3.2 Resultat av grundvattenmätningar
3.2.2 Kemisk analys av grundvatten
Platsspecifika riktvärden eller gränsvärden för halter av olika ämnen i grundvatten vid den aktuella nybyggnationen av motorväg har inte utretts speciellt. Som referensvärden har primärt använts uppmätta halter före konstruktionsstart (områdets bakgrundshalter).
Därtill har främst jämförvärden i form av dricksvattennorm används. Grundvatten är en viktig naturresurs vars kvalitet generellt bör betraktas som skyddsvärd för framtida ge-nerationer. Det nu aktuella området ligger inte i någon grundvattenformation som lokalt eller nationellt klassas som viktig för nuvarande och framtida vattenförsörjning. Områ-det betraktas heller inte inneha någon mindre grundvattenresurs för framtida behov.
Högre krav på grundvattnets kvalitet än dricksvattennormen (SLVFS, 2001) bör därför rimligen inte ställas på det aktuella grundvattnet. Skydd av det aktuella grundvattnet att motsvara nivåer för dricksvattenändamål är inte heller motiverat om området före ny-byggnationen var förorenat. Analyser av bakgrundshalter i grundvattnet före byggnation indikerar dock inte att grundvattnet var förorenat avseende de analyserade ämnena. Det aktuella grundvattenmagasinet betydelse i form av källa för våtmarker och ytvatten har inte utvärderas inom uppdraget, men då platsspecifika riktvärden inte finns bör en jäm-förelsenivå för tungmetaller motsvarade dricksvattennormen kunna anses vara tillräck-ligt konservativ.
Jämförelser har också gjorts mot effektrelaterade tillståndsklasser för metaller (och ar-senik) i grundvatten, Tabell 2 (Naturvårdverket Rapport 4915, 1999). Gränsen för Cd och Pb i dricksvatten går mellan ”Hög halt” och ”Mycket hög halt” medan gränsen för As i dricksvatten går mellan ”Måttligt hög halt” och ”Hög halt” (markerat med feta streck i tabellen). Jämförelse mellan halter i grundvatten vid vägbyggnation och Tabell 2 bör betraktas som konservativ. Tabellen utgår från rent grundvatten och att halter upp till vad som motsvarar ”Mycket hög halt” ändå är tjänligt dricksvatten avseende Cd och Pb och upp till ”Hög halt” tjänligt dricksvatten avseende As. Några gränsvärden för zink finns inte angivna för dricksvatten.
Tabell 2. Effektrelaterade tillståndsklasser för metaller och arsenik i grundvatten, µg/l (Efter Naturvårdverket Rapport 4915, 1999).
Klass Benämning Cd Zn Pb As
1 Mycket låg halt < 0,05 < 5 < 0,2 < 1
2 Låg halt 0,05-0,1 5-20 0,2-1 1-5
3 Måttlig halt 0,1-1 20-300 1-3 5-10
4 Hög halt 1-5 300-1000 3-10 10-50
5 Mycket hög halt > 5 > 1000 > 10 > 50
I de fall analyserade halter signifikant överskrider dricksvattennormen kan en grov jäm-förelse göras med ytterligare gränsnivåer. Dessa kan dock inte användas direkt som jämförvärden eftersom de är framtagna för andra förutsättningar än det nu aktuella (se nedan), men de kan ge en grov uppfattning om vid vilka nivåer som de detekterade hal-terna ligger vid. Detta gäller primärt för zink eftersom gränsvärde här saknas för dricks-vatten. Värdena är tagna från en nyligen utkommen handbok från Naturvårdsverket (Na-turvårdsverket, 2010), gällande för avfallsmaterial som avses att nyttjas i anläggnings-arbeten. I handboken anges bl.a. maxhalter i lakvatten vid L/S 0,1, d.v.s. då 0,1 liter
lakvatten per kilo material passerat materialet. I det nu undersökta området har olika bindemedelsmaterial använts för att kemiskt bilda ett nytt material, i form av pelare av stabiliserad jord. Egenskaperna hos ursprungsmaterialen inte är desamma som i nya materialet och detta nya material är inte ett avfall. De angivna maxhalterna kan därför inte direkt användas för jämförelse och de är dessutom framtagna för lakvatten genere-rade i laboratorieskala och inte grundvatten i fullskala. De har ändå tagits med för att ge en grov uppskattning av nivåerna hos vissa detekterade halter.
