6. K AROLINSKA T ESTBÄDD FÖR T ELEMEDICIN OCH E H ÄLSA
6.2 Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa
Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa är tänkt att vara en plattform på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, dit företag kan vända sig för att få ingång till att utveckla och vidareutveckla sina produkter inriktade på telemedicin och eHälsa i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med Testbädden är att samverka med näringslivet och snabba på utvecklings-, utvärderings- och kommersialiseringsfaserna för att generera evidensbaserad teknik och evidensbaserade tjänster inom området Telemedicin/eHälsa, anpassade för vård och omsorg. Affärsidén är att samarbetet ska ske genom sunda kommersiella villkor. Målet är att Testbäddens processer och arbetsmodeller ska vara; kvalitetssäkrade, kostnadseffektiva och underkastade kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling. Detta ska uppfyllas för att ta och bibehålla en position som den naturliga samarbetspartnern bland testbäddar inriktade på telemedicin och eHälsa.113
109
Intervju: B Söderberg, Marknadsansvarig Kiwok Nordic AB, 100416. Intervju: D Rydberg, VD, Maquet Critical Care AB, 10052. Intervju: J B Andersson, VD, Ortivus, Danderyd, 100428.
110
Intervju: S Jonsson, MTA Analys, Områdesansvarig för Telemedicin och eHälsa, 100325. Intervju: L Carlsson, Chef MTA Södersjukhuset, Ordförande MTF:s styrelse, 100420. 111
ibid. 112
Intervju: S Jonsson, MTA Analys, Områdesansvarig för Telemedicin och eHälsa, 100325. 113
Testbäddens innehåll
Projektledare för Testbädden har formulerat testbäddens innehåll i tre punkter; (1) tillgång till patienter, sjukvårdspersonal, ingenjörer, forskare och andra resurser inom Karolinska Universitetssjukhuset. (2) Metoder och analysverktyg för att kunna utföra planeringar, beräkningar, simuleringar, tester och utvärderingar. (3) Nödvändig infrastruktur för att genomföra tester, experiment, samt att genomföra tekniska och kliniska fältstudier. Detta möjliggör end-till-end applikationstester.114
Delar av konceptet för Karolinska Testbädd påbörjades redan 2002 genom det interna projektet TeleMed HC och nyttjades delvis i ett efterföljande EU-finansierat projekt; ENN-ICS115 under perioden 2004-2006. Testbädden har vidare bedrivit sin testbäddsverksamhet i projektet TeleMedIS (2005-2007) som startades i samarbete med ett israeliskt företag, Tadiran Spectralink, och svensk-finska TeliaSonera AB. Projektet löpte över cirka ett och ett halvt år och var inriktat på monitorering av EKG, puls och saturation som registrerades av en ”klocka” på patientens handled. För finansieringen stod Vinnova och den israeliska statliga forskningsfinansiären Matimop samt de ingående parterna i projektet.116
Ett annat projekt har bedrivits tillsammans med Kiwok AB (som är ett av de intervjuade företagen i denna studie), där utveckling och testning av Kiwoks tjänst för trådlös överföring av EKG, genomförts vid Karolinska Universitetssjukhuset. Tjänsten använder mobilnätet för att möjliggöra att vårdpersonal kan ta del av patienters hjärtrytm genom att larmas direkt när hjärtat inte slår som det ska. Tekniken medför att observationer kan göras både i realtid och över en längre tidsperiod.117
Genom de internationella relationer som upparbetats av MTA bygger man också möjligheter att pröva ny teknologi i utvecklingsländer. Ett projekt genomfördes med start 2006 i Tajikistan, där komponenter och metodologi från Testbädden användes i projektet. Syftet var att etablera en infrastruktur för telemedicin mellan stadssjukhuset i Chkalovsk och primärvårdsenheter i Konibodom, and Kistakuz för utbyte av kunskap och erfarenhet gällande arbete med diagnostik och behandling av patienter.118
Ytterligare ett tredje projekt som, parallellt med ordinarie verksamhet på MTA vid Karolinska Universitetssjukhuset, startats är ett projekt som förlagts till Uganda. Projektet i Uganda, ICT4MPOWER, bedrivs tillsammans med Ericsson, KTH, Ugandas Ministry of Health, The Uganda Ministry of ICT, The Uganda Communications Commission och Makerere University.
