systemviktiga (artikel 131.1). Myndigheten får ålägga sådana övriga systemviktiga institut, på individu- ell, grupp- eller undergruppsnivå ett buffertkrav på upp till 2 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet (artikel 131.5).

Reglerna om globala och övriga systemviktiga institut har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i buffertlagen (5 kap.).

Vilka företag som kan vara globala systemviktiga institut och vilka som kan vara övriga systemviktiga institut

I kapitaltäckningsdirektivet räknas de företag upp som kan vara globala och övriga systemviktiga institut (artikel 131).

Enligt nya regler som har införts i direktivet utökas uppräkningen av vilka företag som kan vara övriga systemviktiga till att även omfatta ett moderinstitut i en medlemsstat, ett finansiellt moderholdingföretag i en 118

medlemsstat eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en Prop. 2020/21:36 medlemsstat. Även uppräkningen av vilka företag som kan vara globala

systemviktiga institut har ändrats (artikel 131.1).

Finansinspektionen ska enligt gällande rätt besluta om vilka institut som på gruppnivå ska ha en kapitalbuffert för globalt systemviktiga institut, men det gäller inte för dotterföretag till antingen ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholding- företag inom EES (5 kap. 1 § buffertlagen). Finansinspektionen får också besluta att institut på individuell nivå, undergruppsnivå eller gruppnivå ska ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (5 kap. 3 § buffert- lagen). De ändringar som gjorts i de nu aktuella reglerna i direktivet med avseende på vilka företag som kan vara övriga systemviktiga institut omfattas därmed av gällande rätt.

Uppräkningen i direktivet av vilka företag som kan vara globalt system- viktiga innebär inte en ändring i sak. Det behöver därför inte vidtas några särskilda åtgärder för att genomföra direktivet i den delen.

Storleken på bufferten för globala systemviktiga institut

Enligt kapitaltäckningsdirektivet får bufferten för globalt systemviktiga institut högst uppgå till 3,5 procent.

Enligt nya regler som har införts i direktivet tas den begränsningen bort (artikel 131.9). Motsvarande justering bör göras i buffertlagen (5 kap. 2 §). Alternativ metod för identifiering av globala systemviktiga institut Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna använda en speciell metod när det identifierar globalt systemviktiga institut (artikel 131.2). Metoden har specificerats i kommissionens delegerande för- ordning (EU) nr 1222/2014 av den 8 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av metoden för att identifiera globala systemviktiga institut och för att fastställa underkategorier av globala systemviktiga institut.

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet har det införts en alternativ metod. Metoden utgår ifrån den ursprungliga metoden men gör det möjligt att i fråga om en konsoliderad situations gränsöver- skridande verksamhet undanta verksamheter i medlemsstater som ingår i bankunionen (artikel 131.2a).

Reglerna om den ursprungliga metoden har i svensk rätt genomförts i föreskrifter på lägre nivå än lag (10 kap. 1 § buffertlagen). De nya regler om en alternativ metod som har införts i direktivet bör genomföras på motsvarande sätt med stöd av befintliga bemyndiganden och kräver därmed inte några lagändringar.

Höjd nivå på kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut

Enligt kapitaltäckningsdirektivet får kapitalbufferten för övriga system- viktiga institut uppgå till högst 2 procent (artikel 131.5). Storleken på bufferten begränsas emellertid ytterligare om den gäller ett institut som är dotterföretag till antingen ett globalt systemviktigt institut eller ett övrigt systemviktigt institut som är ett moderinstitut inom EU, som omfattas av

Prop. 2020/21:36 Enligt nya regler som har införts i direktivet har nivån höjts till 3 procent (artikel 131.5). De behöriga myndigheterna får bestämma en högre buffert än 3 procent, förutsatt att det har anmälts till Europeiska systemrisk- nämnden (ESRB) och att kommissionen godkänner den högre bufferten enligt ett särskilt förfarande (artikel 131.5a).

De nya reglerna innebär även att det har gjorts justeringar i metoden för beräkning av den högsta kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut som ett institut får ha om det är dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut eller till ett moderinstitut inom EES som ska ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut på gruppnivå. En sådan buffert får inte överstiga det lägsta av 1 procent av institutets totala riskvägda expone- ringsbelopp beräknat enligt tillsynsförordningen (artikel 92.3) och det buffertvärde som gäller på gruppnivå enligt tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut.

Bestämmelserna om storleken på kapitalbufferten för övriga system- viktiga institut regleras i svensk rätt i buffertlagen (5 kap. 4 och 5 §§).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet behöver bestämmelserna i lagen ändras på motsvarande sätt.