Genom den här studien har det klarlagts både svårigheter och möjligheter som måste
synliggöras för att möjliggöra en förändring i den kliniska verksamheten. Trots att studien är genomförd i en speciell kontext är dess främsta styrka, att den kan öka insikten när det gäller sjuksköterskors kunskap och uppfattning av som är av vikt för implementeringen av
omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten. Förhoppningsvis kan resultaten visa på faktorer av betydelse för att bedriva forskningsbaserad omvårdnad. Ytterligare forskning behövs om sjuksköterskans uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning för att utvidga och fördjupa förståelsen och för att underlätta implementeringen i den kliniska verksamheten.
"Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting så vådligt att leda,
ingenting så osäkert i framgång,
som att söka införa en nya tingens ordning.
Den som förändrar får nämligen som motståndare alla dem, som lyckats väl i de gamla spåren och endast ljumma försvarare
i dem som kan tänkas fungera i det nya."
Machiavelli (1469 -1527)
32 REFERENSER
Björkström, M.E., & Hamrin, E.K.F. ( 2001). Swedish nurses attitudes towards rerearch and development within nursing. Journal of Advanced Nursing, 35, (5), 706–714.
Boström, A.M. (2007). Evidence Based care of older people- utopia or reality? Healthcare personnel´s perceptions of using research in their daily practice. (Akademisk avhandling).
Stockholm. Karolinska institutet.
Boström, A-M., Nilsson Kajermo, K., Nordenström, G., & Wallin, L. (2008). Barriers to research utilization and research use among registered nurses working in the care of
older people: Does the Barriers Scale discriminate between research users and nonresearch users on perceptions of barriers? Implementation Science, 3, 24.
Brown, C.E., Wickline, M.A., Ecoff, L., & Glaser, D. (2009). Nursing practice, knowledge, attitudes and perceived and barriers to research implementation in two Yorkshire hospitals.
Clinical Effectiveness in Nursing, 4, (1), 3–10.
Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.
Burnard, P. (1996). Teaching the analysis of textual data: an experiential approach. Nurse Education Today, 16, 278-281.
Carrion, M., Woods, P., & Norman, I. (2004). Barriers to research utilisation among forensic mental health nurses. International Journal of Nursing Studie,41, (6), 613-619.
Codex. (2010). www.codex.uu.se (2010-01-06).
Estabrook, C.A. (2003). Translating research into practice: implications for
organizations and administrations. Canadian Journal of Nursing Research, 35, 53-68.
Gerrish, K., & Clayton, J. (2004). Promoting evidence-based practice: an organizational approach. Journal of Nursing Management, 12, (2), 114-123.
Gerrish, K., Ashworth, P., Lacey, A. & Bailey, J. (2008). Developing evidence-based practice: experiences of senior and junior clinical nurses. Journal of Advanced Nursing, 62, (1), 62-73.
Glacken, M., & Chaney. D. (2004). Perceived barriers and facilitators to implementing research findings in the Irish practice setting. Journal of Clinical Nursing, 13, 731-740.
Glaser, B., & Strauss, A. (1967). The discovery of grounded theory: Strategies for qualitative research. Chicago: Aldine.
33 Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, (2), 105-112.
Grol, R., & Grimshaw, J. (2003). From best evidence to best practice: effective implementation of change in patients care. Lancet, 362, 1225-1230.
Göranson,C., Skärsäter, I., & Wijk, H.(2006). Kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvård.
I . Jahren Kristoffersen, F, Nortvedt, & E.A: Skaug, Grundläggande omvårdnad del 4.
Stockholm: Liber.
Harvey G, Loftus-Hills A, Rycroft-Malone J, Titchen A, Kitson A, McCormack B, et al.
(2002). Getting evidence into practice: the role and function of facilitation. Journal of Advanced Nursing, 37, (6), 577-88.
Hjälte, L. (2000). Det är inte min värld. Kliniskt verksamma sjuksköterskors uppfattningar om vårdvetenskaplig forskning och tillämpningen av dess resultat i praktisk verksamhet.
Vård i Norden, 4, 32-37.