Jämförelser av analyserade halter av tungmetaller och svavel (teoretiskt omräknat som 100 % sulfat) har således primärt gjorts mot bakgrundshalter (nedan kallat BH). Dessu-tom har jämförelse gjorts mot gränsvärden för dricksvatten (SLVFS 2001) (nedan kallat DV), och i vissa utsträckning också mot effektrelaterade tillståndsklasser för dricksvat-ten. I vissa fall har även jämförelse gjorts med maximalt tillåtna utlakbara halter vid L/S 0,1 från avfall som återvinns för anläggningsändamål, kategori nivå mindre än ringa risk (nedan kallat Kat 1) enligt Naturvårdsverkets handbok, vilket alltså endast bör användas som indikationer på trender nivåer. Eftersom området består av lera kan det grovt antas att förhållandet L/S kring pelarna som mest har nått upp till ca 0,1 efter ett till flera år.
I Tabell 3 ges en sammanställning av de värden som använts som jämförelse.
I en del jämförande diagram nedan och i en del tabeller i bilagor har även värden för L/S 0,1 för deponier (benämnt ”Inert”) inkluderas. Jämförelse med deponier är dock i
Tabell 3. Riktvärden som använts för jämförelse med detekterade halter i grundvatten-prov från testområdet.
Dricksvatten
1/
NV Handbok 2010:1 Kat 12/: L/S 0,1
Bakgrundshalter Tillståndsklasser
Förkortning DV Kat 1 BH
S mg/l 33 A/ 23 A/
Halter vid Dag 0 i grundvatten
prov-tagna i olika punkter i det s.k.
KC området och i det s.k. KCE
området.
Uppmätta halter, se text och
bi-laga.
Anges i Tabell 2
As µg/l 10 10
Ba µg/l
Cd µg/l 5 10
Cr µg/l 50 200
Cu µg/l 2000 / 200 200
Hg µg/l 1 1
Mo µg/l
Ni µg/l 20 100
Pb µg/l 10 50
Sb µg/l 5
Se µg/l 10
Zn µg/l 1000
Cl mg/l 100 80
DOC mg/l
Not A/ För svavel föreligger inget gränsvärde, däremot för sulfat. Halten svavel är teoretiskt omräknad för att konservativt motsvara 100 % sulfat (SO4).
Not 1/ Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS, 2001). Angivna värden gäller för anlägg-ning som försörjer minst 50 personer eller som tillhandahåller minst 10 m3 dricksvatten/dygn. De flesta av dessa värden gäller gränser över vilka dricksvatten är otjänligt vid provtagningspunkt.
Not 2/ Naturvårdsverkets Handbok 2010:1: Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Angivna värden motsvarar maxhalter i lakvatten vid L/S 0,1 från avfall som tillåts användas för anläggnings-ändamål Kategori 1 (allmän tillämpning).
detta fall inte relevant och kan endast ses som stöd för att få en grov uppfattning av stor-leksordning (liksom vad som angetts ovan for värden från NV handbok 2010:1).
3.2.2.2 Mätresultat
Resultat av analyser av vattenprover från de olika mätpunkterna redovisas i diagram i Bilaga 4:1-4:3 och i tabeller i Bilaga 4:4.
Provresultat Dag 0
Resultaten av analyser av grundvattenprov som togs dag 0 (0-prov) visar att halten klo-rid i alla gv-rör ligger över, eller mycket över, dels gränsvärde för DV, dels över maxi-mal halt för Kat 1. De höga värdena bedöms dels vara en följd av lerans avsättning i saltvatten, dels vara påverkade av närheten till havsvatten i Strömsvattnet, vilket tidvis översvämmar delar av landområdet väster om vägen.
Utöver klorid uppvisade provet från gv-rör ”KC Väst 2m / 3m” en halt av zink som låg något över maximal halt för Kat 1. Enligt den effektrelaterade tillståndsklassningen i Tabell 2 motsvarar detta en hög – mycket hög halt. Ingen halt av de övriga analyserade ämnena eller DOC överskred något av de jämförande värdena i Tabell 3 i något av grundvattenproven. Provpunktsplaceringar och punkt med förhöjd halt av zink visas i Figur 6.
Figur 6. Provpunktplacering (blå cirklar). Punkt med förhöjd zinkhalt (violett ruta) vid start av pelarinstallation (”Dag 0”). Halt av Zn (µg/l) över 1000 µg/l givet till vänster om provpunkt. Områdesplan delkopia av Figur 1.
