Kategori: Tillit/förtroende

Tillit kan tolkas vara det sociala kapitalets grundpelare och avgörande för dess existens (Gouldner 1960). Det sociala kapitalet kan menas bestå av summan av den tillit som medlemmarna har till varandra i byn, för att använda Bourdieus definition (1986). Alltså är medlemmarna beroende av kontakterna/relationerna och styrkan av tilliten och

förtroendet man har emellan varandra. Respondenterna förde alla olika resonemang om hur tilliten i deras relationer av stödutbyte ser ut.

Nobody will trust the person if the person will not finish the job. If the person doesn’t finish the job we have to go and grab the person and bring him back here and ask the person if the money was to little what they paid. Do you want

more money or job? Just finish the job and go. The person will not be trusted again if he or she will cheat for once.

Denna respondent framhåller vikten av att man avslutar ett visst jobb eller en viss uppgift. Om en person inte avslutar detta hela så uttrycker respondenten ett uteslutande ur nätverket av stödutbyten då tilliten i detta fall brister.

When we trust someone else means we have overconfidence, we have overconfidence in trusting someone. When you trust someone too much and people cheat us the person will face some kind of legal consequences, but we our selves will face the trusting consequences, like the person whom we were trusting, can be not trusted again, we will not trust the person again and we will not have any kind of relationship with the person.

Fortsättningsvis talar en annan respondent om ett slags ”överförtroende”. Att när man i en relation av utbyte förlitar sig till den andre, egentligen tar en risk, som i sin tur blir en risk där man sätter relationen på prov som kan sluta i att båda parter får ta konsekvenser av att relationen vittrar sönder då ett förtroende brutits. I detta hänseende kan alltså en relation av tillit i stödutbyten vara ett risktagande, detta i jämförande med Alejandro Portes analys av de negativa delarna av vad uppbärandet av socialt kapital för med sig (1998). Portes menar att en av dessa delar handlar om att den personliga friheten inskränks genom att just den sociala kontrollen är så stark (ibid).

There is no certain rules and laws for this kind of service exchange, this is just like a trust, a big trust for the people. Like people will come for us when we need, this is this way.

Denne respondent väljer att förklara tilliten i en förenklad version. Kan det månne vara så enkelt? Förmodligen inte utefter den analys som just nu framträder. Samtidigt så påminner detta citat måhända om att inställningen hos individen själv kan vara av stor betydelse. Ett stort förtroende för inte bara personer man utbyter med, utan gentemot själva formen av utbyte och dess existens kan vara av stor vikt. Gouldner (1960) för, i jämförelse, här ett resonemang kring att normen av reciprocitet upprätthålls av en existentiell ”folktro” på just detta. Han menar att denna existentiella tron består av att:

”Människor vanligtvis hjälper de som har hjälpt dem, på ett liknande sätt normen av reciprocitet håller att människor ska hjälpa de som hjälpt dem därför att den som har hjälpt har en skyldighet att hjälpa dig. Slutsatsen är tydlig: om du vill bli hjälpt av andra bör du också hjälpa dem.” (Gouldner 1960:173 min översättning)

R: There was a moment when we really needed help, when there was some people who really helped us, but there were many people that really didn’t help us at all.

Sofia: why didn’t they help them?

R: they didn’t help us because they thought that if we help them they will not get anything back.

Sofia: and how did they think, those who did help?

R: they helped because they might have been thinking that we should not say something bad about the poor people, there might be something better also, they might become rich, and so on.

It costs a lot of money to celebrate the festival because everything is to costly, the prices are to up, to the sky. A poor person can not really celebrate the festival these days, so what we do is like if we have a rice mill and the person

really need to celebrate the festival, we give them the rice, species, salt,

whatever he or she needs, and if we don’t have rice mills also we give them the money, we help economically. Ok you can celebrate the festival this time and you can pay me back whenever you can.

Dessa två citat är oerhört intressanta på grund av dess förhållande till normen av reciprocitet.

Thomas (2010) framhåller i sin studie att reciprocitetsprincipen inte är användbar för människor i sämre ekonomisk ställning då människor tenderar att inte låna ut till dig om de vet att du har en dålig ekonomi. Jag skulle här i relation till Thomas resonemang vilja framhålla att båda dessa citat påstår motsatsen. Även om man kan problematisera i hur stor utsträckning fattigdomen tagit ett grepp om ett hushåll så handlar det i båda citaten om ohållbara ekonomiska situationer där man inte kommer kunna betala tillbaka på ett bra tag, vilket också givaren är medveten om. Ändå väljer givaren att låna ut pengar/mat med ett löfte om att det i framtiden är möjligt att betala tillbaka. Detta skulle inte vara möjligt utan en stark norm av reciprocitet, tolerans och tillit. Detta är exempel på då stödutbyten verkligen kommer människor till nytta i helt livsavgörande situationer.

Iyengars (2012) sökning och studie av empiri och teori visade på ett gemensamt dominant interpersonellt förtroende. Detta talar alltså för, i likhet med detta, att

förtroendet och reciprociteten trots allt är av stor betydelse enligt min analys, och även i ett vidare perspektiv som synliggörs i jämförandet med Iyengars studie (ibid.).

R2: Nowadays, the people, when they lend money from us, they promise to pay back the money to us within a few years. When we ask them back our money, when they promise to give us, they simply back out from the promise.

Sofia: But they have taken your money?

R2: Yes the promise to give us back but they wont. They are cheating us.

R1: So you are agreed.

Sofia: So now you don’t give money anymore?

R2: Yes,

Sofia: But if you need money, you have people you can lend money from?

R2: Yes we can expect from them. We have a few people we can expect from.

By now we…how to explain? When I lend from others, we can give back.

Sofia: They can trust you?

R2: Yes, yes they can. Yes, that’s why they can trust us.

Sofia: So what happend?

R1: They have borrowed someone else to give to someone else. And they are not getting back then they are in debt with this person. Means they are being bad with this person. That someone agrees but the third doesn’t.

Detta citat skulle på ett sätt kunna ses stå i bjärt kontrast till det förra; här har

respondenterna i hushållet blivit utnyttjade i sitt förtroende och detta har fått till följd att man inte längre är redo att delta som givare i utbyten. Samtidigt har så pass mycket förtroende investerat i andra relationer att man kan ta hjälp från andra. Här vill jag med hjälp av Portes (1998) resonemang resonera det problematiska i just detta. Portes menar att möjligheter inom ett nätverk av utbyte aldrig kan vara jämlika, det är ett faktum att några kommer förlora på det och några vinna på det. I min förståelse handlar

anknytningen till tolerans och tillitens varande eller icke-varande om en samexistens och om relation. Om man inte litar på att en person kommer utföra det han eller hon lovat så kommer man inte heller att tolerera personens beteende. Toleransen är därmed avhängig tilliten, och ett icke infriat förtroende får här allvarliga följder av icke-tolerans.

Portes menar i likhet med detta resonemang att tilliten inte är källan för socialt kapital,