Hockenberry, M.,Wilson, D., & Barrera, P. (2006). Implementing evidence-based nursing practice in a pediatric hospital. Pediatric Nursing, 32, (4), 371-377.
Holme, I.-M., & Solvang, B.-K. (1991). Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hutchinson, A. M., & Johnston, L. (2004). Bridging the divide: a survey of nurses' opinions regarding barriers to, and facilitators of, research utilization in the practice setting. Journal of Clinical Nursing, 13, (3), 304-315.
Jacobson, A. F. (2000). Research utilization in nursing: The power of one. Orthopaedic Nursing, 19, 543-548.
Janson, I. (2010). Planerad processorienterad omvårdnad - nytta och implementering.
(Akademisk avhandling). Göteborg: Salgrenska.
Jerlock, M., Falk, K., & Severinsson, E. (2003). Academic nursing education guidelines: tool for bridging the gap between theory, research and practice. Nurse Health Science, 5, (3), 219-228.
Johansson, B., Fogelberg-Dahm, M., & Wadensten, B. (2009). Evidence-based practice: the importance of education and leadership. Journal of Nursing Management, 18, (1), 70-77.
Kitzinger, J. (1994). The methodology of focus group interviews: the importance of interaction between research participants. Sociology of Health and Illness, 16, 103-121.
Krippendorff, K. (2004). Content Analysis. An Introduction to Its Methodology.
London: Sage Publications.
34 Krueger, R.A. (1994). Focus Groups: A practical guide for applied research (2nd
edn.). Thousand Oaks: Sage Publications.
Krueger, R. A., & Casey, M.A. (2000). Focusgroups . A practical guide for applied research.
(3rd edn.).Thousands oaks: Sage Publications.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur .
Lincoln, Y., & Guba, E. (1985). Naturalistic inquiry. New York: Sage
Lundman, B. (2006). I relation till evidensbaserad kunskap. I Erfarenhetsbaserad kunskap - vad är det och hur värderar vi den? Svensk sjuksköterskeförening.
http://ssfswenurse.customer.ntech.se/Article.aspx?a=777&c=48 (2010-08-06).
Macguirej, M. (2006). Putting nursing research findings into practice: research utilization as an aspect of the management of change. Journal of Advanced Nursing, 53, (1), 65–7.
Malterud, K. (2001). Qualitativ research: standars, challenges, and guidelines. Lancet, 358,483- 488.
Mantzoukas, S. (2008). A review of evidence-based practice, nursing research and reflection:
levelling the hierarchy. Journal of Clinical Nursing, 17, 214–223.
McCaughan, D., Thompson, C., Cullum, N., Sheldon, T., & Thompson, D. (2002,). Acute care nurses' perceptions of barriers to using research information in clinical decision making.
Journal of Advanced Nursing, 39, (1), 46-60.
McWilliam, C. L., Kothari, A., Ward-Griffin, C., Forbes, D., & Leipert, B. (2009). Evolving the theory and praxis of knowledge translation through social interaction: a social
phenomenological study. Implementation Science, 14, (4), 26.
Mehrdad, N., Mahvash, S., & Kazemnejad, A. (2008). The spectrum of barriers to facilitators of research utilization in Iranian nursing. Journal of Clinical Nursing, 17, 2194-2202.
Meijers, J.M.M., Janssen, M.A.P., Cummings, G.G., Wallin, L., Estabrooks, C. A., &
Halfens, R.Y.G. (2006). Assessing the realitionships between contextual factors and research utilization in nursing: systematic literature review. Journal of Advanced Nursing, 55, (5), 622-635.
Morgan. D. (1996). Focus groups. Annual Review of Sociology, 22, 129-152.
35 Morse, J., & Field, P. (1996). Qualitative research methods for health professionals.
Thousand Oaks, CA: Sage.
Nilsson Kajermo, K., Nordenström, G., Krusebrant, Å., & Björvell, H. (1998). Barriers to and facilitators of research utilization, as perceived by a group of registered nurses in Sweden. Journal of Advanced Nursing, 27, 798-807.
