Kategorin ett behov av nya hälsofrämjande samhällsstrukturer

Mödrarna tycker att alla människor har ett behov och en rätt till bra ekonomi som leder till självständighet, delaktighet i samhället och bidrar till en bättre psykisk och fysisk hälsa för sig

själva och familjen. Kvinnorna berättelser beskriver hur den försämrade säkerhetssituationen i Irak har lett till spridning av fattigdom och förlust av inkomstkällor bland folket. Mödrarna poängterar återkommande att de har stora problem när det gäller nödvändiga varor som behövs för att klara sig i vardagen. De kräver bättre levnadsstandard från regeringen genom ekonomiskt stöd.

”Jag behöver ekonomiskt stöd för att kunna påverka min och mina barns hälsa, att ha råd och handla nyttigt och färsk mat, köpa en generator för att ha el och vatten.”( Mamma 2) Kvinnornas berättelser visar att korruption förekommer inom alla sektorer av regeringen i Irak, bland annat hälso- och utbildningssektorn. Förstörelsen av Iraks infrastruktur under kriget har lett till brist på antal sjukhus, försämrade hälso- och utbildningstjänster och begränsad tillgång till medicin. Mammorna menar att det behövs statligt stöd som förbättrar hälso- och utbildningssektorn och ett ökat intresse hos barn för skolan. Kvinnornas visisoner beskrivs på följande sätt:

”Att bygga en stor modern akutmottagning och sjukhus som behandlar barn från alla samhällsklasser.” (Mamma 5)

”Att öka kunskap om hälsa, genom att uppmuntra barn att gå till skolan och öka föräldrars och mödrars kunskap om barns hälsa.” (Mamma 2)

”Staten kan hjälpa oss att minimera riskfaktorerna för sjukdomar genom att ordna rent vatten, el, etc.” (Mamma 4)

Ökningen av våldet och otryggheten sätter stor press på alla sektorer och påverkar hälsan hos befolkningen i Irak. Mödrarna menar att de behöver trygghet för att kunna bekämpa

svårigheterna med att trygga hälsan för sina barn. Kvinnorna menar att regeringen skulle kunna skapa trygghet och säkerhet genom en bättre satsning i bostadsmiljöerna vilket kan skapa trygghet hos individen som bidrar till god hälsa.

”Folk behöver först och främst trygghet. Regeringen kan fixa det, med trygghet mår folk bra. Då slipper de att vara oroliga för sina barn.”( Mamma 1)

26 Diskussion

Metoddiskussion

Studiens syfte besvarades genom forskningsfrågorna med kvalitativ ansats, som enlig (Kvale, 2009) lämpar sig väl och skapar möjligheten för deltagarna att berätta om sin livsvärld med egna ord. I kvalitativ forskning används begreppen trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet för att beskriva olika aspekter av tillförlitlighet (Graneheim och Lundman 2004). En studies trovärdighet syftar till hur analysprocessen behandlades med fokus på tillväggångssätt för insamling av data och val av deltagare (Graneheim och Lundman 2004). För insamling av data valdes semistrukturerad intervju. Fördelen med metoden var att deltagarna hade fått möjligheten beskriva upplevelsen och erfarenheter och ställa följdfrågor vilket gjorde att svar på frågor kunde förtydligas. Ett strategiskt urval gjordes för att välja deltagarna eftersom Irak är ett land, där kultur och tradition är av allra största betydelse. Studien stötte på svårigheter på grund av att en gift kvinna inte får lov att tala med en annan man eller att mannen ska vara med under intervjun. Författaren vände sig till ett barnsjukhus i staden med möjlighet att träffa deltagarna efter tillstånd från deras män, men utan att männen skulle vara med på intervjuerna eftersom männen inte får lov att komma in på barnavdelningar. Avdelningen räknas som en kvinnodomän, vilket bidrog till att kvinnorna fick mer frihet att föra fram sina åsikter. Detsamma menar Trost (2007) som framhåller att det, likt den här studien, kan vara nödvändigt att gå genom andra för att få tag på personer som ska intervjuas. Författaren bad därför om hjälp hos vårdpersonalen på sjukhuset för att hitta intervjupersonerna. En fördel för urvalsprocessen var att intervjupersonerna var från olika stadsdelar och levde under olika förhållanden. Graneheim och Lundman (2004) menar att deltagare med olika erfarenheter och ålder bidrar till en rikare variation av de fenomen som studeras. Totalt genomfördes sex intervjuer vilket anses som ett litet urval. Dock menar Trost (2007) att ett fåtal väl utförda intervjuer är mycket mer värda än ett flertal mindre väl utförda. För att öka validiteten i svaren var avsikten att utföra intervjuerna i en ostörd miljö där kvinnorna kunde känna sig trygga. En intervjuguide utvecklades på svenska med hjälp av handledaren för att nå syftet och översattes sedan till arabiska. Det kan ses som fördel att intervjuaren behärskar både

