Kartläggning av energi och materialflöden i regionen Bergslagen

energi- och materialflöden i regionen Bergslagen

Energi- och materialflödeskartläggningen utgår från motsvarande avsnitt i den rekommenderade faciliteringsansatsen (se Avsnitt 7.3.2). Inledningsvis presenteras kvantifierade energi- och materialflöden och lager i regionen och därefter presenteras befintliga synergisamarbeten som identifierades i respektive kommun i regionen. I den senare delen presenteras inledningsvis en översiktlig beskrivning av synergisamarbetena i respektive kommun följt av en fördjupning i ett antal exempel på synergisamarbeten och pågående arbete med resurseffektivisering i respektive kommun.

Kvantifierade energi- och materialflöden

En sammanställning av delar av resultatet från energi- och materialflödes- kartläggningen presenteras i Tabell 14 i form av ett urval av identifierade energiflöden och flöden av restprodukter i regionen. Det fullständiga resul-

72

tatet presenteras i Bilaga 7. Ett exempel på en observation utifrån det erhåll- na resultatet är att stora mängder inert material deponeras i regionen (se Bi- laga 7) vilket potentiellt skulle kunna användas som konstruktionsmaterial. Vidare antyder resultatet att det råder ett underskott på el i regionen (se Ta- bell 14) vilket tillsammans med det faktum att stora mängder avfall lämnar regionen (se Bilaga 7) talar för att det finns potential för etablering av en avfallsförbränningsanläggning i regionen42.

Tabell 14. Summering av delar av resultatet från energi- och materialflödeskartläggningen i regionen

Bergslagen.

Primärenergi Kvantifiering

Biobränsle43 till förbränningsanläggningar 810 000 MWh Fossila bränslen44 till förbränningsanläggningar 490 000 MWh El till förbränningsanläggningar (exempelvis till värmepumpar) 30 000 MWh

Spillvärme 150 000 MWh Produktion Kvantifiering El från förbränningsanläggningar 260 000 MWh Fjärrkyla från förbränningsanläggningar 15 000 MWh Fjärrvärme från förbränningsanläggningar 1 400 000 MWh Slutanvändning Kvantifiering El 460 000 MWh Fjärrkyla 1 100 MWh Fjärrvärme 42 000 MWh Restprodukter Kvantifiering

Aska som hanteras vid avfallsanläggningar 13 000 ton

Aska från övriga verksamhetsutövare 28 000 ton

Avloppsslam från kommunala avloppsreningsverk 13 000 ton TS Deponiavfall som hanteras vid avfallsanläggningar 1 800 ton Deponiavfall från övriga verksamhetsutövare 2 600 ton + 17 m3

Deponiavfall som deponeras 210 000 ton

+ 18 000 m3 Osorterat verksamhetsavfall som hanteras vid avfallsanläggningar 14 000 ton Osorterat verksamhetsavfall från övriga verksamhetsutövare 380 ton Träavfall som hanteras vid avfallsanläggningar 4 400 ton Träavfall från övriga verksamhetsutövare 1 400 ton

Identifierade synergisamarbeten i Hällefors kommun

I Hällefors kommun identifierades sex verksamhetsutövare med sju tillhö- rande anläggningar (se Bilaga 4). Ett fåtal befintliga synergisamarbeten identifierades i kommunen och dessa berör främst flöden av restprodukter och värme (se Figur 19). Nedan följer en fördjupning i ett spill- och fjärr- värmesamarbete mellan Ovako Sweden AB och Hällefors Värme AB.

42 _{Resultatet bör tolkas med försiktighet eftersom endast elproducenter i form förbrännings-} anläggningar inkluderades i energi- och materialflödeskartläggningen.

43 _{Biobränslen definieras som bränslen som erhållits direkt eller indirekt från biomassa} (Egnéus & Warell u.å.) och inkluderar bioolja, bioenergi, kreosotimpregnerat trä, pellets, träbiprodukter, trädbränsle och träflis (se Bilaga 7).

