• No results found

Karta  över  undersökningsområdet  och  Medelpad

In document Historiska institutionen (Page 71-75)

Den äldre avvittringens nybyggen i undersökningsområdet: 1. Västerövsjö, 2. Österövsjö och 3. Gastsjön i Håsjö socken; 4. Mjösjö, 5. Albacken (två nybyggen), 6. Hemsjö och 7. Ljungå såg och nybygge i Hällesjö socken; 8. Gråsjön, 9. Hällsluten, 10. Lillkrog och 11. Åsen i Bräcke socken.

Kartan är framställd utifrån den vackra och detaljerade Medelpadskarta som lantmätaren Eric Calwagen färdigställde 1769 på uppdrag av landshövding P. A. Örnsköld. På sin karta har Calwagen även markerat gränser för undersökningsområdets socknar samt Ragunda socken, dvs. de socknar i Jämtland där han 1769 eller tidigare verkat som avvittringslantmätare. Kartan är kopparstucken hos Anders Åkerman i Uppsala och är åtkomlig på nätet, exempelvis med hjälp av sökorden Calwagen, Medelpad.

Kuriosa: Ingmar Bergmans mormor Anna Calwagen, gift Åkerblom och känd från ”Fanny och Alexander”, var

barnbarnsbarn till Eric Calwagen.

Källor  

Otryckta  källor  

Landsarkivet i Östersund, ÖLA

Avvittringsrättens i Jämtlands län, Avd. I Arkiv, 1755-1786, akterna A1-A22 samt B1; förkortning AJ1.

Jämtlands läns landskontor. Avgjorda mål 1764-1778. Utslagsakter, handlingar till supplikdiarier.

72 Riksarkivet, Marieberg

Kammarkollegiets kansli och kontorsarkiv: Kunglig förklaring av den 17 mars 1752 till Kammarkollegiets instruktion för avvittringen i Ångermanland samt

Kungligt svar den 7 juli 1754 på besvär inlämnade av Jämtlands regemente om utbrytning av boställen.

Internet

Lantmäterimyndigheternas arkiv, avvittring, Jämtland, 1700-1800, www.lantmateriet.se. Tryckta  källor  

Kongl. Maij:ts til Sverige Ordning och Stadga om Skogarne i Rijket, Åhr 1647.

Kongl. Maij:ts till Sverige Ordning och Stadga om Skogarne i Rijket. Gjordt och förbättrat Åhr 1664.

Kongl. Maj:ts Nådigste Förordning och Påbud Angående Skogarne och hwad därwid i acht tagas bör, 19 December 1683.

Kongl. Maj:ts Allmenna Förordning om Skogarne i Riket/ Giord/ öfwersedd och förbättrad wid Riksdagen uti Stockholm åhr 1734.

Kongl. Maj:ts Nådige Förklaring Öfwer Thes wid 1734 års Riksdag utfärdade Förordning om Skogarne i Riket, 5 april 1739.

Instruktion utfärdad av Kammarkollegiet den 23 november 1742 om avvittringen i

Ångermanland i Samlingar i Landtmäteri, andra samlingen. Förteckning över Landtmäteri-Författningar 1628-1904, 1905.

Kongl. Maj:ts Nådige Resolution och Förklaring Uppå the Allmänne Beswär, som Thess trogne Undersåtare af Riksens Allmoge uti Swerige och Finland, etc, §36, den 29 juni 1752. Instruction För Allmännings Afwittrings-Rätten Uti Jemteland, 15 mars 1770.

Kongl. Maj:ts Förnyade Nådiga Instruction, hwarefer Afwittrings Rätten i Jemtland har sig i underdånighet att rätta, 12 December 1780.

Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Afwittrings-Werket i Jämtland, 8 december 1820. Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction för Afwittrings-Rätten i Jämtland, 8 december 1820. Kongl. Maj:ts Nådige stadga om Skifteswerket i Riket, 4 maji 1827.

