25%! 25%! 13%! 38%! Ekonomiargument! Nyttoargument! Demokratiargument! Kulturargument!
En del typer av argument som eleverna tog upp i sina uppgifter representeras nedan för att ge en inblick över hur kategoriseringen skett.
Demokratiargument:
Sjöberg(2010) beskriver att i en demokrati har människor rätt att påverka sin egen situation. För att kunna vara en demokrati krävs det att att befolkningen har kunskap och tillräckligt god kompetens i naturvetenskapliga ämnen. Nedan visas ett citat ur en elevs argumentations uppgift som enligt Sjöberg kan kategoriseras som ett Demokratiargument.
”En omröstning där frågan om genmanipulation ska få genomföras eller inte bör göras så ett gemensamt beslut kan tas.” - Elev X
Eleven vill visa att genmanipulation är en fråga för alla som måste beslutas tillsammans. I flera elevers argument framkom även svårigheten att låta det bli ett majoritetsbeslut och att det kan leda till att de förbättrade egenskapen kommer skapa en elit och att alla mer eller mindre blir tvungna till att genomföra det för att kunna ha en chans mot alla andra. På samma sätt följer för resterande kategorier.
Ekonomiargument:
”Näringslivet är för en progressiv utveckling av genmanipulation eftersom man kan få fram livsmedel som ser bättre ut, smakar bättre och man kan producera i stora volymer, väldigt billigt och effektivt för olika
företag som på så vis gynnas”- Elev X
Ekonomiargumenten som eleverna tog upp kretsade mycket kring att genmodifierad mat och grödor är ekonomiskt gynnsamt. Eleverna påpekar att pågrund av de dåliga egenskaperna hos mat och grödor exkluderas blir de billigare och att produktionen kan öka.
Nyttoargument:
”Genmanipulation kan hjälpa till med svälten då genmanipulation kan öka skördar genom större grödor som samtidigt är mindre känsliga. Då finns det gott om mat för alla och det blir billigare.” - Elev X Denna argumentations kategori använder eleverna sig av för att visa vad som faktiskt kan genomföras med hjälp av genmanipulation och att det kan bidra till att minska svälten på jorden. De diskuterar samtidigt om hur det kommer att bli om alla människor får leva som de gör i Sverige och att det kan ha negativa konsekvenser för jorden.
Kulturargument:
”Vill inte att det ska sluta med att man förbjuder vissa gener på grund av sjukdom eller på grund av till exempel en diktator. Dock kan det vara bra att kunna ändra om generna om barnet riskerar att dö eller
liknande.”- Elev X
Kulturargument var de typer av argument som framgick mest i elevernas argumentationsuppgifter. Här tog eleverna fram argument som vad som skulle hända ifall gentekniken hamnar i fel händer och hur det då kan påverka människan och samhället. Eleverna tog flitigt fram argument om hur rättigheterna att genomföra tester på djur ser ut och påpekade att djuren också har rättigheter.
Ur diagrammet, Figur 3, som illustrerar de olika kategorier av argument som eleverna valde att ta upp. Viktigt att notera är att varje elev skrev ned mer än ett argument vilket bidrar till att diagrammet är mer av en representation av vilka typer av argument eleverna helst tillämpar under diskussionen av detta SNI-fall. Det är tydligt att Kulturargument är det mest förekommande bland eleverna då de vill ta ställning i frågan om genmanipulation, men även Ekonomiargument och Nyttoargument tillämpas flitigt. Demokratiargument har färre använt sig av visar diagrammet.
