Karakterisering av bränslet För att karakterisera bränslet i de två anläg

mpaktormätn

emissionsmätningar.

Tabell 10. Mätningar under respektive försökskampanj. Table 10. Measurements during the trial campaigns.

Korrosions-mätningar Beläggnings-mätningar Karakterisering av förbrännings-förloppet Impaktor-mätningar 1 Johannes, Bark X X 2 Johannes, Bark+PTP X X X X 3 Johannes, Bark+PTP+sulfat X X X 4 , PTP normal X X X X* H 6, PTP+ S-granul 0,10 X X 8 H n P6, PTP+ S-granul 0,25 X X X Högdalen P6 5 Högdalen P6, PTP+ Sulfat 0,05 X Högdalen P6, PTP+ Sulfat 0,10 X 6 7 ögdalen P ögdale

*tidigare erhållna mätresultat från december 2003 utnyttjades [23].

ar förts under de aktuella mätperioderna. Trender på intressanta driftsparametrar har

edan beskrivs mer i detalj tillvägagångssättet och mätmedoderna för de olika

gningarna under försökskampanjerna har ränsleprover tagits ut och analyserats. Det bör nämnas att provtagning av de stora är helt trivial. Bränslet är

5.2 Beskrivning av mätmetoder

Drifterfarenheter har samlats in från de båda anläggningarna och en detaljerad loggbok h

tagits ut och analyserats. Genom detaljerade mätningar under de olika mätkampanjerna har bränslets påverkan på temperatur- och syrefördelning i eldstaden (både över eldstadstvärsnittet och över tiden) dokumenterats. Vidare har sammansättning, tillväxt och korrosivitet hos de beläggningar som bildas på problemställen i pannan kartlagts. Dessutom har effekten av avfallsinblandningen på rökgasemissionerna samt bäddens sintringstemperatur undersökts. Under samtliga kampanjer togs även ett flertal prover på bränslet och askan från pannorna för analys av sammansättningen.

N

delmomenten karakterisering av bränslet, förbränningkatakterisering och askrelaterade driftproblem, samt rökgasemissioner och askkvalitet.

5.2.1 Karakterisering av bränslet För att karakterisera bränslet i de två anläg b

inhomogent och genomgår olika bearbetningssteg mellan leverans till värmeverket och

ohannes

arkandelen var under försöksveckorna mycket större än PTP-andelen (ca 80 % bark/ n tippades en mindre del PTP-bränsle i n hög på bränsleplanen och prover togs sedan i olika delar av bränslehögen (toppen,

ass.

rover på bränsleblandningen till pannan under provperioden. Dessa prover lockanalyserades för att kontrollera andelen bark gentemot andelen PTP.

blandas också i en silo. Därför beslöts att proverna skulle tas nära inmatningen till själva pannan som möjligt.

det. Luckan öppnades, andet stoppades och hela bandets bredd skrapades av. På så sätt provtar man hela bandets bredd och får också med både tyngre, finkornigt material som ligger längst ner m

er togs ut i samband med försöksveckorna i september/oktober 2004. Två av dessa plockanalyserades för att kontrollera att inga större förändringar

h e esultatet av denna plockanalys visade att

inmatning i själva pannan.

Provtagning i J

Johannespannan sameldade under försöksperioden en blandning av bark och papper/trä/plast (PTP). PTP-bränslet, som kom färgidkrossat till anläggningen, tippades direkt i anläggningens mottagningsficka. Samtidigt som PTP tippades i fickan lastades även bark dit med lastmaskin. Bränslena blandades sedan i bränslehanteringssystemet (mottagningsfickan, rundlagret och dagsilon) under vägen till pannan.

B

20 % PTP), varför det beslutades att ta prover på PTP-bränslet före inblandning av bark. På så sätt slipper man att sortera bort stora mängder bark ur proven som skall plockanalyseras. För att möjliggöra provtagninge

e

botten, mitten och sidorna). Sammanlagt togs 10 prover av PTP-bränslet vid sex olika dagar under provperioden (vid fyra dagar togs en säck och vid två dagar togs tre säckar). På detta sätt kan man undersöka variationen mellan olika datum samt inom samma lastbilsl

För att få veta vilket bränsle som verkligen når pannan togs extra prover av det blandade bränslet (bark+PTP) strax före inmatningen till pannan. Proverna togs från transportbandet mellan rundlagret och dagsilon. En lucka öppnades på sidan av bränslebandet och prov togs med en spade i den fallande strömmen från bandet. Totalt togs 11 p

p

Provtagning i Högdalen

I Högdalen P6 eldas 100 % PTP. Allt bränsle som kommer till Högdalen lastas in på samma ställe och genomgår flera upparbetningssteg såsom krossning och siktning. Bränsle från olika tillfällen

så

Strax före pannan finns en lucka där man kommer åt transportban b

ot bandet såväl som lätta bitar av t ex plast som anrikas i det översta skiktet.

