7. Diskussion och tolkning
7.3. Keramiken
Ornerad keramik i sig anses i den tidigare forskningen inte vara ett tecken på hög status (Stilborg 2002:a, s 15). Däremot kan den indikera aktiviteter av exklusiv karaktär och där med borde den ses mer som ett exklusivt föremål, speciellt rörhänkelkärlet. Synen på keramik som en typ av artefakt anser jag är problematisk då all typ av keramik inte kan rymmas inom en och samma kategori. Precis som med mycket annat finns olika former av denna artefakt och därmed kan den kategoriseras på olika vis. Som exempel kan vi titta på boplatskeramik, den indikerar inte samma aktivitet eller status som rörhänkelkärl. Tillsammans med andra faktorer i Fabech & Ringtveds centralplatsmodell skulle viss typ av keramik mycket väl kunna ligga i den mellersta kolumnens övre del. Att keramiken är det vanligaste fyndet på utgrävningar är som nämnts i uppsatsens introduktion, både till dess fördel och nackdel. Mängden keramikfynd gör att de inte ses som exklusivt eftersom att det närmast är att betrakta som ett massmaterial.
33
På Helgö och i Vallhagar har rörhänkelkärlen hittats i närheten av stolphål, kanske har de varit upphängda när de inte använts (om Vallhagar kärlet haft en hänkel). I Sandby borg hittades kärlen utomhus, kanske på en plats där olika ritualer utfördes. Att de stått kvar ute kan vara ett tecken på att en rit nyss utförts eller kanske att förövarna var borgens gäster och skulle delta i riten.
En förklaring till de bristande fynden kan vara att rörhänkelkärl missats i fyndmaterialet, antingen på grund av att hänkel saknats men också på grund av att de är så pass ovanliga att man inte reflekterat över det. Kärl kan också ha smugit sig in under vackert ornerade kärl i annan litteratur så som stämpelornamentik och gotländska kärl. Min analys talar för att rörhänkelkärlen är en exklusiv produkt och ska betraktas som ett prestigeföremål.
Min uppfattning är att många både studenter, arkeologer och allmänhet ser keramikfynd som något tråkigt och inte speciellt fascinerande, vilket så klart är trist och något jag skulle vilja ändra på. Jag hoppas att denna uppsats har satt en viss typ av keramik på listan över högintressanta artefakter. Dels med tanke rörhänkelkärlens kopplingar till historien om Suttungs mjöd, men även det faktum att kärlen inte tycks förekomma på vilka platser som helst.
Den centralplatsmodell som använts i denna uppsats innehåller endast boplatskeramik vilket kan ses som bristande i sammanhanget eftersom att den typ av keramik som behandlats här mycket väl skulle kunna höra hemma i centralplatssammanhang, se dock Stilborg (1997).
Jag skulle vilja påstå att rörhänkelkärlen är en unik produkt som inte förekom i alla samhällen under yngre järnålder, utan något som hörde hemma i de mäktigare miljöerna vilket tydligt kan ses i Sandby borg och på Helgö.
34
8. Slutsatser
Syftet med uppsatsen var att titta närmare på rörhänkelkärl och på de platser där de har påträffats. Syftet var också att titta på keramikens ornamentik och dess koppling till tron samt jämföra med metallföremål från samma tid då likheter dem emellan är något som tidigare uppmärksammats. Samt att studera vad rörhänkelkärlen från Sandby borg har betytt för platsens karaktär.
Uppsatsens syfte har formulerats i följande frågeställningar;
➢ Går det att finna en koppling mellan rörhänkelkärl och platsernas specifika karaktär?
➢ Hur återspeglas tron i keramiken och likheten med dekorerade metallföremål? (Ikonografi och Suttungs mjöd)
➢ Kan rörhänkelkärlen från Sandby borg säga något om borgens karaktär? Efter att ha tittat närmare på de boplatser som rörhänkelkärlen hittats på blir det tydligt att det inte är ordinära boplatser utan centralplatser, av både regional och överregional vikt. Helgö som har varit en mycket viktig handelsplats och Sandby borg som visar allt fler tecken på sin mäktiga position i den yngre järnålderns öländska samhälle.
Tron återspeglas till viss del i keramiken genom djuravbildningar. Vissa likheter med brakteater har kunnat ses, även ett reliefspänne med en intressant ristning på baksidan förtydligar bilden mellan keramiken och dyrbara metallföremål.
Keramiken funnen i Sandby borg under 2017 års undersökning är ett mycket betydelsefullt fynd som förstärker bilden av borgens höga status. Att det finns en koppling mellan borgens reliefspänne och keramiken är ett mycket intressant fenomen.
35
9. Referenser
9.1.
Litteratur
Adetorp Johan (2008) De guldglänsande ryttarna. C-brakteaternas ikonografi
i ny belysning. Lund: Lunds universitet.