Underdånig berättelse om Västernorrlands hövdingedöme till 1765 års riksdag, nytryck 1993. Örnskölds berättelse för 1768, nytryck 1993.

73

Litteratur  

Ahnlund, Nils, Sundsvalls historia, del II. Tiden 1721–1803, 1921.

Almquist, Jan Eric, ”Det norrländska avvittringsverket” i Svenska lantmäteriet 16281928,

1928.

Arpi, Gunnar, ”Skogen” i Hjulström, Filip; Arpi, Gunnar och Lövgren, Esse (red),

Sundsvallsdistriktet 18501950,1955.

Bromé, Janrik, Jämtlands och Härjedalens historia, tredje delen, 1645–1720, 1954.

Bäck, Kalle, ”Skogspolitik och bondeopposition 1734–1756”, i Bäck, Kalle (red), Skog och

Brännvin. Studier i näringspolitiskt beslutsfattande i Norden på 1700-talet, 1984.

Eliasson, Per, Skog, makt och människor. En miljöhistoria om svensk skog 1800–1875, 2002.

Eliasson, Per och Hamilton, Gustaf, ”Blifver ondt att förena sigh – några linjer i den svenska skogslagstiftningen om utmark och skog” i Pettersson, Ronny (red), Skogshistorisk forskning i

Europa och Nordamerika, 1999.

Ericsson, Birgitta, ”Frihetstidens näringspolitik” i Jämten 1993, 1992.

Eriksson-Trenter, Anna, Anspråk och argumentation. En studie av användning och uttolkning

av lag vid naturresurskonflikter i nordvästra Hälsingland, ca 18301870, 2002.

Frängsmyr, Tore, Svensk idéhistoria. Bildning och vetenskap under tusen år, Del I 1000–1809, 2004.

Glete, Jan, War and the State in Early Modern Europe. Spain, the Dutch Republic and Sweden

as fiscal-military states, 1500–1660, 2002.

Gothe, Richard, Medelpads finnmarker, 1945.

Gothe, Richard, Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra lappmarken och Jämtland, 1948, nytryck 1993.

Granér, Staffan, Samhävd och rågång. Om egendomsrelationer, ägoskiften och

marknadsintegration i en värmländsk skogsbygd 1630–1750, 2002.

Gustafsson, Bo, ”The Industrial Revolution in Sweden” i Teich, Mikulas & Porter, Roy (red),

The Industrial Revolution in National Context, 1996.

Haslum, Bertil, Från Galtströms järnbruk till SCA. Återblickar i ett storföretags historia

16731993, 1993.

Hasselberg, Bertil, “Den medeltida riksgränsen genom Hällesjö” i Jämten 1961, 1961. Hasselberg, Bertil, “Befolkningsutvecklingen i Hällesjö socken” i Hasselberg, Bertil; Eriksson, Harald & Lund, Gustav (red), Bidrag till Hällesjö sockens historia, Del 1, 1976.

74 Heckscher, Eli F., Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, andra delen: Det moderna

Sveriges grundläggning, 1949.

Heckscher, Eli F., Svenskt arbete och liv från medeltiden till nutid, 1957. Herlitz, Lars, Fysiokratismen i svensk tappning, 1767–1770, 1974.

Hjulström, Filip, ”Sundsvallsdistiktet vid 1800-talets mitt” i Hjulström, Filip; Arpi, Gunnar och Lövgren, Esse (red), Sundsvallsdistriktet 1850–1950,1955.

Hülphers, Abraham, Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland, Första Samlingen om

Medelpad 1771 och Andra Samlingen om Jämtland 1775, nytryck 1985.

Jonsson, Ingvar, ”Finnar” i Norrländsk uppslagsbok, band 1, 1993. Jägerskiöld, Olof, Gustaf Kierman, Svenskt biografiskt lexikon.

