Kartläggningens genomförande

Som framgått av föregående avsnitt finns det således en mängd ak-törer, både allmänna och privata, inom kollektivtrafiken. Mot den bakgrunden har vi i vår kartläggning i första hand vänt oss till de organisationer som driver frågor av intresse för dessa aktörer. Svensk Kollektivtrafik, Branschföreningen Tågoperatörerna och Sveriges Bussföretag har alla ingått i kartläggningen. Svensk Kollektivtrafik är service- och branschorganisation för Sveriges regionala kollektiv-trafikmyndigheter, länstrafikbolag och regionala tågsamarbeten. Med-lemmarna organiserar trafik med buss, tåg, tunnelbana, spårvagn och båt samt i personbilsregistrerade fordon. Branschföreningen Tåg-operatörerna representerar huvuddelen av de kommersiella tågopera-törer för person- och godstrafik som är aktiva i Sverige, både statligt ägda och privata. Sveriges Bussföretag är arbetsgivar- och bransch-organisation för busstrafikföretag och bussresearrangörer. Buss-trafikföretagen bedriver alla former av yrkesmässig busstrafik, t.ex.

som upphandlade operatörer av kollektivtrafik.

Det befintliga undantaget för kollektivtrafiken omfattar bevak-ning som bedrivs i tunnelbana. Vi har därför inkluderat Stockholms läns landstings trafikförvaltning (SLL TF) i vår kartläggning. Syftet har varit att utröna hur tunnelbaneundantaget tillämpas samt vilka eventuella positiva effekter och problem det leder till.

För att fånga upp behovet av ett utökat undantag för sådan be-vakning som bedrivs på stationer har Trafikverket och Jernhusen AB ingått i kartläggningen. Trafikverket ansvarar för förvaltning av platt-formar, plattformsanslutningar och trafikantinformation vid 550 svenska stationer och äger därutöver ett fåtal stationshus. I Trafik-verkets uppdrag ingår dessutom den långsiktiga infrastrukturpla-neringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt bygg-ande och drift av statliga vägar och järnvägar. Jernhusen är ett statligt fastighetsbolag inom transportsektorn som i huvudsak äger, utveck-lar och förvaltar järnvägsrelaterade fastigheter som järnvägsstationer, underhållsdepåer och godsterminaler. Jernhusen tillhandahåller där-utöver väntsalsfunktioner i ett hundratal stationer genom det helägda dotterbolaget Svenska Reseterminaler AB.

I syfte att få en övergripande bild av behovet av förenklade regler för kamerabevakning av allmänna transportmedel och stationer har Nationella rådet för järnvägs- och kollektivtrafikskydd (NRJK) inkluderats i kartläggningen. NRJK är branschens eget samverkans-forum för aktörs- och myndighetssamverkan i säkerhetsfrågor och bildades i januari 2017 i syfte att identifiera, förebygga, förhindra och hantera olagliga handlingar som riktas eller kan riktas mot järnvägs- och kollektivtrafiken. Medlemmar är Branschföreningen Tågopera-törerna, Föreningen Svenska Järnvägsentreprenörer, Jernhusen AB, Polismyndigheten, SLL TF, Sveriges Kommuner och Landsting, Trafikverket och Transportstyrelsen. Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen är adjungerade ledamöter.

Även flygtrafiken kan ses som ett allmänt transportmedel. Vi har därför inkluderat flygplatserna i vår kartläggning. I denna del har utredningen varit i kontakt med Swedavia AB, ett statligt bolag som äger tio av landets flygplatser. Även Sveriges Regionala Flygplatser AB, som är intresseorganisation för de flygplatser som ägs av andra allmänna eller privata aktörer, har ingått i kartläggningen. Inled-ningsvis fanns också tankar om att det eventuellt skulle kunna finnas behov av ett enklare förfarande för kamerabevakning ombord på

flyg-plan. Genom kontakter med Svenska Flygbranschen, som är bransch-organisation inom detta verksamhetsområde, har dock inte fram-kommit att det finns ett sådant behov. Det som i betänkandets kom-mande avsnitt benämns allmänna transportmedel exkluderar därmed transporter med flyg.