Andersson Kent (2010) Glas. Från romare till vikingar. Uppsala: Balderson. Andrén Anders (2006:a) Skandinavisk religion i tid och rum. I: Andrén Anders
& Carelli Peter (red) Odens öga – mellan människor och makter i det
förkristna Norden. Helsingborg: Stadshistoriska avdelningen, Dunkers
kulturhus.
Andrén Anders (2006:b) Människan i Midgård. I: Andrén Anders & Carelli Peter (red) Odens öga – mellan människor och makter i det förkristna
Norden. Helsingborg: Stadshistoriska avdelningen, Dunkers kulturhus.
Arbman Holger (1932) Två främmande inslag i vår äldre järnålders keramik.
Fornvännen 27: 151–167.
Berggren Lars & Lindberg Ossian (2005) Ikonografi och ikonologi Åbo: Åbo akademi.
Berggren Åsa (2010) Med kärret som källa. Om begreppen offer och ritual
inom arkeologin. Lund: Nordic Academic Press.
Boglind Anders, Eliasson Sven & Månson Per (2014) Kapital, rationalitet och
social sammanhållning. Lund: Studentlitteratur.
Brorsson Torbjörn (2002) Vendeltid. I: Lindahl, Olausson & Carlie (red)
Keramik i Sydsverige en handbok för arkeologer. Lund: Keramiska
forskningslaboratoriet.
Björnstad Arne (1955) Building 11. I Mårten Stenberger (red) Vallhagar. A
migration period settlement on Gotland/Sweden Part I. Köpenhamn.
36
Engblom Sara (2001) En studie av gravkeramiken under romerska järnålder och folkvandringstid. I: Hårdh Birgitta (red) Uppåkra. Centrum och
sammanhang. Stockholm: Almqvist & Wiksell International
Eriksson Thomas (2009) Kärl och social gestik. Keramik i Mälardalen 1500
BC – 400 AD. Uppsala: Uppsala universitet.
Eriksson Thomas (2016) Suttung’s mead and jugs with tubular handles im Sweden. I Eklöv Pettersson Paul (red) Prehistoric pottery across the
Baltic. Oxford: British Archaeological reports.
Fabech Charlotte (1991) Samfundsorganisation, religiøse ceremonier og regional variation. I: Fabech Charlotte & Ringtved Jytte (red)
Samfundsorganisation og regional variation: Norden i romersk jernalder og folkevandringstid: beretning fra 1. Nordiske jernaldersymposium på Sandbjerg Slot 11-15 april 1989. Højbjerg: Jysk
Arkæologisk Selskab.
Fabech Charlotte & Ringtved Jytte (1995) Magtens geografi i Sydskandinavien – om kulturlandskab, produktion og bebyggelsesmonster. I Heid Gjøstein Resi (red) Produksjon og samfunn: om erverv, spesialisering og
bosetning i Norden i 1. årtusen e.Kr.: beretning fra 2. nordiske jernaldersymposium på Granavolden Gjæstgiveri 7-10 mai 1992. Oslo:
Universitetets Oldsaksamling.
Fredriksen Per Ditlef, Kristoffersen Elna Siv & Zimmerman Udo (2014) Inovation and collaps: bucket-shaped pottery and metalwork in the terminal migration perion. Norweigan archaeological review, vol. 47: 2: 119 – 140.
Gansum Terje (2004) Role the bones – from iron to steel. Norweigan
Archaeological Review 37: 41-57
Gejvall Nils-Gustaf (1955) Human bones in buildings. I Mårten Stenberger (red) Vallhagar. A migration period settlement on Gotland/Sweden Part
II. Köpenhamn: Ejnar Munksgaards förlag.
Gilhus Sælid Ingvild & Mikaelsson Lisbeth (2001) Nya perspektiv på religion. Enskede: TPB.
37
Grönbech, Vilhelm (1977) Nordiska myter. Stockholm. Natur och kultur. Helgesson Bertil (1998) Vad är centralt? Fenomen och funktion: lokalisering
och person. I: Larsson Lars & Hårdh Birgitta (red) Centrala platser
centrala frågor. Samhällsstrukturen under järnåldern. Stockholm:
Almqvist & Wiksell Internbational.
Hoftun Oddgeir (1998) Kultisk keramikk i jernalderen. Fornvännen 93(2): 81– 88.
Holmqvist Wilhelm (1961) Introduction. I: Holmqvist Wilhelm (red)
Excavations at Helgö I. Stockholm. Kungliga vitterhets historie- och
antikvitetsakademin.
Holmqvist Wilhelm (1969) Helgö. Den gåtfulla ön. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Hornborg Anne-Christine (2005) Ritualer. Teorier och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
Klindt-Jensen Ole (1955) Building 7. I: Mårten Stenberger (red) Vallhagar. A
migration period settlement on Gotland/Sweden Part I. Köpenhamn:
Ejnar Munksgaards förlag.
Magnus Bente (2004) Brooches on the move in Migration Period Europe.
Fornvännen 2004(4): 273–283.
Neiß Mikael (2012) Vikingatidens djurornamentik som materiellt ankare? I
Arkæologiskt forum 27: 7–12.