KC 50/50 KCE 33/33/33
~ KM 6/609 ~ KM 6/580
Gv-strömning
3 m 16 m D=3 m 9 m
3 m 15 m 3 m 11 m
3 m 14 m
3 m 17 m
N
1160
Provresultat 1 månad efter pelarinstallation
Analysresultat för grundvattenprov tagna en månad efter start visar att halten klorid i alla provtagna gv-rör låg fortsatt över, eller mycket över, dels gränsvärde för DV, dels över maximal halt för Kat 1. Halterna av klorid i enskilda gv-rör var inte tydligt föränd-rade jämfört med proven tagna dag 0.
I punkten ”KC Väst 2m / 3m” hade uppmätt halt zink nu avsevärt minskat och låg under alla jämförande värden i Tabell 3.
Punkten ”KC Väst 25m / 17m” (provtagning vid fast botten) uppvisade en ökad zink-halt. Denna låg dock under Kat 1. Jämfört med Tabell 2 motsvarar halten ”hög halt”.
Grundvattenprov, ”KCE Väst 2m / 3m” uppvisade nu en signifikant högre halt av zink (ca 40 ggr högre än vid 0-provtagningen) samt en blyhalt som låg ca 5 ggr över DV men under Kat 1. Jämfört med tillståndshalter enligt Tabell 2 motsvarade dessa båda halter
”mycket hög halt”.
Maximalt uppmätt halt av arsenik i alla grundvattenprov 1 månad efter pelarinstallation återfanns i ”KCE 25m / 15m” (provtagning vid fast botten). Vid jämförelse med Tabell 2 motsvarade den uppmätta halten en halt något över både DV och Kat 1.
Ingen annan provpunkt och provnivå uppvisade annat än relativt låga halter av de analy-serade ämnena, jämfört med DV, undantaget mangan som låg inom ett nivåintervall (1-2 ggr DV) motsvarande före installation. Provpunktsplaceringar, punkter med förhöjda zinkhalter samt provpunkt med förhöjd halt av bly visas i Figur 7.
Figur 7. Situation en månad efter pelarinstallation. Provpunktplacering (blå små ring-ar). Punkter med förhöjda zinkhalter (violetta rutor) och förhöjd blyhalt (röd ring). Halt av Zn (µg/l) över 1000 µg/l givet till vänster om provpunkt . Områdesplan del av Figur 1.
KC 50/50 KCE 33/33/33
~ KM 6/609 ~ KM 6/580
Gv-strömning
3 m 16 m D=3 m 9 m
3 m 15 m 3 m 11 m
3 m 14 m
3 m 17 m
N
3920
Provresultat 1 år efter pelarinstallation
Analysresultat för grundvattenprov tagna ett år efter pelarinstallation visar att halten klorid i alla provtagna gv-rör låg på ungefär samma nivåer som vid dag 0 och efter en månad.
Punkten ”KC Väst 2m / 3m” uppvisade en avsevärd höjning av halten zink med ett värde 5 ggr högre än vad provet från dag 0 uppvisade, jfr Figur 10 som visar variation i uppmätta värden för speciellt zink och bly tillsammans med jämförande värden från Tabell 3. Halten zink var ca 5 ggr högre än Kat 1. Enligt tillståndsklassningen i Tabell 2 motsvarar halten en ”Mycket hög halt”.
Zinkhalten i punkten ”KC Väst 25m / 17m” (provtagen vid fast botten) var lägre än vid föregående mättillfälle och låg under Kat 1. Enligt tillståndsklassningen i Tabell 2 mot-svarar halten en ”Hög halt”.
Punkten ”KCE Väst 2m / 3m” uppvisade en fortsatt hög zinkhalt, motsvarande ca 5 ggr över Kat 1 och motsvarande en ”Mycket hög halt” enligt tillståndsklassningen i Tabell 2. Blyhalten hade däremot sjunkit markant (med ca 100 ggr) och låg nu under jämfö-rande max-/gränsvärde med en halt som motsvarade ”Hög halt” i Tabell 2.
Punkten ”KCE Väst 25m / 3m” som tidigare inte uppvisat några nämnvärt höga halter (förutom av klorid) innehöll nu en halt av zink som låg drygt 2 ggr över Kat 1, och som enligt Tabell 2 motsvarade en ”Mycket hög halt”.
Punkten ”KCE Öst 7m / 11 m” (provtagning vid fast botten) som tidigare inte uppvisat några nämnvärt höga halter (förutom måttligt hög halt av klorid) innehöll nu en halt av zink som låg drygt 6 ggr över Kat 1, samt en halt av bly som var ca 60 ggr över DV och ca 11 ggr högre än Kat 1 samt enligt Tabell 2 en ”Mycket hög halt”. Kopparhalten låg i nivå med DV.