svenska och arabiska och att deltagarna fick möjlighet att förtydliga och reflektera över frågorna under intervjuerna, vilket ledde till att öka trovärdigheten i resultatet (Kvale, 1997).

Författarens bristande erfarenhet av intervjuteknik kan ses som en svaghet. Därför gjordes två provintervjuer innan själva studien inleddes för att därigenom förbättra tillförligheten i studien. Trovärdighet är också en fråga om hur man bedömer likheter och skillnader mellan kategorierna (Granehiem och Lundman, 2004). Efter transkribering av intervjuerna översattes materialet till svenska. Utskrifterna lästes flera gånger och jämfördes med inspelningen för att säkerställa att inga relevanta data missats, vilket ökar trovärdigheten i resultatet (Granehiem och Lundman, 2004). Resultatet har stärkts med citat från deltagarnas berättelser, vilket Granehiem och Lundman (2004) menar är ett sätt att öka validiteten för studier.

Respondenterna hade inte möjligheten att läsa och kommentera de transkriberade intervjuerna, eftersom intervjuerna inte bearbetades i Irak. Detta kan ses som svaghet, då det kunde ha ökat validiteten. Med överförbarhet menas att studiens resultat kan överföras till andra kontexter eller till ett annat sammanhang. Författaren kan ge förslag om överförbarhet men det är läsarens beslut (Graneheim och Lundman, 2004). Studien kan vara intressant för och ha viss överförbarhet till andra som arbetar med hälsofrämjande insatser i utvecklings- eller krigsdrabbade länder. Genom att ordentligt beskriva urval, datainsamling, analysprocess och övriga omständigheter har jag försökt att skapa bakgrunder för överförbarhet (Graneheim och Lundman, 2004).

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka mödrars erfarenhet av att främja sina barns hälsa i Irak.

Resultatet kan sammanfattas under temat hälsofrämjande moderskap i ett krigshärjat Irak och visar ett mönster av att mödrarna önskar barns bästa i det som studien kallar livets välfärd, medan de däremot sitter fast i maktlösa strukturer, som försvårar ett hälsofrämjande moderskap.

Resultatet visar i kategorin Hälsa är ett livets välfärd att mödrarna lyfter fram trygga sociala relationer som ett tecken på god hälsa och en av de viktigaste faktorerna för att må bra. En bra relation kan skapa trygghet, stöd och gemenskap. Mödrarnas sociala nätverk underlättar enligt studien deras vardagsliv och minskar stressen i den stressfulla situationen som de lever i.

Detta stämmer väl med tidigare forskning som visat att ett socialt nätverksstöd kan ses som ett värdefullt bidrag för att kunna hantera svåra situationer (Wohlfarth och Andersson, 2004). Det framkom även i resultatet att familjerelation i det sociala nätverket utgör en viktig resurs för att klara av stora yttre påfrestningar. Flera studier har, i likhet med denna studie, visat att familjerelation har betydelse för ett gott hälsotillstånd (Pellmer och Wramner, 2012). Enligt Wohlfarth och Andersson (2004) är sämre hälsa och dödlighet högre bland människor med dåliga sociala relationer jämfört med människor med starka sociala band.