Nylèn Karin & Erik (1955) Building 9. I Mårten Stenberger (red) Vallhagar. A
migration period settlement on Gotland/Sweden Part I. Köpenhamn:
Ejnar Munksgaards förlag.
Näsström Britt-Marie (2002) Blot. Tro och offer i det förkristna Norden. Stockholm: Norstedts förlag.
Pesch Alexandra (2005:a) På glatis med ikonografi! I Boe M. Karen (red)
Ragnarok. Odins verden. Silkeborg: Silkeborg Museum.
Pesch Alexandra (2005:b) Blodoffer, drikkelag og fraekke sange…? I Boe M. Karen (red) Ragnarok. Odins verden. Silkeborg: Silkeborg Museum.
38
Polàškovà Zuzana (2001) Gåtfulla tecken i lera. ”Besläktad” stämpelornerad keramik från Gotland och Öland. I: Magnus Bente vi får tacka Lamm. Sockholm: Statens historiska museum, s 149–155.
Polàškovà Zuzana (1997) Stämpelornerad keramik på Gotland. Verkstäder och dekortraditioner. I Åkerlund Agneta, Bergh Stefan, Nordbladh Jarl & Taffinder Jacqueline (red) Till Gundborg. Arkeologiska samtal. Stockholm Archaeological Reports Nr 33. Stockholm: Stockholms universitet.
Rundkvist Martin (2003a) Barshalder 1. Studies of late iron age Gotland. Stockholm: Stockholms universitet.
Rundkvist Martin (2003b) Barshalder 2. Studies of late iron age Gotland. Stockholm: Stockholms universitet.
Rydving Håkan (1996) Suttungamjödet, vishetens källa. I: Rydving (red) Rus
och rit. Om droger och religioner. Örebro: Libris.
Salin, Bernhard (1904) Die altgermanische Thierornamentik: typologische
Studie über germanische Metallgegenstände aus dem IV. bis IX. Jahrhundert, nebst einer Studie über irische Ornamentik. Stockholm:
Asher.
Stenberger Mårten (1964) Det forntida Sverige. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Stenberger Mårten (1955:a) Introduction. I: Mårten Stenberger (red)
Vallhagar. A migration period settlement on Gotland/Sweden Part II.
Köpenhamn: Ejnar Munksgaards förlag.
Stenberger Mårten (1955:b) The finds and the dating of the Vallhagar settlement. I Mårten Stenberger (red) Vallhagar. A migration period
settlement on Gotland/Sweden Part II. Köpenhamn: Ejnar Munksgaards
förlag.
Stenberger Mårten (1955:c) The reason for abandonment of Vallhagar. I Mårten Stenberger (red) Vallhagar. A migration period settlement on
39
Stilborg, Ole (1997) Shards of Iron Age communications: a ceramological study of internal structure and external contacts in the Gudme-Lundeborg area, Funen during the late Roman Iron Age. Lund: Lunds universitet. Stilborg Ole (2002:a) Källorna, möjlighet och kritik. I: Lindahl, Olausson &
Carlie (red) Keramik i Sydsverige en handbok för arkeologer. Lund: Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds universitet.
Stilborg Ole (2002:b) Yngre romersk järnålder. I Lindahl, Olausson & Carlie (red) Keramik i Sydsverige en handbok för arkeologer. Lund. Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds universitet.
Stilborg Ole (2002:c) Folkvandringstid. I: Lindahl, Olausson & Carlie (red)
Keramik i Sydsverige en handbok för arkeologer. Lund: Keramiska
forskningslaboratoriet, Univ.
Stilborg Ole & Brorsson Torbjörn (2002) Järnåldern. I: Lindahl, Olausson & Carl (red) Keramik i Sydsverige en handbok för arkeologer. Lund: Keramiska forskningslaboratoriet, Univ.
Stjerna Knut (1905) Svear och Götar under folkvandringstiden.Svenska
fornminnesföreningens tidskrift no 37.
Stjernquist Berta (1951) Vä under järnåldern. Lund: Gleerup.
Sturlason Snorre (1220) Eddan Översättning Collinder Björn (1958).
Victor Helena, Emilsson Andreas & Frisk Mattias (2013) Sandby borg III. Undersökningar 2013. Kalmar. Kalmar länsmuseum. Sandby borgs skrifter 3.
Victor Helena (2015) Sandby borg – ett fruset ögonblick under folkvandringstid. I Arnell Kjell-Håkan & Papmehl-Dufay Ludvig (red)
Grävda minnen. Från skedemosse till Sandby borg. Kalmar: Kalmar
länsmuseum.
Åkerström-Hougen, Gunilla (2010). Genesis och metamorfosis: en studie i de
nordiska guldbrakteaternas ikonografi. Göteborg: Göteborgs universitet.
Manus
40
9.2.
Källor
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=111333
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=110812
Sandby borgs materialet Kalmar länsmuseums magasin
9.3.
Muntliga källor
Eriksson Thomas, Fil. Dr. Antikvarie vid Länsstyrelsen Gävleborg 2017-11- 07