6.6 Analys & Diskussion
Utifrån enkätundersökningen och den kvalitativa intervjun kunde den första frågan som behandlar de olika förmågorna som kan tränas med hjälp av det skapade SNI-fallet besvaras. Det visade sig att de förmågor som läraren anser eleverna kan träna stämmer överens med det som eleverna tycker att de har möjlighet att öva med hjälp av materialet. Enligt enkätundersökningen ansåg eleverna att den förmåga som de främst kunde träna var, kemins betydelse för individ och samhälle vilket stämmer överens med syftet av SNI-fallet. Eleverna var positiva till uppgiften och den bjöd in till argumentation där de kunde använda sig av sina egna erfarenheter samtidigt som de kunde använda sina naturvetenskapliga kunskaper för att sätta sig in i frågan som SNI-fallet byggde på. Den förmåga som både eleverna och läraren inte alls tyckte de kunde träna var förmågan att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt hantera kemikalier och utrustning. På det sätt som SNI-fallet är utformat finns inget utrymme för att uppvisa denna förmåga, men som det framgick i intervjun med läraren finns möjligheter att utveckla materialet vidare genom exempelvis studiebesök eller liknande där denna förmåga också kan inkorporeras. Målet med det skapade SNI-fallet var att låta eleverna använda sina naturvetenskapliga kunskaper för att jobba med den svåra frågan som berör genmanipulation och kunna ta ställning. Genom att eleverna anser att de har möjlighet att träna de flesta förmågorna med denna typ av uppgift, visar vikten av att arbeta på ett sociokulturellt sätt. Där ett lärarlett moment som denna kan bidra till en miljö där eleverna har utrymme att växa och utvecklas på samma gång som de uppnår de förmågor och det centrala innehåll som beskrivs i ämnesplanen för Kemi 2. Som beskrivits tidigare saknas det dialog och diskussion i det naturvetenskapliga klassrummet och SNI-fall är ett sätt att tillämpa dessa kunskaper anpassat till frågor som uppkommer i det vanliga livet utanför skolan. På detta sätt lär sig elever skilja på naturvetenskap och värderingar genom uppgifter som tangerar en av Roberts emfaser(1982) som är Vetenskap, normer och beslut. Detta SNI-fall tränar eleverna på att ta sig an en viktig samhällsfråga där de måste planera, söka information och på ett naturvetenskapligt sätt skapa argument och motargument för att diskutera de etiska frågorna som frågan berör genmanipulation både ur ett individperspektiv och ur ett samhällsperspektiv.
Ur kategoriseringen som gjordes med hjälp av Sjöbergs fyra argument är det en tydlig trend som visar att eleverna helst använder sig av Kulturargumentet som existerade kring detta SNI-fall. Det argument som eleverna använde sig minst av var Demokratiargumentet och i de få fall de valde att använda sig av det kom de fram till att frågan om genmanipulation är en för svår fråga att behandla genom en enkel folkomröstning. Främst diskuterade eleverna fallet då genmanipulation skulle komma att genomföras på människor för att ge bättre egenskaper och minska sjukdomar, då menade eleverna att alla automatiskt kommer bli indragna och bli tvungna till att genomföra det trots att de kanske inte vill men att de inte har något annat val, eftersom de kommer hamna efter om de är ”normala” och inte förändrar något. Av denna anledning avstod eleverna från att använda sig av demokratiargument på grund av de svårigheter som existerar kring frågan om genmanipulation.
6.7 Slutsats
Slutsatsen i denna studie är att de flesta förmågor som finns med i ämnesplanen för Kemi 2 kan tränas med hjälp av det skapade SNI-fallet där eleverna genom diskussion och argumentation kan utnyttja sina kunskaper i naturvetenskap till att ta ställning i svåra samhällsfrågor. De argument som eleverna helst använde för att ta ställning i frågan om genmanipulation som SNI-fallet berör är Kulturargument.
6.8 Vidare forskning
Denna undersökning som har gjorts visar på vad en liten grupp elever tycker om denna typ av SNI-fall. Det representerar de förmågor eleverna och en lärare anser uppgiften tränar. En intressant härledning skulle kunna vara att genomföra undersökningen med fler elever och lärare för att få en djupare inblick över de olika förmågorna som kan tränas med SNI-fall. Det skulle även vara intressant att genomföra observationer över de olika typer av argument och begrepp som eleverna använder då de diskuterar uppgiften, vilket inte var möjligt att göra under denna undersökning på grund av tidsbrist.