Underrättelse om skillnaden mellan de

kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven

Regeringens förslag: Ett institut ska inom ramen för sin riskhantering fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer.

I samband med en översyn och utvärdering av ett institut ska Finans- inspektionen bestämma lämpliga kapitalbasnivåer för institutet. Inspek- tionen ska underrätta institutet om skillnaden mellan dessa nivåer och kapitalbaskraven.

Den kapitalbas som används för att följa en underrättelse som avser att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte få användas för att uppfylla

1. kravet på en bruttosoliditetsgrad,

2. ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet, eller

3. kravet på bruttosoliditetsbuffert för globalt systemviktiga institut. Den kapitalbas som används för att följa en underrättelse som avser andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte få användas för att uppfylla

1. de riskbaserade kapitalkravrelationerna, Prop. 2020/21:36 2. ett särskilt kapitalbaskrav som beslutats för andra risker än risken

för alltför låg bruttosoliditet, eller 3. det kombinerade buffertkravet.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sparbankernas Riksförbund motsätter sig förslaget om att ett institut inom ramen för sin riskhantering ska fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer. Sparbankernas Riksförbund och Finans- bolagens Förening anser att en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven ska vara ett överklag- bart beslut. Enligt Kommuninvest Sverige AB bör ett instituts status som ett offentligt utvecklingskreditinstitut vara en omständighet som ska beaktas vid underrättelser om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbas- nivåerna när det gäller risken för alltför låg bruttosoliditet.

Skälen för regeringens förslag

Fastställande av tillräckliga kapitalbasnivåer

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska ett institut inom ramen för sin riskhantering fastställa det internt bedömda kapital- behovet till tillfredsställande kapitalbasnivåer (artikel 104b.1).

Bestämmelser om att institut ska upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för finns i svensk rätt i rörelselagstiftningen (6 kap. 2 § LBF och 8 kap. 4 § LVM).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet om att instituten inom ramen för sin riskhantering ska fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer, bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. Direktivet ger inte ut- rymme för att, som Sparbankernas Riksförbund efterfrågar, underlåta att införa ett sådant krav.

Underrättelser om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska de be- höriga myndigheterna meddela institut sin uppfattning om vad som är en lämplig nivå på institutets kapitalbas för att t.ex. täcka risker och hantera framtida stresscenarier som inte täcks av minimikraven, de särskilda kapitalbaskraven och det kombinerade buffertkravet eller kravet på en bruttosoliditetsbuffert, s.k. riktlinjer för ytterligare kapitalbas (artikel 104b.2 och 104b.3 första stycket). Det kan t.ex. bli aktuellt när resultatet av ett stresstest visar risker vid eventuell finansiell stress, som inte täcks av andra krav. En riktlinje för särskild kapitalbas ska vara institutsspecifik och får täcka risker som omfattas av beslut om särskilt kapitalbaskrav endast i den mån den täcker aspekter av dessa risker som inte redan täcks av det kravet (artikel 104b.4).

Riktlinjen ska motsvara skillnaden mellan den lämpliga kapitalbasnivån och den kapitalbas som omfattas av övriga kapitalkrav (artikel 104b.3

Prop. 2020/21:36 det relevanta särskilda kapitalbaskravet och det kombinerade buffertkravet alternativt bruttosoliditetsbufferten (artikel 104b.5).

Underlåtenhet att följa den riktlinje som de behöriga myndigheterna har meddelat ska inte leda till utdelningsrestriktioner (artikel 104b.6).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet om riktlinjer för ytterligare kapitalbas bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Det innebär i korthet att Finansinspektionen ska underrätta instituten om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven enligt tillsynsförordningen, tillsynslagen och buffertlagen. Sparbankernas Riksförbund och Finansbolagens Förening anser att en sådan underrättelse ska vara ett överklagbart beslut.

Avsikten med de nya reglerna i direktivet är att ett institut ska fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer. Finansinspektionen ska därefter ge uttryck för sin egen uppfattning om lämpliga kapitalbasnivåer för ett institut och underrätta institutet om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven. Underrättelsen gäller utöver minimikraven enligt tillsynsförordningen (pelare 1-krav), särskilda kapitalbaskrav enligt till- synslagen (pelare 2-krav) och kraven enligt buffertlagen (buffertkraven) respektive kravet på en bruttosoliditetsbuffert (artikel 92.1a i tillsyns- förordningen) och innebär att det skapas en tröskel innan underlåtenhet att uppfylla buffertkraven och kravet på en bruttosoliditetsbuffert medför utdelningsrestriktioner. Om institutet vid upprepade tillfällen underlåter att inneha kapital som uppfyller underrättelsen, utgör det en självständig grund för att fatta ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav (se avsnitt 11.2.2). Ett sådant beslut kan medföra att buffertkraven inte är uppfyllda och leda tillutdelningsrestriktioner. Enligt direktivet har en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbas- kraven formen av en ”uppmaning”. Den ska motiveras (artikel 64.3 i direk- tivet) men kommissionen har gett uttryck för att en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven inte ska kunna vara föremål för prövning av domstol. Regeringen konstaterar emellertid att frågan om den aktuella underrättelsen ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol inte har reglerats i direktivet och att frågan i stället får avgöras i rättstillämpningen. Det ska i det avseendet framhållas att ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (11 kap. 1 § tillsynslagen).

Enligt Kommuninvest Sverige AB bör ett instituts status som ett offent- ligt utvecklingskreditinstitut vara en omständighet som ska beaktas vid meddelandet av en riktlinje för särskild kapitalbas för risken för alltför låg bruttosoliditet. Regeringen konstaterar emellertid att direktivet inte gör någon skillnad mellan institut i detta avseende.