Punkten ”KCE Öst 7m / 3 m” som tidigare inte uppvisat några nämnvärt halter (förutom av klorid) innehöll nu en halt av bly som låg ca 60 ggr över DV och drygt 11 ggr över Kat 1 samt jämfört med tillståndsklassning enligt Tabell 2 en ”Mycket hög halt”.
Provpunktsplaceringar samt punkter med förhöjda halter av zink, bly och koppar ett år efter pelarinstallation visas i Figur 8. Alla prov med förhöjda halter togs på 3 m, undan-taget den provpunkt som uppvisade förhöjda halter av både bly och zink där provet togs vid fast botten. Därtill förelåg mangan inom ett nivåintervall (1-2 ggr DV) motsvarande före installation och efter 1 månad.
Figur 8. Situation ett år efter pelarinstallation. Provpunktplacering (blå små ringar).
Punkter med förhöjda zinkhalter (violetta rutor) och förhöjda blyhalter (röda ringar).
Halt av Zn (µg/l) över 1000 µg/l givet intill provpunkt. Områdesplan delkopia av Figur 1.
Provresultat 5 år efter pelarinstallation
Analysresultat för grundvattenprov tagna fem år efter start visar att halten klorid i alla provtagna gv-rör låg på ungefär samma nivåer som tidigare. Även om dessa halter är höga i förhållande till DV så har inte någon signifikant förändring i uppmätta halter skett efter pelarinstallation, jämfört med situationen före installation. Ingen tydlig skill-nad förelåg mellan KC- och KCE-området.
I likhet med resultaten från tidigare provtagningar visar de efter fem år på en ökning av zinkhalten efter installation. Efter fem år var förhöjningen ännu högre än tidigare i flera provpunkter. Resultaten indikerar en något högre ökning över tid av halter vid KCE-området än vid KC-KCE-området jämfört med före installation. Jämförelsen är dock något osäker då några av provpunktena inte kunde provtas efter fem år. Resultaten efter 5 år visar inte på några förhöjda halter över gränsvärden för DV av andra tungmetaller i KC- eller KCE-området, undantaget bly som, fastän halterna sjunkit markant, ändå inte nådde ned till under gränsvärde för dricksvatten. Därtill förelåg mangan inom ett oför-ändrat nivåintervall (1-2 ggr DV), jämfört med dels före installation, dels efter 1 månad samt dels efter 1 år. Vid tidigare provtagningstillfällen uppvisade bly och koppar i flera provpunkter avsevärt förhöjda halter i sina grundvattnen efter installation. Resultat sak-nas dock för provpunkterna 2 m nedströms pelarområdet vid sista provtillfället då dessa gv-rör inte återfanns.
Punkten ”KC Väst 25m / 17m” (provtagning gjord vid fast botten) innehöll en halt av zink som låg ca 14 ggr över Kat 1 och motsvarade ”mycket hög halt” i Tabell 2.
KC 50/50 KCE 33/33/33
~ KM 6/609 ~ KM 6/580
Gv-strömning
3 m 16 m D=3 m 9 m
3 m 15 m 3 m 11 m
3 m 14 m
3 m 17 m
N
5020
2280 4680
6420
Punkten ”KC Väst 25 m - 3m” innehöll en halt av zink som låg ca 16 ggr över Kat 1 och motsvarade ”mycket hög halt” i Tabell 2.
Punkten ”KCE Väst 25 m - 3m” innehöll en halt av zink som låg ca 21 ggr över Kat 1 och motsvarade ”mycket hög halt” i Tabell 2.
Punkten ”KCE Öst 7 m - 3m” innehöll en halt av zink som låg ca 5 ggr över Kat 1 och motsvarade ”mycket hög halt” i Tabell 2. Blyhalten var i denna punkt ca 4 ggr över DV men under Kat 1 och motsvarade fortfarande ”mycket hög halt” i Tabell 2. Halten hade dock minskat avsevärt (en tiopotens) jämfört med år 1.
Punkten ”KCE Väst 25 m - fb” (provtagning gjord vid fast botten) innehöll en halt av zink som låg drygt 13 ggr över Kat 1 och motsvarade ”mycket hög halt” i Tabell 2.