44 _{Fossila bränslen definieras som bränslen som härstammar från ”organiska kol- och väte-} föreningar i sediment eller sedimenterad berggrund” (Norhammar u.å.) och inkluderar kol, torv samt olika typer av eldningsoljor (se Bilaga 7).

73

Figur 19. Identifierade synergisamarbeten i Hällefors kommun. Figuren inkluderar endast energi- och

materialflöden som identifierades utifrån de ingående verksamhetsutövarnas miljörapporter eller års- rapporter. För flöden som passerar kommungränsen anges endast mottagare då dessa utgörs av verk- samhetsutövare som tillhör de identifierade verksamhetsutövarna.

År 2001 upprättades ett synergisamarbete mellan Ovako Sweden AB och Hällefors Värme AB vilket både innefattar fjärr- och spillvärmeleveranser mellan aktörerna (se Figur 19) (Värmevärden u.å.). Under ett år levererar Hällefors Värme AB ca 14 GWh fjärrvärme till Ovako Sweden AB och Ovako Sweden AB levererar i sin tur ca 4 GWh spillvärme till fjärrvärme- nätet. Innan spillvärmesamarbetet upprättades utnyttjades spillvärmen för uppvärmning i en byggnad och synergisamarbetet innebar mer än en för- dubbling av utnyttjandet av spillvärmen. Under år 2012 genomförde Ovako Sweden AB ett antal undersökningar av möjligheterna att öka spillvärmele- veranserna genom återvinning av värme från en kompressor och en rull- härdugn (Hundermark 2013).

Identifierade synergisamarbeten i Lindesbergs kommun

I Lindesbergs kommun identifierades elva verksamhetsutövare med fjorton tillhörande anläggningar (se Bilaga 4). Ett stort antal befintliga synergisam- arbeten identifierades i kommunen och dessa berör både energi- och materi- alflöden. Resultatet från energi- och materialflödeskartläggningen visar att det finns tendenser som pekar på att BillerudKorsnäs Skog och Industri AB Frövi och BillerudKorsnäs Rockhammar AB fungerar som fysiska ankare (se Avsnitt 3.7.3) i kommunen. Anläggningarna ger upphov till och har be- hov av stora energi- och materialflöden (se Bilaga 7) och interagerar med ett stort antal anläggningar (se Figur 21). Nedan följer en fördjupning i synergi- samarbetet mellan BillerudKorsnäs Skog och Industri AB Frövi och Linde Energi AB.

74

Figur 20. Identifierade synergisamarbeten i Lindesbergs kommun. Figuren inkluderar endast energi-

och materialflöden som identifierades utifrån de ingående verksamhetsutövarnas miljörapporter eller årsrapporter. För flöden som passerar kommungränsen anges endast mottagare då dessa utgörs av verksamhetsutövare som tillhör de identifierade verksamhetsutövarna.

Synergisamarbetet mellan BillerudKorsnäs Skog och Industri AB Frövi och Linde Energi AB inleddes år 1998 och omfattar spillvärmeleveranser från pappers- och massabruket till det kommunala fjärrvärmenätet (se Figur 21) (Naturvårdsverket 2008). Samarbetet finansierades inledningsvis genom det lokala investeringsprogrammet (LIP). Under år 2012 utgjorde spillvärmele- veranserna 86 % av leveranserna till fjärrvärmenätet och Linde Energi AB strävar efter att utöka utnyttjandet av spillvärme från Frövi (Linde Energi AB 2013). Under år 2012 investerade BillerudKorsnäs Skog och Industri AB Frövi i utökad pumpkapacitet och Linde Energi AB installerade en ny värmeväxlare på anläggningen Hetvattencentralen Gnistan för att möjliggö- ra ett utökat utnyttjande av spillvärmen.