Ekonomins betydelse för en god hälsa eller fattigdom som ett hälsohinder har också framkommit i resultatet, som visar att kvinnorna upplever inkomst som en nyckeldeterminant för en god hälsa som avgör tillgång till en mängd variabler relaterad till en god hälsa. En god inkomstnivå gör det möjligt för människor att delta i samhället och tillfredsställa sina sociala behov. Fattigdom kan vara ett strukturellt problem, som påverkar stora grupper i befolkningen på ett regelmässigt sätt. Det kan även vara ett individproblem, som påverkar och begränsar alla aspekter av enskilda människors liv. Relation mellan fattigdom och ohälsa är väldokumenterad (Shaw, Dorling, Gorden & Davy, 1999). Mödrarnas upplevelse stämmer med Murray (2006) som beskriver att fattigdom leder till ohälsa och överdödlighet. Även resultat från Kumar och Singh (2013) visar att barn från fattiga hushåll är mer utsatta för sjukdomar på grund av begränsad användning av hälso- och sjukvårdstjänster och dålig hälsa för mödrarna.

Mödrarna i den här studien återkom till att upplevd trygghet har stor betydelse för en upplevd god hälsa. Att vara trygg kan innebära säkerhet och självtroende, vilket består av yttre trygghet och inre trygghet. Situationen i landet har lett till att mödrarna saknar trygghet i både miljö och inre trygghet. Andra studier visar samma resultat. Pickett och Pearl (2001) visade också att otrygghet i bostadsmiljön kan leda till att områden inte utnyttjas och kan orsaka stress, inaktivitet, och ensamhet samt att inre otrygghet i form av stress kan skapa stora risker för psykisk sjukdom. Enligt Naidoo och Wills (2007) har kvinnorna större risk för att utveckla psykiska hälsoproblem än män och faktorer som kan bidra till detta är dålig ekonomi, otrygghet och kulturella skillnader. Detta torde även enligt denna studie påverkar barnens hälsa.

Den här studien illustrerar att irakiska mödrars syn på barns hälsa är att barnen ska ha en positiv upplevelse i livet samt att goda hälsorutiner kan uppfylla barnens behov. Kvinnorna i den här studien menar vidare att deras uppgift är att ge barnen starka positiva känslor så att

barnen känner sig värdefulla. Mödrarnas emotionella betoning på hälsa är troligen mycket klokt, då tidigare forskning visat hur socialt och emotionellt stöd kan vara ett bidrag till bättre hälsotillstånd hos barn i låga sociala klasser (Robert, 2000; Naidoo och Wills, 2007). Barn med starka band till familj eller omgivning har bättre hälsa samt återhämtar sig bättre från sjukdomar och har bättre självtroende (Robert, 2000).

Resultatet i den andra kategorin ”I maktlöshetens skugga ” visar att mödrarna möter många utmaningar i livet som kan påverka deras hälsa och hälsofrämjande arbete. Religion och traditionsmönster har negativ inverkan på deras liv. Maktlöshet och brist på att delta i beslut har lett till störning av familjestrukturen. Kulturens inverkan på hälsan i form av tradition och religion är väldokumenterad (Ahmadi, 2008). Den starka manliga traditionen påverkar på ett negativt sätt mödrars möjlighet att främja hälsa inom familjen. Empowerment som maktmobilisering har stor betydelse kring hälsofrämjande arbete vilket innebär att kvinnorna ska ha en lika stor roll som män i samhället (Pellmer, et al.2012). Empowerment betyder inte att man ska ha makt över andra. I stället ska man styra sig själv och ha makt över det egna livet (Elaine & Barbaro, 1999). Tidigare studier har visat att minskning av kvinnors roll i samhället leder till obalans i sociala och ekonomiska situationer (Ahmadi, 2008). Resultat från en tidigare studie av Rizvi, Skhan och Shaik (2014) har visat att förbättring av kvinnors roll i familjen kan ha positiv påverkan på barnens och familjens hälsa, utbildning, försörjning och i sin tur på ett samhälles hälsa och ekonomi. Den här studiens resultat visar hur kvinnornas maktlöshet har ökat i ett krigshärjat land där patriarkala krafter stärkts och där religion och kultur används för att styra kvinnor.