Punkten ”KCE Öst 7m - fb” (provtagning vid fast botten) innehöll en halt av zink som låg drygt 5 ggr över Kat 1 och motsvarade ”mycket hög halt” i Tabell 2. Blyhalten var i denna punkt ca 8 ggr över DV och något över Kat 1 samt motsvarade fortfarande
”mycket hög halt” i Tabell 2. Halten hade dock minskat avsevärt (en tiopotens) jämfört med år 1.
Provpunktsplaceringar samt punkter med förhöjda halter av zink fem år efter pelarin-stallation ges i Figur 9. Blyhalterna låg nu generellt under Kat 1 och därför inte inritade.
Figur 9. Situation fem år efter pelarinstallation. Provpunktplacering (blå små ringar).
Punkter med förhöjda zinkhalter (violetta rutor). Punkterna närmast pelarområdena, 2 m nedströms pelarna, är alla borttagna (ingen provtagning). Halt av Zn (µg/l) över 1000 µg/l givet intill provpunkt. Områdesplan delkopia av Figur 1.
KC 50/50 KCE 33/33/33
~ KM 6/609 ~ KM 6/580
Gv-strömning
3 m 16 m D=3 m 9 m
3 m 15 m 3 m 11 m
3 m 14 m
3 m 17 m
N
4820 5440
20800 13300
16100 13900
I Figur 10a och b visas uppmätt variation i värden för speciellt zink och bly vid KC-pelarområdet respektive KCE-KC-pelarområdet under hela uppföljningsperioden tillsam-mans med gränsvärden.
(a)
(b)
Figur 10. Uppmätta halter av zink och bly i sektion vid (a) KC-pelarområdet och (b) KCE-pelarområdet under mätperioden. Resultat av mätningar på djupet 3 m under markytan (3 m u my) och vid fast botten (f.b.).
Pb-DV Pb-Inert
Pb-Kat1
Zn, 0-mätn Zn, 0-mätn
Pb, 0-mätn
Sektion E6, m Koncentrationmg/l
3 m u my f. b.
-50 0 50 100 uppströms
nedströms (Väst) nedströms (Väst) uppströms (Öst)
KC-pelare
Sektion E6, m Koncentrationmg/l
KCE-pelare
-50 0 50 100
3 m u my f. b.
uppströms (Öst) uppströms (Öst)
nedströms (Väst) nedströms (Väst)
-50 0 50 100 -50 0 50 100 Gränsvärden
20800 13300
Sammanfattning 0 dagar – 5 år, innehåll i grundvattenprov
Klorid. Vid alla provtagningstillfällen uppvisade alla provpunkter relativt höga halter av klorid. Halterna, vilka var som högst vid mätpunkterna längst västerut i mätsektionerna, se Bilaga 4:1, bedöms vara en följd av avsättningen av leran i saltvatten och närheten till havet som stundtals översvämmat området.
Zink. Zinkhalten i området uppvisade en avsevärd ökning med tiden med högst halter vid 5-års provtagningen. Då var ökningen av Zn-halten i KC-området 3-185 ggr och i KCE området 17 – 1359 ggr bakgrundsvärdet före installationen av pelarna. Ökningen över tid förefaller således ha varit större intill KCE-området, jämfört med intill KC-området. Differensen efter 5 år mellan de två områdena är dock osäker eftersom några provpunkter gått förlorade mellan 1-års och 5-års provtagningarna.
Baserat på detekterade halter upp till 1 år förefaller de ökande halterna av zink främst ha sina källor i pelarområdena (högsta halterna vid varje omgång har detekterats närmast pelarområdena). Inkluderas data från 5-års provtagningen är den ökande halttrenden än mer tydlig. En större ökning uppmättes nedströms pelarområdena jämfört med upp-ströms men p.g.a. avsaknad av data från provpunkter 2 m nedupp-ströms pelarområdena blir dock bedömning av spridningsbilden osäker.
Förhöjda halter av Zn uppmättes också syd-ost om KCE-området, d.v.s. uppströms detta område, 1 år och 5 år efter installation. Resultaten är svårtolkande utifrån bedömd grundvattenriktning, se nedan.
Bly. En månad efter installation av pelare hade punkten 2 m nedströms KCE-området en förhöjd blyhalt (ca 1,5 ggr DV) på djupet 3 meter. En mer markant ökad blyhalt (ca 50 ggr DV) uppmättes efter 1 år i KCE-området men då uppströms området, både på djupet 3 m och vid fast botten. Efter 5 år var halterna i dessa punkter lägre (minskat med ca en tio potens) motsvarande ca 4-8 ggr över maxhalt för dricksvatten. I övriga punkter låg blyhalterna efter 5 år i nivå med eller under maxhalter för dricksvatten.