Kuisma, Markku, ”Den riksomfattande skogspolitiken, de regionala strävandena och

böndernas intressen – några aspekter på det skogspolitiska beslutsfattandet (Finland 1738–ca 1770)”, i Bäck, Kalle (red), Skog och Brännvin. Studier i näringspolitiskt beslutsfattande i

Norden på 1700-talet, 1984.

Lindegren, Jan & Sörlin, Per. ”Mellan två statssystem” i Sörlin, Per (red), Mellan två

statssystem. Jämtland under 1600-talet, 1995.

Lundgren, Nils-Gustav, Kampen om naturresurserna. Ekonomisk utveckling och institutionell

förändring i Lule älvdal under 700 år, 1987.

Magnusson, Lars, Jacob Polack, Svenskt biografiskt lexikon.

Melkersson, Martin, Staten, ordningen och friheten. En studie av den styrande elitens syn på

statens roll mellan stormaktstiden och 1800-talet, 1997.

Molander, Maud, ”Centralmaktens påbud och lokalsamhällets reaktioner i samband med nyttjandet av en värmländsk allmänning”, i Bäck, Kalle (red), Skog och Brännvin. Studier i

näringspolitiskt beslutsfattande i Norden på 1700-talet, 1984.

Nordberg, Perola, Ljungan. Vattenbyggnader i den näringsgeografiska miljön 1550–1940,

1977.

Nordholm, Æskill, Jämtelands Djur-Fänge, 1749, nytryck 1953.

Nyström, Maurits, Norrlands ekonomi i stöpsleven. Ekonomisk expansion,

stapelvaruproduktion och maritima näringar 1760–1812, 1982.

Nyström Maurits, ”Norrlands industrialisering” i Isacson, Maths & Morell, Mats (red),

Industrialismens tid, 2002.

Pettersson, Ronny, Ett reformverk under omprövning. Skifteslagstiftningens förändringar

under första hälften av 1800-talet, 2003.

75 Prawitz, Gunnar, Den äldre avvittringen i Hälsingland i Svensk Lantmäteritidskrift, 1944. Prawitz, Gunnar, Avvittringen i Medelpad i Svensk Lantmäteritidskrift, 1947.

Rian, Øystein, ”Skogpolitikk i Norge 1724–1740”, i Bäck, Kalle (red), Skog och Brännvin.

Studier i näringspolitiskt beslutsfattande i Norden på 1700-talet, 1984.

Rolén, Mats, Skogsbygd i omvandling. Studier kring befolkningsutveckling, omflyttning och

social rörlighet i Revsunds tingslag 18201977, 1979.

Runefelt, Leif, Dygden som välståndets grund. Dygd, nytta och egennytta i frihetstidens

ekonomiska tänkande, 2005.

Rydin, Herman Ludvig, Bidrag till Svenska Skogs-Lagstiftningens Historia, 1853.

Schöön, Lennart, En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två

sekler, 2000.

Staaf, Anders, “Jämtlands första exportsåg” i Jämten 1961, 1961.

Sörlin, Sverker, Framtidslandet. Debatten om Norrland och naturresurserna under det

industriella genombrottet, 1988.

Thulin, Gabriel, Om mantalet, I och II, 1890 respektive 1935. Tideman, Henning, Jämtelands Afradsland, 1750, nytryck 1953.

Utterström, Gustaf, ”Mått, mynt och vikt” i Utterström, Gustaf (red), SCA 50 år. Studier kring

ett storföretag och dess föregångare, 1979.

Wedin, Maud, “Den skogsfinska kolonisationen i Jämtlands län” i Jämten 2006, 2006. Wichman, Holger, “Befolkning och bebyggelse, kap. IV”; “Bergsbruket, kap. VII” och “Skogen i bondehushållet och den begynnande trävaruhanteringen, kap. XVIII” i Wichman, Holger (red), Jämtlands och Härjedalens historia, fjärde delen 1720–1880, 1962.

Widmalm, Sven, Mellan kartan och verkligheten. Geodesi och kartläggning, 1695–1860, 1990.

In document Historiska institutionen (Page 71-75)

Related documents