Identifierade synergisamarbeten i Ljusnarsbergs kommun

I Ljusnarsbergs kommun identifierades tre verksamhetsutövare med fyra tillhörande anläggningar (se Bilaga 4). Ett stort antal befintliga synergisam- arbeten identifierades i kommunen och dessa berör främst restprodukter. Resultatet från energi- och materialflödeskartläggningen visar att det finns

75

tendenser som pekar på att BKT:s anläggning Skärets avfallsanläggning fungerar som en mäklare (se Avsnitt 3.7.4) och en nekrofag (se Avsnitt 3.7.5) i kommunen. Anläggningen fungerar som en mellanhand för ett fler- tal flöden i kommunen (se Figur 22). Nedan presenteras en fördjupning i synergisamarbeten förknippade med denna anläggning.

Figur 21. Identifierade synergisamarbeten i Ljusnarsbergs kommun. Figuren inkluderar endast energi-

och materialflöden som identifierades utifrån de ingående verksamhetsutövarnas miljörapporter eller årsrapporter. För flöden som passerar kommungränsen anges endast mottagare då dessa utgörs av verksamhetsutövare som tillhör de identifierade verksamhetsutövarna.

Ett stort antal materialflöden i form av olika former av avfall passerar Skä- rets avfallsanläggning (se Figur 22). På anläggningen sker bland annat sor- tering och mellanlagring av avfall (BKT 2013g). Fram till år 2005 genom- fördes även deponering av avfall på anläggningen och under år 2013 påbör- jades sluttäckning av deponin. Sluttäckningsmaterial består bland annat av slam från Bångbro avloppsreningsverk (se Figur 22) (BKT 2013a).

Identifierade synergisamarbeten i Nora kommun

I Nora kommun identifierades fem verksamhetsutövare med fem tillhörande anläggningar (se Bilaga 4). Ett fåtal befintliga synergisamarbeten identifie- rades i kommunen och dessa berör främst flöden av restprodukter (se Figur 20). Nedan följer en fördjupning i energi- och materialflödena förknippade med BKT:s anläggning Nora avloppsreningsverk.

76

Figur 22. Identifierade synergisamarbeten i Nora kommun. Figuren inkluderar endast energi- och mate-

rialflöden som identifierades utifrån de ingående verksamhetsutövarnas miljörapporter eller årsrappor- ter. För flöden som passerar kommungränsen anges endast mottagare då dessa utgörs av verksam- hetsutövare som tillhör de identifierade verksamhetsutövarna.

Under år 2012 mottog Nora avloppsreningsverk ca 1 300 000 m3 avlopps- vatten och under året skedde en ombyggnation av avloppsreningsverket för att öka verkets kapacitet (BKT 2013e). Slammet som uppkom vid Järnboås reningsverk respektive Södra Ås reningsverk transporterades till Nora av- loppsreningsverk för att sedan användas som material vid deponitäckning (se Figur 20).

Identifierade synergisamarbeten i Örebro kommun

I Örebro kommun identifierades nitton verksamhetsutövare med 25 tillhö- rande anläggningar (se Bilaga 4). Ett stort antal befintliga synergisamarbe- ten identifierades i kommunen och dessa berör både energi- och material- flöden. Resultatet från energi- och materialflödeskartläggningen visar att det finns tendenser som pekar på att E.ON Sverige Värme AB:s anläggning Åbyverket fungerar som ett fysiskt ankare i regionen (se Figur 23).

77

Figur 23. Identifierade synergisamarbeten i Örebro kommun. Figuren inkluderar endast energi- och

materialflöden som identifierades utifrån de ingående verksamhetsutövarnas miljörapporter eller års- rapporter. För flöden som passerar kommungränsen anges endast mottagare då dessa utgörs av verk- samhetsutövare som tillhör de identifierade verksamhetsutövarna.

Vid Åbyverket produceras både fjärrvärme och fjärrkyla (se Figur 23) (E.ON Värme Sverige AB 2013d). Fjärrvärmen distribueras via det gemen- samma fjärrvärmenätet mellan Hallsberg, Örebro och Kumla (HÖK) medan fjärrkylan distribueras via lokala fjärrkylanät i Örebro och Marieberg i Öre- bro kommun (E.ON Sverige AB u.å.). Vidare skickas askan som faller vid

78

anläggningen till Hulinge askdeponi (se Figur 23) (E.ON Värme Sverige AB 2013d).