• No results found

KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER

5.1. Metod/aktivitet för kartläggning

• Trivselenkät 1 gg/termin (v 41 och v 11)

• Skolenkät i åk 2 + 5 och i fritidshemmet åk 2

• Samtal med kamratstödjare och enskilda elever

• Hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4 och 6

• Skolhälsovårdens hälsouppgift åk 4 från målsman

• Observationer vid undervisning, rast och fritidstid

En stående punkt på de olika arbetslagens dagordning som kallas

”Elevvårdspunkt” där det aktuella läget i de olika klasserna diskuteras och ev.

händelser kan synliggöras och åtgärder sättas in. Om det visar sig att det finns behov av att samtliga pedagoger på skolan bör vara informerade förs detta vidare till alla pedagoger och rektor.

EHT/THT träffas varje vecka och lyfter ärenden som anmälts och som följs upp veckovis.

Områden som berörs i kartläggningen:

Otrygga platser, vuxennärvaro, kränkande behandling i skolan och på fritidshem, på väg till och från skolan, nätmobbning och mobbning via sms, personalens agerande, språkbruk, frånvaro, ärenden inkomna till trygghetsteamet.

Eleverna har genom trygghetsvandringar, deltagande i de olika enkäterna samt klassråd involverats i kartläggningen.

VÄSTERÅS STAD

2018-09-21

9

Genom sammanställning av enkäterna, diskussioner kring enkätresultaten vid arbetsplatsträffar samt klassråd har elever och personalen involverats i

kartläggningen.

5.2. Resultat och analys av kartläggningen

Vi har under flera år haft goda resultat avseende trygghet och trivsel i alla våra verksamheter. Det framkommer på såväl interna enkäter som skolenkäter samt på samtal med elever och vårdnadshavare. Vi tror att vi i stor utsträckning hittat arbetssätt som är gynnsamma och vår värdegrund efterlevs.

Under läsåret har åk 4 och åk 5 haft rena värdegrundslektioner varje vecka och det har upplevts positivt av såväl elever som lärare.

Under hösten 2017 hade vi möjlighet att erbjuda planerad rastaverksamhet med hjälp av fritids och elever i årkurs 6. Det har varit mycket uppskattat och något som vi planerar att fortsätta/återuppta till kommande läsår.

Vi har haft flera gemensamma aktivitetsdagar för hela skolans elever och det har varit gynnsamt för tryggheten och att eleverna känner samhörighet med varandra.

Även förskoleklassens elever har deltagit i större utsträckning än tidigare.

Vi fortsätter arbetet med att säkra otrygga platser och tar tag direkt i situationer som uppstår.

FÖRÄLDRAR OCH TRYGGHET

Av de föräldrar i förskoleklass på Lövängsskolan som besvarat Skolenkäten upplever 100% (medelvärde 3,7 av 4) att deras barn är tryggt i förskoklassen.

Bland de föräldrar i årskurs 2 som besvarat skolenkäten är motsvarande siffra 96%

(medelvärde 3,7 av 4) och bland vårdnadshavare i årskurs 5 anser 95% (medelvärde 3,8 av 4) att deras barn är trygga i skolan

Vi ser att svarsfrekvensen på föräldraenkäterna är relativt låg. En fundering är hur vi kan få föräldrar att i större utsträckning besvara enkäten. Det verkar inte spela någon roll om enkäten kommer ut digitalt eller i pappersform.

VÄSTERÅS STAD

2018-09-21

10 ELEVER OCH TRYGGHET

Sammanställningen av trivselenkäterna visar att de allra flesta barnen trivs bra på Lövängsskolan. Vi ser dock att svarsmönstret på skolans interna trygghetsenkät är liknande från år till, trots gjorda insatser och utvecklingsarbete. Vi tror att en av anledningarna är att man "svarar som man brukar göra". Vi ser ett behov av att göra en ny typ av intern trivselenkät inför kommande läsår. Elevernas behöver även involveras mer i analys och uppföljning av resultat på enkäten. Planen är att

skolsköterska och kurator ansvarar för det och kan innebära att de besöker klasserna, ger återkoppling på resultatet och får elevernas syn på förbättringsåtgärder.

