klimatpåverkan och anpassningsåtgärder för att möta konsekvenserna av inträffade och pågående klimatförändringar.
I samband med att Parisavtalet ingicks inrättades en plattform för urfolk och lokala samhällen (se nedan).
Naturvårdsverket har analyserat Sveriges hittillsvarande genomförandearbete i en rapport.
Sametinget har bidragit till rapporten i de delar som handlar om urfolk.
COP 26 I GLASGOW
Partsmötet i Glasgow pågår från 31 oktober till den 12 november med ett inledande högnivåsegment där ledare från världens länder deltar. FN:s exekutivsekreterare för
konventionen har kallat klimatmötet i Glasgow det viktigaste sedan Parisavtalet ingicks. Mötet i Glasgow ses som ett första test på om Parisavtalet fungerar och det finns höga förväntningar på mötets resultat. Inte minst eftersom man i Madrid inte lyckades komma överens om vissa viktiga frågor.
Storbritannien står som värd för mötet och har satt upp fyra målsättningar för vad man vill uppnå med mötet.
1 Secure global net-zero by the middle of the century 2 Adapt to protect our communities and natural habitats 3 Mobilise $100bn in climate finance per year
4 Work together to meet the challenges of the climate crisis Centrala teman för förhandlingarna
Klimaträttvisa och en rättvis omställning
Förutsättningarna att genomföra klimatåtgärder t.ex. investeringar i ny teknik att skydda sig mot klimatförändringarnas konsekvenser varierar för olika länder (rika/fattiga
developing/developed). Likaså bär länder olika ansvar utifrån i vilken omfattning de bidrar till klimatförändringarna. Krav ställs på att klimatomställningen beaktar dessa olikheter/klyftor men även att hänsyn tas till sociala aspekter (t.ex. invånare i länder som är beroende av fossila bränslen för försörjning och arbetstillfällen).
Klimatfinansiering och kompensation för förluster och skador
Det finns krav från fattigare länder att rika länder som står för huvuddelen av utsläppen och som baserat sin industrialisering och välfärd på fossila bränslen ska betala för de kostnader klimatförändringarna orsakar. Det handlar om finansiering för klimatanpassning för att bygga om samhällen men även om kompensation för skador som t.ex. extrema väderförhållanden orsakar till följd av ett förändrat och varmare klimat.
Höjda ambitioner i klimatåtaganden och planer
Dárkkisteaddji/Justerarnas sign 48(56)
§ 147 Klimatmötet COP 26 i Glasgow – forts.
I Parisavtalet åtog sig alla länder att uppdatera sina klimatåtaganden (Natinally determined Contributions – NDCs) inom fem år, dvs till COP 26. Enligt Climate Action Tracker har ca 117 parter hittills uppdaterat sina åtaganden, vilket motsvarar ca 60 % av de globala utsläppen.
Endast en andel av dessa åtaganden innehåller en förhöjd ambition (dvs löfte om att minska sina utsläpp) gentemot tidigare. Detta anses inte räcka för att nå Parisavtalets mål om 1,5 graders ökning.
Parisavtalets regelbok om artikel 6
Regelboken är inte färdigförhandlad i de delar som handlar om utsläppshandel. T.ex. vilka utsläppsminskningar (krediter) man får tillgodoräkna sig och hur de som finansieras i andra länder ska räknas. Denna fråga är prioriterad för urfolk för att få in hänvisningar om respekt och hänsynstagande för mänskliga rättigheter.
URFOLKSPLATTFORMEN
I Parisavtalet anges att anpassningsåtgärder ska baseras på/ledas av bästa tillgängliga
vetenskap och, där lämpligt, traditionell kunskap och kunskap från urfolk. Genom Parisavtalet inrättades även en plattform: Local communities and indigenous peoples platform (LCIPP) för att ta tillvara lokala samhällens och urfolks kunskaper, sedvänjor m.m. för att möta
klimatförändringar.
Syftet med urfolksplattformen är att stärka urfolks och lokala samhällens möjligheter att ingripa mot och reagera på klimatförändringar. Vidare att öka deras deltagande inom konventionens processer samt att underlätta utbytet av erfarenheter kopplade till klimatanpassning och utsläppsminskningar. Plattformen har en särskild webbportal som lanserades i december 2020 där information om plattformen och dess aktiviteter tillgängliggörs.