Kvinnorna berättar hur analfabetism och bristande förståelse hos mödrarna är en stor utmaning också när det gäller ett hälsofrämjande sätt att ta hand om sina barn. Mödrarna hade problem med att kunna läsa de medicinska broschyrerna som utdelas på sjukhusen eller hämta rätt medicin från apoteket. Analfabetism ökar individens ohälsa vilket i sin tur påverkar folkhälsan i landet och kvinnornas möjlighet att ta hand om och främja sina barns hälsa (Pellmer, et al 2012). Tidigare forskning har visat att människorna med låg utbildningsnivå är mer utsatta för hälsoproblem än människorna med höga utbildningsnivåer (Elaine och Barbaro, 1999).

I resultatet under kategorin Kunskap och systerskap benämns kunskap och erfarenhet som källan till en god hälsa för mödrarna själva och för deras barn. Kunskap och erfarenhet för kvinnor är en nyckel till en bra hälsa hos familjen. Därmed påverkas samhället (Sida, 2014).

Tidigare forskning har visat att kvinnor med utbildning har ganska stor möjligheten att påverka sitt liv samt att delta i olika aktiviteter i samhället, vilket innebär ekonomisk tillväxt och social utveckling och ett hälsosammare liv (Goli, Doshi, Parianayagam, 2013).

I resultatet framkommer även att kvinnors uppfattning är att en god ekonomi kan hjälpa mödrarna att förbättra barns hälsa och minska risken för sjukdomar. Möjligheten till tillgång till goda bostäder och starka psykosociala faktorer som sociala nätverk ökar med bra inkomst (Naidoo och Wills, 2007). Murray (2006) har visat liknande mönster kring inkomst och hälsofrämjande arbete, där familjer med hög inkomstnivå klarar hälsopåfrestningar bättre än familjer med låga inkomster.

Mödrarna återkommer till att det finns behov av nya hälsofrämjande samhällsstrukturer.

Mödrarna tycker att regeringen kan ge stöd genom att förbättra hälso- och utbildningssektorn.

Utveckling av skolor ger barnen bra utbildning och förhindrar analfabetism på sikt, vilket kan leda till bättre hälsa. Hälsosektorn kan förbättras genom att bygga nya sjukhus och vårdcentraler samt att mer utbildning till sjukvårdspersonalen kan rädda liv (Sida, 2014).

Tidigare forskning visar i likhet med mödrarnas analyser att förbättring av skolor kan ge en välmående framtid till landet samt att reformering av hälsosektorn kan minimera sjukdomar i landet, vilket leder till ett hälsosamt samhälle (Wohlfarth och Andersson, 2004).

Mödrarna nämner brist på säkerhet i deras område och trångboddhet, som något som påverkar trygghet och trivsel negativt i bostadsområdet och som kan leda till hälsoförsämringar.

Bostadsstandard kan ha direkt inverkan såsom överdödlighet under vintern på grund av bränslebrist, ökande smittsjukdomar som associeras med trångboddhet och indirekt inverkan som ökande kriminalitet, nedsmutsade miljöer, tung trafik samt dålig tillgång till hälsovård och social service. Det tyder på en uppgivenhet där deras egna resurser för hälsofrämjande mödrarskap inte räcker till.

Slutsats

Föreliggande studies resultat belyser mödrars upplevelse och erfarenhet av att främja barns hälsa i Irak. Resultaten illustrerar även fördjupande nyanser kring utmaningarna i att verka för hälsofrämjande moderskap i en vardag där kriget förskjutit kvinnors roll mot starkare maktlöshet. I resultatet ser man att mödrarna arbetar med hälsofrämjande arbete, trots att

hindren tycks större än möjligheterna. Studien visar att mödrarna efterfrågar och försöker erövra kunskap, utbildning, bättre levnadsstandard och säkerhet för att barnen ska få ett friskare liv med mindre hälsoproblem. Mödrarna uppvisar också en framtidstro för att regeringen ska utveckla en nationell infrastruktur med grundläggande tjänster, förbättrat hälso- och vårdsystem, utbildning och bättre bostadsmiljö som leder till bättre hälsosam framtid. Studien ger en stark inblick i hur mödrars möjligheter att främja barnens hälsa snabbt kan försvåras i ett krigshärjat land, samtidigt som de uppvisar ett vardagligt systerskaps kreativitet att ändå finna vägar för att främja barnens hälsa.