Alla klasser arbetar igenom skolans trivselregler och i vissa klasser har man utformat egna klassregler utifrån dessa. Vi ser behov av att fortsatt arbeta förebyggande för god trygghet och trivsel.

Varje klass har på klassråd tagit fram riskfaktorer som finns på skolan. Resultatet som kommit fram är att det upplevelsen är att det finns vissa otrygga platser. Dessa är i nuläget lekskogen samt konstgräsplanen. Omklädningsrummen och entréerna, som tidigare lyfts som otrygga platser, anser eleverna nu känns trygga.

I Västerås stads Skolenkät för åk 2 känner sig 84% av eleverna sig trygga i skolan (medelvärde 2,8 av 3.0) och på fritids är motsvarande siffra 87 % (medelvärde 2.8 av 3.0). Att årskurs 2 resultat sjunkit något på Lövängsskolan kan bero att det varit par kränkningsärenden i årskurs 2 under året. Det kan även bero på att det är ett betydligt mindre antal elever som besvarat enkäten 31 av 33 jfr med ca 50 elever föregående år. Det gör att varje enskilt svar får större utslag procentuellt sett.

Resultaten ligger dock högre än Västerås stads skolor i övrigt på samma fråga både vad gäller skola och fritids

Västerås stads skolenkät för elever i åk 5 visar ett trygghetsindex om 88%

(medelvärde 3,6 av 4,0), vilket är i linje med Västerås stads årskurs 5- elever i övrigt.

Vi tror att Lövängsskolans tradition att inleda läsåret med att hela skolan arbetar gemensamt kring ett värdegrundstema som vi kallar Vi och Vår skola bidrar till att trivselregler och förhållningssätt blir tydligt för såväl elever som personal. Det ligger sedan till grund för det löpande värdegrundsarbetet under året.

Nyanställda pedagoger framhåller att det har bidragit till att man som ny på skolan tydligt och snabbt blir förtrogen med skolans värdegrund och arbetet därtill.

VÄSTERÅS STAD

2018-09-21

11

KRÄNKANDE BEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Vi har haft några kränkningsärenden under året. Det har avsett kränkningar mellan elever i ett par årskurser. I det åtgärdande arbetet och dokumentationen därtill har vi följt våra rutiner i enlighet med vår plan mot diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling samt styrdokument och lagstiftning.

Något som personal reagerat på är språkbruket bland ett fåtal elever på skolan som kan innefatta nedlåtande utryck som t ex bög, DAMP-unge etc. Det uppmärksammas och följs upp.

På det stora hela upplevs språkbruket vara gott bland såväl elever som personal.

BARN- OCH ELEVGRUPPERNA

Kamratstödjarna för klassens talan i trivselfrågor på skola och på fritids. Vid behov lyfts ärenden vidare till Trygghetsteamet. Dit kan såväl personal som vårdnadshavare anmäla ärenden.

Det finns några få elever på skolan som andra elever uttrycker att de är rädda för. Vi är medvetna om det och arbetar aktivt med berörda för att förhindra och förebygga att situationer som kan upplevas obehagliga eller hotfulla ska uppstå.

FRITIDSHEM

Löpande observationer görs av pedagogerna. Vid eventuell oro kontaktas klasslärare, trygghetsteam och föräldrar.

Vi tror att det öppna arbetet mellan avdelningarna på fritids skapar ökad trygghet och eleverna snabbt blir förtrogna och trygga med alla pedagoger på fritids.

Gemensamma aktivitetsdagar på så väl fritids som på skolan bidrar också till ökad trivsel och trygghet.

Related documents