114
Intervju: S Jonsson, MTA Analys, Områdesansvarig för Telemedicin och eHälsa, 100325. 115
ENN-ICS consortium, 2006, ENN-ICS Project description, hämtad 100525, <http://www.ennics.org>. 116
S Jonson, Presentation från workshop – Mätning på distans, Umeå juni 2007, TeleMedIS – Ett lyckat projekt ”En kort resume från projektet Telemedicin Israel Sverige”
117
Kiwok Nordic AB, BodyKom referenser, <http://www.kiwok.se/index.php?id=30&hi=30>, 100603. 118
ICT4MPOWER syftar till att utveckla sjukvårdssystemet i Uganda med hjälp av ICT. Inom projektet byggs en teknisk infrastruktur upp för att möjliggöra en decentralisering av sjukvårdsutövandet samt göra patientinformation tillgänglig för vårdgivare inom olika nivåer av sjukvårdssystemet. Projektet arbetar för att möjliggöra diagnos på distans för att tillgängliggöra vården för en större del av landets befolkning. Detta innebär bland annat att projektet arbetar med att bygga upp elektroniska journalsystem och ett system för att ge befolkningen personnummer. ICT4MPOWER finansieras till hälften av svenska SPIDER och resterande finansiering står Uganda för.119 Projektet påbörjades i april 2009 och beräknas pågå till mars 2012.120 Ett annat projekt som pågår idag är CARENET121, där man fokuserar på telemedicinskt stöd för att möjliggöra bättre hemsjukvård från högspecialistsjukhus. Där är KTH huvudaktör medan KI och Karolinska Universitetssjukhuset bistår med att pröva teknologin utifrån de kravbilder som man tagits fram i projektet. I en del av detta projekt används komponenter från Karolinskas Testbädd för telemedicin och eHälsa inom utvärderingen gällande teknologi som stöder behandling och uppföljning av neonatalpatienter som får eftervård i hemmet.122
Testbädden eftersträvar
¤ Att Testbädden ska vara multidisciplinär och omfatta samtliga vetenskapsområden ¤ Att utvecklingen ska ske interaktivt tillsammans med användarna.
¤ Att samverka med medicintekniska näringslivet, i Sverige och internationellt.
¤ Att öka drivkrafterna för utveckla och effektivisera vård och omsorg och indirekt stärka den medicintekniska industrin.
¤ Att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att ge kunskap om vilken nytta specifika nya medicintekniska insatser gör i förhållande till vad de kostar.
Allt för att i slutändan få ut ett resultat med en produkt som är behovsanpassad på alla områden från teknisk integration till klinisk användning, vilket ger optimerade behandlingsprocesser och evidensbaserade nyttoeffekter. Detta bidrar både till affärsmässighet och till ökad samhällsnytta.123
119
The Independent, How Ugandas health care problems can end with a phone, 090616, hämtad 100601, <http://independent.co.ug/index.php/features/features/42-features/1065-how-ugandas-health-care-problems-can-end-with-a- phone>.
120
ICT4MPOWER, Overview, hämtad 100601, <https://service.projectplace.com/pub/english.cgi/0/163130653>. 121
CARENET-SE, (2010), Welcome to Carenet, hämtad 100525, <http://www.carenet-se.se>. 122
Intervju: S Jonsson, MTA Analys, Områdesansvarig för Telemedicin och eHälsa, 100325. 123
Styrelse och Advisory board
Ledamöter i styrelsen för Testbädden är det tänkt att sättas samman av representanter från MTA Karolinska, KTA, KI och Innovationsplatsen. Det är även tänkt att bilda ett ’advisory board’ som kan vara rådgivande i frågor som rör Testbäddens strategi och utveckling, samt kriterier för val av projekt. Denna grupp sätts samman med representanter från ovan nämnda instanser samt med externa bolagsrepresentanter och representanter från medicinska professioner.124