Förslag på vidare forskning

Hälsa och hälsofrämjande arbete är en utmaning för varje land där regeringens strategi borde vara att skapa en god hälsa och en frisk miljö till sin befolkning. Mödrar i Irak har stor roll när det gäller att främja sina barns hälsa. Resultatet i föreliggande arbete visar att mödrarna i Irak arbetar praktiskt och mot alla utmaningar som förhindrar deras möjligheter att främja barnens hälsa. Den största orsaken till att hälsosektorn i Irak drabbas är krig och interna konflikter i landet. Under 1980-talet skedde ett folkmord i Kurdistan i norra delen av Irak. Mer än 182,000 civila människor dog under cirka tre månader. De flesta var män, vilket ledde till obalans i samhällstrukturen. Kirkuk var en av de städerna som drabbades av folkmordet. Det skulle därför vara intressant att undersöka kvinnors psykosociala hälsa och deras liv efter folkmordet i staden utifrån ett salutegent perspektiv.

32 Referenser

Abbas, F.(2008) .Barnen hälsa I Irak under de tre decennierna . Hämtad från http://www.ahewar.org/debat/show.art.asp?aid=224498 . Tillänglig 2014-02-20 . Alobaidi, AK. , Jeffrey, LR. , Scarth, L. och Albadawi,G.(2009). Iraqi children’s right : building a system under fire, Journal of medicine, conflict and survival, Vol.25 (2), April-Jun 2009.doi 10.1080113623690902943339.

Ahmadi, F.(2008). Kultur och Hälsa. Studentlitteratur

Abdul karem,A .Jack ,P.(2007).While adults battle ,children suffer :Futer problem for Iraq.

Journal of the Royal society of medicine .100(9),394-395.PMC 1963402 .

Black, Robert E., Saul S. Morris and Jennifer, B. (2003).Where and Why Are 10 Million Children, Dying Every Year?’, The Lance ., Vol. 361, no. 9376,S, 2230.

Bjärås, G. och Kanström, L.(2000) Folkhälsokunskap.

Burström K. Rehnberg C.(2002). Hälsorelaterad livskvalitet I Stockholms län 2002. Resultat per åldersgrupp och kön, utbildningsnivå, födelseland samt sysselsättningsgrupp – en befolkningsundersökning med EQ-5D. Stockholm: Stockholmslänslandsting, Centrum för Folkhälsa, Enheten för Socialmedicin och Hälsoekonomi, 2006. (Rapport 2006:1).

Burström, B. Schultz, A. Burström, K. Fritzell, S. Irestig, R. Jensen, J. Lynöe, N. Mattila, A.

Sun(2008). Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i

Stockholmslän. Centrum för Folkhälsa, avdelning för Socialmedicin och Hälsoekonomi.

Cabinet.iq (2014) . Irakiska grund lag . Hämtad från . http://cabinet.iq/PageViewer.aspx?id=2 Tillängligt: 2014-05-10 .

Diez, E. Barniol, J. Nebot, M. Juarez, O. Martin, M. Villalb, JR.(1998). Hälsorelaterad beteenden hos gymnasier elever: Sexuella relation och tobak, alkohol och cannabis konsumtion. GAC. Sanit. Jou.vol, 12(6) ss.272-280.

Dahlgren, G., & Whitehead, M. (1991). Policies and strategies to promote social equity in health: Background document to WHO – Strategy paper for Europe. Copenhagen: World Health Organisation

Ewles, L. & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. 2., [Rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur .

Elaine, S. och Barbaro,W.(1999). Kvinnors hälsa och livsvillkor i ett genus perspektiv.