Vid COP23 beslutades plattformens övergripande syfte och funktioner: knowledge exchange, capacity for engagement, climate change policies and actions samt de principer som det fortsatta arbetet ska utgå ifrån:
fullt och meningsfullt deltagande av urfolk
lika status för urfolk och parter
val av urfolks representanter enligt urfolks interna processer
tillräcklig finansiering;
FACILITATIVE WORKING GROUP
Vid COP24 i Katowice inrättades den s.k. Facilitative Working Group (FWG) med ett initialt mandat på tre år (till och med 2021) med huvuduppgift att fortsätta operationalisera
plattformen och underlätta genomförandet av dess funktioner. Arbetsgruppen har tagit fram en tvåårig arbetsplan med aktiviteter för år 2020 – 2021. Aktiviteterna omfattar bland annat
kartläggning av urfolks deltagande i klimatarbete på nationell och internationell nivå, kunskapshöjande insatser om traditionell kunskap.
Dárkkisteaddji/Justerarnas sign 49(56)
§ 147 Klimatmötet COP 26 i Glasgow – forts.
FWG består av fjorton representanter, varav hälften utses av parter (stater) och hälften av urfolk. Urfolk deltar med en representant från varje sociokulturell region. Den Arktiska regionen (som omfattar samer och inuiter) har under FWG:s initiala treåriga mandat
representerats av Dalee Sambo Dorough från Inuit Circumpolar Council (ICC). Parterna deltar med fem representanter FN:s regionala grupper samt två representanter från utvecklings- och önationer. Den regionala grupp där Sverige och EU ingår (Western Europe and others) har representerats av Kanada.
Arbetsgruppens mandat och arbetsplan löper ut 2021. Vid klimatmötet i Glasgow kommer man därför att fatta beslut om förlängning av mandatet och ny arbetsplan. Det finns även ett utkast på rekommendationer om urfolks deltagande som kommer att behandlas under mötet.
SAMETINGETS ARBETE OCH DELTAGANDE PÅ COP 26
Klimatpolitiken och dess kopplingar till andra områden såsom resursutvinning,
markanvändning, livsmedelsförsörjning, upphandling, transport påverkar samiska näringar, kultur och rättigheter på olika sätt.
Sametinget har i sitt klimatarbete och arbete med Agenda 2030 identifierat målkonflikter mellan å ena sidan regeringens målsättningar och uppdrag till andra myndigheter å andra sidan
samiska rättigheter/ mark-användning/näringar och Sametingets uppdrag. Målkonflikterna handlar bl.a. om användning av skogen som substitution för fossila bränslen samt utbyggnad av vindkraft.
På plats i Glasgow fanns Sametingets kanslichef Fredrik Österling och jurist Matilda Månsson.
Vice styrelseordförande Stefan Mikaelsson fick ställa in sitt deltagande pga sjukdom men har medverkat digitalt i event om klimatförändringarnas konsekvenser för samisk
livsmedelsförsörjning. Sametinget följer förhandlingar, deltar i event för att synliggöra árbediehtu, samiska värderingar och bidrag till klimatanpassning och samarbetar med urfolk från hela världen för att säkerställa att beslut och klimatåtgärder på internationell och nationell nivå respekterar urfolks rättigheter.
Inför och på plats i Glasgow har vi ett nära samarbete och utbyte med övriga sameting, Sámiráđđi och Inuit Circumpolar Council (ICC). Representanter från samtliga organisationer träffas regelbundet som sammanslutningen Arctic caucus för att stämma av, följa upp och förbereda aktuella frågor under urfolksplattformen och klimatkonventionen.
Sametinget har en tjänsteperson som ingår som expert i den svenska delegationen som leds av miljödepartementets klimatenhet. I denna roll tar Sametinget fram underlag till Sveriges och EU:s positioner inför olika förhandlingsmöten. Under mötena bevakar Sametinget de
förhandlingsspår som rör urfolks rättigheter, deltagande och traditionella kunskap och ingår i EU:s förhandlar/expertgrupp i frågor som rör urfolksplattformen. Sametinget har en viktig roll som kommunikationskanal mellan urfolkscaucus och EU. Begränsningar i Sametingets
Dárkkisteaddji/Justerarnas sign 50(56)
§ 147 Klimatmötet COP 26 i Glasgow – forts.
kapacitet har i praktiken inneburit att vi inte haft möjlighet att vara aktiva i andra förhandlingsspår som berör det samiska folket.
På plats bidrar Sametinget till att arbetsgruppen för urfolksplattformen får ett förlängt mandat och att en ny arbetsplan antas vid COP 26 och att arbetet fortsätter att utvecklas i enlighet med urfolks prioriteringar. Sametinget arbetar även för att rekommendationerna om ett stärkt urfolksdeltagande antas vid mötet. En utförligare rapport från COP 26 och Sametingets deltagande delas med styrelsen efter att klimatmötet avslutats
Styrelsen beslutar
att lägga informationen till handlingarna.
Dárkkisteaddji/Justerarnas sign 51(56)