I Högdalen togs ett tiotal prover under maj/juni 2004, varav fyra prover analyserades genom plockanalys och kemisk analys.

Y erltt igare fyra prov

b s tt det går att anta att proverna från våren r representativa även för höstens mätkampanj. De siffror som redovisas för två u e

Ned ln

roverna från båda anläggningarna har delats ned med hjälp av kvartering. Provet hälls

u b om och delas i fyra

l och sedan delas den

as åde det prov som skall plockas och den resterande mängden för att extra prov skall finnas till hands vid behov. De plockade proverna delades ned till en mängd av ca 1 kg per prov. Instruktion för kvartering togs ur SS-EN 932-1 som behandlar provtagning av

ränsleproverna från både Johannes och Högdalen plockades i följande fraktioner:

- Övrig fraktion (gummi, textil, glas, finfraktion mm)

Varje fraktion kunde även delas in ett antal underfraktioner vilka redovisas i bilaga A.2.

rån början att eventuellt andra aterial skulle kunna gå in under fraktionen ”annat övrigt”. Sådana material skulle kunna vara porslin, keramer eller liknande. Inget sådant hittades dock i proverna från

n hade ion av r. t i rän let inte hade förändrat sig nämnvärt utan a

ä

plockanalyserna är alltså baserade på sammanlagt 6 provuttag, fyra under maj/juni och nd r september/oktober.

de ing

P

t på en presenning eller direkt på rensopat golv. Högen landas ika delar med en spade på så sätt att högen delas på mitten en gång

en gång till med ett snitt vinkelrätt mot det första. Två motstående fjärdedelar kastas och de två kvarvarande blandas ihop noggrant med skyffeln. Vi behov upprepas denna procedur till dess att provet når önskad storlek. I den sista neddelningsomgången spar b

ballastmaterial, men som fungerar för alla material som skall delas ner från en hög.

Plockanalys B - Papper - Trä - Plast - Metaller

Analyserna gick till så att proverna hälldes ut på ett bord och allt över några millimeters storlek plockades i ovan nämnda fraktioner. Den resterande fraktionen som var för finkornig rapporterades som finmaterial. Tanken var f

m

Högdalen P6 maj/juni 2004, utan denna ”övrigt-fraktion” innehöll endast finmaterial. I ett av Högdalens prover från september/oktober hittades dock lite porslin, vilket har plockats i en separat fraktion.

Det bedömdes som om ovanstående metod ger väl så bra resultat som om ma siktat på t ex 4 mm sikt. Vid siktning finns också risk för ytterligare produkt finmaterial, förutom de problem med igensättningar som man får av t ex plastbita Samtliga prover plockades av samma personal och en visuell bedömning gjordes för at kontrollera att bedömningarna varit lika för olika prover. Proverna plockades dessutom slumpmässig ordning och inte i tidsordning.

Barkproverna plockades endast i fraktionerna bark och icke bark.

Kemisk analys

Samtliga plockade fraktioner från ett provtillfälle från vardera Högdalen och Johannes sändes för kemisk analys till SP Kemi- och Materialteknik. Extra prover från vardera pannan sändes även med ifall någon fraktion skulle vara för liten för att räcka till alla analyser. I så fall togs samma fraktion från den extra påsen ut, båda blandades med varandra och alla analyser gjordes på det blandade provet. Dubbelprover analyserades generellt.

D erades var papper, plast, trä och finfraktion för både Högdalen

att känna igen. Det bedömdes inte som meningsfullt att nalysera denna fraktion kemiskt. Den övriga fraktionen var också mycket liten och

av aktionen förpackningar, där sådant som t ex vätskekartong skulle hamna, i fyra olika

askrelaterade driftproblem e fraktioner som analys

och Johannes. För Johannespannan analyserades också ett barkprov. Sammanlagt blev det nio prover (se analysprotokoll i bilaga A.3).

Pappersfraktionen, som plockats i fyra pappersslag, blandades ihop igen före den kemiska analysen. Andelen av t ex kontorspapper i det kemiskt analyserade provet var således samma som i ursprungsprovet. På samma sätt gjordes med trä och plastproverna.

Metallfraktionen var mycket liten och det framgår ofta tydligt vad den innehåller, exempelvis är en kopparbit lätt

a

bestod nästan uteslutande av textil och gummi. Inte heller denna fraktion analyserades kemiskt.

Det förekom önskemål från projektets referensgrupp om att försöka skilja metalliskt aluminium från annat aluminium, som t ex aluminiumoxider. Metallfraktionen var mycket liten och innehöll knappast något aluminium. Vid en undersökning fr

påsar hittades inte någon kartongbit som hade spår av aluminiumskikt. Ingen annan fraktion borde ha något aluminium. Det bedömdes därför inte som meningsfullt att utföra någon sådan analys.

De parametrar som analyserades samt analysmetoderna redovisas i bilaga A.2. Resultaten från bränslekarakteriseringena redovisas i kapitel 6.2.