Linköpings Universitet, Rapport 1.

Eriksson, K. (2000). Hälsans Ide. Stockholm: Almqvist och Wiksell

Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. (2010). Att tänka och arbeta hälsofrämjande:

Fathi, RA. Matti, LY. Al-salih, HS. Godblod, D.(2013) Environmental pollution by depleted uranium in Iraq with special reference to Mosul and possible effects on cancer and birth defect rates. Medicine, Conflict and Survival.29 (1)7-25 PMID, 23729095.

Folkhälsokommittén(2009) Teoretisk referensram och vägledande modeller. Västra Götalandsregionen. Hämtad 22/02/ 2014, från

http://www.vgregion.se/upload/Folkh%C3%A4lsa/rapporter/slutrapp_hogskolanvast_hgna tverk.pdf

Faraj Rahim, R. & Shwan, H. (2003), Statistics on Violence Used against Women with an Article. Suleimaniyah: Women Information and Culture Centres

Glozier,N.Dea,B.Mggorry,PD.Pantelis,C.Amminger,GP.Hermens,DF.Purcell,R.Scott,E.Hickie ,B.(2014).Fördröjd insomnade i deprimerade ungdomar .BMC psychiatry .14 (1) s,33.

Global. Finland.(2012). Allt fler barn går i skola i utvecklingsländerna . Hämtad från . http://global.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=15804&contentlan=3&culture=sv-FI .Tillängligt den 2014-02-25 .

Global.finland (2012). Smittosamma Sjukdomar plågar fortfarande utvecklingsländerna.hämtad från

http://global.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=15806&contentlan=3&culture=sv-FI .Tillängligt 2014-02-20.

Globalis (2014) Statiske om Irak. Hämtad från

http://www.globalis.se/Laender/Irak/(show)/indicators . Tillängligt 2014-02-03

Golsäter ,M.(2012). Hälsosamtal som metod att främja barns hälsa och ungdomars hälsa.En utmanande uppgift. Hälsoskolan i Högskolan Jönköping .Hämtad från

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:503596/FULLTEXT01.pdf . Tillänglig 2014-04-11

Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård .SS 159-172. Lund: Studentlitteratur AB.

Green, L.W. och Kreuter, M.W. (2005).Health program planning .An Educational and Ecological Approach.Fourth Edition .New York: McGraw Hill.

Goli, S., Doshi,R. Parianayagam,A.(2013).Pathway of economic inequalities in maternal and child health I urban India. Public Library of science,vol,8(3), doi;10:1371.

Granehiem och Lundman.(2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.Nurse Education Today:(24) .ss-105-112

Hasanain,F.,Jamisiah,M., Syed,A., Zaleha,M.och Mohammed, A.(2013). Malnutrition Among 3to 5 years old Children in Baghdad city, Iraq .Journal of health, population and nutrition, vol, 31(3). s 350-355.

Hassmen, P., Koivula, N., & Uutela, A. (2000). Physical exercise and psychological well-being: a population study in Finland. Preventive Medicine, 30(1), 17-25.

Habib,OS. ,AL-Diab, JM., Mohsin, AA. AL-Elwe, WM., Hasan,.JG., AL-Haron,SS.,AL-Emara,KA.(2010). Experience and outcome of population- based cancer registration Basrah-Southern Iraq in 2005-2008.Asian pacific Journal of cancer prevention.vol (4).ss 1151-1154 .

Irakiska grundlag (2004). Hämtat från

http://www.cabinet.iq/PageViewer.aspx?id=2 . Tillgängligt den 2014-03-13 .

Iraksolidaritet.(2009 ) FN: 10e session om mänskliga rättigheter Återinsätt en speciell rapportör för .Hämtad från

http://www.iraksolidaritet.se/index.php?nr=367& . Tillängligt den 2014-03-13 .

Ishraq,F.Fatin,A.(2012). Public Health in Iraq .Iraqi National journal of Nursing Specialties (14)56-59.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

In document Mödrars erfarenhet av att främja barns hälsa i en irakisk kontext (Page 30-51)