Koppar. En signifikant ökad kopparhalt över gränsvärde för dricksvatten uppmättes endast efter 1 år uppströms KCE-området vid fast botten.
De förhöjda halterna uppströms området var inte förväntade. Det kan noteras att de högsta halterna av zink, bly och koppar, detekterade under perioden 0 år-1 år efter in-stallation, uppmättes just vid mätstationen placerad 7 meter uppströms KCE-området vid 1-års provtagningen. Förhöjda zinkhalter uppmättes här även efter 5 år medan hal-terna av bly och koppar då hade minskat signifikant. Resultaten pekar på möjligheten att grundvattenströmningen tidvis avviker från den bedömda i området eller alternativt att KCE-området påverkas av uppströms ifrån kommande grundvatten innehållande för-höjda halter av bly zink och koppar. Halterna kan också ha påverkats av lakning från provpelarna installerade söder om mätstationen eller in-/utflöde av förorenat vatten i intilliggande diken vid grundvattenfluktuationer. Pelarinstallationer ger dessutom nor-malt upphov till förhöjda portryck inom det förstärkta området, vilket medför en viss strömning horisontellt åt båda håll ut från området allteftersom portrycken utjämnas.
När marken belastats med en fyllning för den blivande vägbanken kan detta givit en ökad strömning från det förstärkta området. Någon motsvarande markant ökning av olika ämneshalter har dock inte uppmätts vid mätstationen alldeles intill vägens västra sida eller uppströms KC-området. Enligt uppgift har området kring mätstationen 7 m
uppströms KCE-området under en period använts för upplag för olika jordmassor, bl.a.
från grävt vägdike utmed kanten av pelarförstärkningen. Detta kan ha haft betydande inverkan på uppmätta halter här.
Ökade halter uppströms pelarförstärkningen kan således vara påverkade av ett flertal faktorer. Vilka faktorer som har störst betydelse går inte att fastställa på basis av enbart de utförda undersökningarna.
Av utförda portrycksmätningar framgår att portrycken i leran och grundvattentrycken vid fast botten varierar i området. Perioder med nederbörd, varvat med torrare perioder, ger troligtvis upphov till strömningsriktningar som lokalt kan avvika från den bedömda generella riktningen tvärs vägen. Uppmätta portryck, jmfr Figur 3, visar på en relativt flack gradient tvärs vägen på 3 m djup i KCE-pelarområdet men en mer kraftig gradient mellan KC- och KCE-pelarområdena vid mätarna längst uppströms. Variationer i be-dömd strömningsriktning vid de olika mätpunkterna under mätperioden visas i Figur 11.
Lös lera är ett mycket lågpermeabelt jordmaterial. Vattenströmningshastigheten i ho-mogena lager med lera kan bedömas vara mindre än någon centimeter per år med de gradienter som uppmätts i undersökningsområdet. Förhöjda värdena på 3 m djup i leran på ett avstånd av upp till 25 m från pelare indikerar påverkan från lager/skikt med högre
Figur 11. Bedömd strömningsriktning vid de olika mätpunkterna 0 dagar, 1månad, 1 år och 5 år efter installation av pelare.
N
KC 50/50 KCE 33/33/33
~ KM 6/609 ~ KM 6/580
Gv-strömning
3 m 16 m D=3 m 9 m
3 m 15 m 3 m 11 m
3 m 14 m
3 m 17 m
0-mätning 1 månad 1 år 5 år
permeabilitet inom området. Utförda sonderingar för vägprojektet har inte visat på några genomgående grövre skikt i leran. Strömning i kombination med diffusion från den un-derliggande mer genomsläppliga friktionsjorden kan ha påverkat leran högre upp om djupet till fast botten lokalt är mindre än vad sonderingarna visar på. Detta bedöms inte som troligt för mer än möjligen någon enstaka punkt. En påverkan är möjlig också från en periodvis strömning i torrskorpelagret, med inslag av sand och rottrådar, och ned i den underliggande lerans övre del med dess innehåll av rottrådar, växtdelar och skal ned till ca 3 m djup, jmfr sammanställning av rutinundersökning av leran i Bilaga 1. Någon säker bedömning av troliga spridningsvägar går inte att göra på basis av enbart de ut-förda undersökningarna.
En bredare jämförelse av uppmätta halter av olika ämnen mellan dag 0 och de övriga
En bredare jämförelse av uppmätta halter av olika ämnen mellan dag 0 och de övriga