Det befintliga tunnelbaneundantaget omfattar bl.a. sådan bevak-ning som utförs i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brotts-lig verksamhet och utreda eller lagföra brott. Mot den bakgrunden har vi även haft kontakter med Polismyndigheten under vår kart-läggning. Slutligen är Datainspektion tillstånds- och tillsynsmyndig-het för kamerabevakning enligt kamerabevakningslagen (2018:1200).

Datainspektionen ansvarar därmed i hög grad för att integritets-aspekter tas tillvara vid kamerabevakning. Som kommer framgå nedan intar integritetsaspekter en framträdande roll i kartläggningen. Vi har därför även inhämtat synpunkter från Datainspektionen.

5.3.2 Metod och genomförande

Kartläggningen bygger på en kvalitativ metod. I huvudsak har den bedrivits genom att ett omfattande frågeunderlag skickats till de ut-valda aktörerna. Frågeställningarna har diskuterats vid ett möte med varje aktör, som även besvarat frågorna skriftligen. Därtill har under-handskontakter bedrivits med aktörerna.

Det primära syftet med kartläggningen har varit att undersöka vilka behov de aktuella aktörerna har av förenklade regler vid kame-rabevakning av allmänna transportmedel och stationer. Under våra kontakter har aktörerna därför fått möjlighet att beskriva den pro-blembild som finns, bl.a. vad gäller brottslighet och olycksrisker på de aktuella platserna och den kamerabevakning de bedriver. I samma syfte har frågeunderlaget tagit sikte på aktörernas erfarenheter av kamerabevakning, t.ex. när det gäller den nytta bevakningen medför för verksamheterna. Behoven av förenklade regler är dessutom nära förknippade med vilka problem aktörerna upplever att tillstånds-plikten ger upphov till i verksamheterna. Underlaget har därför inne-hållit frågeställningar som tar sikte på även dessa aspekter.

Utgångspunkten för ett eventuellt utökat undantag från tillstånds-plikten bör vara att kamerabevakning framöver ska kunna användas på ett flexibelt och verksamhetsanpassat sätt på allmänna transport-medel och stationer. Underlaget har därför innehållit frågor gällande olika alternativa utformningar av ett undantag. I samma syfte har frågor ställts om vilka trafikslag och platser som bör omfattas av ett eventuellt utökat undantag. Därtill har frågor ställts om vilka effek-ter ett utökat undantag skulle få för verksamheeffek-terna.

I våra kontakter med Polismyndigheten har myndigheten redo-gjort för sin syn på den brottslighet som finns på de aktuella platserna.

I syfte att klargöra möjligheterna till samverkan mellan Polismyn-digheten och de aktuella aktörerna har även frågeställningar om Polis-myndighetens nytta av upptagningar från kamerabevakning på all-männa transportmedel och knutpunkter tagits upp. Frågor har också ställts om vilka effekter ett utökat undantag förväntas få för Polis-myndigheten.

Kamerabevakning innebär ett intrång i den personliga integriteten.

Kamerabevakning betraktas dessutom som en särskilt integritets-känslig åtgärd (se våra direktiv). Det är en utgångspunkt att integri-tetsskyddet för personer som blir kamerabevakade kan garanteras även vid förenklade möjligheter till kamerabevakning. Mot den bak-grunden har integritetsaspekter haft en framträdande roll i våra kon-takter med aktörerna. Underlaget har innehållit frågeställningar om hur aktörerna arbetar med integritetsfrågor vid befintlig kamera-bevakning och hur dessa aspekter fortsatt kan tas tillvara vid ett even-tuellt utökat undantag. Därutöver har Datainspektionen haft en fram-trädande roll i den här delen av kartläggningen. Ett frågeunderlag som i huvudsak tagit sikte på integritets- och tillsynsaspekter har skickats till Datainspektionen.