Nilson Kajermo, K., Nordström, G., Krusebrant, A., & Lützén, K. (2001). Nurses
ex-periences of research utilization within the framework of an educational programme. Journal of Clinical Nursing, 10, (5), 671-681.
Norberg, A. (2006). Erfarenhetsbaserad kunskap i relation till evidensbaserad kunskap. I Erfarenhetsbaserad kunskap - vad är det och hur värderar vi den? Svensk
sjuksköterskeförening. http://ssfswenurse.customer.ntech.se/Article.aspx?a=777&c=48 (2010-08-06).
Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Oranta, O., Routasalo, P., & Hupli, M. (2002). Barriers to and facilitators of research utilization among Finnish registered Nurses. Journal of Clinical Nursing, 11,205-213.
Parahoo, K. (1999). Barriers to, and facilitators of, research utilization among nurses in Northern Ireland. Journal of Advanced Nursing, 31, (1), 89-98.
Parahoo, K., & McCaughan, E.M. (2001). Research utilization among medical and surgical nurses: a comparison of their self reports and perceptions of barriers and facilitators. Journal of Nursing Management, 9, 21-30.
Polit, D., & Beck, C.T. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (8th edn.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Ring, N., Malcolm, C., Coull, A., Murphy-Black, T., & Watterson, A. (2005). Nursing best practice statements: an exploration of their implementation in clinical practice. Journal of Clinical Nursing, 14, 1048–1058.
Rycroft-Malone, J. (2004). The PARIHS Framework - A Framework for Guiding the Implementation of Evidence-based Practice. Journal of Nursing Care Quality, 19, (4), 297-304.
Rycroft-Malone, J., Harvey, G., Seers, K., Kitson, A., McCormack, B., & Titchen, A. (2004).
An exploration of the factors that influence the implementation of evidence into practice.
Journal of Clinical Nursing, 13, 913-924.
Rycroft-Malone, J., Kitson, A., Harvey, G., McCormack, B., Seers, K., Titchen, A., &
Estabrooks, C. (2002). Ingredients for change: revisiting a conceptual framework.
36 Quality and Safety in Healthcare , 11, 174-180.
Sarvimäki A. (1994). Science and tradition in the nursing discipline. A theoretical analysis.
Scandinavian Journal of Caring Science, 8,137-142.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 1992:1434. Högskolelag. Stockholm: Socialstyrelsen.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialstyrelsen.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU. (2006). Vad innebär evidensbaserad vård?
Stockholm.
http://www.sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/Vad-innebar-evidensbaserad-vard/ (2010-10-01).
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm.
http://www.swenurse.se/Publikationer--Remisser/Publikationer/Etik/ICNs-etiska-kod/ (2010-10-01).
Svensk sjuksköterskeförening.(2008). Sjuksköterskornas vetenskapliga råd.
Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska propositionen: Omvårdnadsforskningens utveckling och behov. Stockholm
http://www.swenurse.se/Documents/Pressmeddelanden/PM_Utbildningsdepartementet_Forsk ningspol_prop_2008.pdf (2010-10-01).
Svensk sjuksköterskeförening.(2008).Strategi för att utveckla vården. Red: T.Palm Ensäter, Stockholm.
http://www.swenurse.se/Publikationer--Remisser/Publikationer/Forskning-och-utveckling/Strategi-for-att-utveckla-varden/ (2010-08-06).
Tagney, J., & Haines, C. (2009). Using evidence-based practice to address gaps in nursing knowledge. British Journal of Nursing, 18,(8), 484-489.
Tillgren, P., & Wallin, E. (1999). Fokusgrupper- historik, struktur och tillämpning.
Socialmedicinsk tidskrift, 4, 313-321.
Veeramah, V. (2004). Utilization of research findings by graduate nurses and midwives. Journal of Advanced Nursing, 47, (2), 183-191.
Wallin, L., Boström, A-M., Wikblad, K., & Ewald, U. (2003). Sustainability in
changing clinical practice promotes evidence-based nursing care. Journal of Advanced Nursing, 41, (5), 509-518.
37 Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper- om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Forsberg, A., & Carlson, S. (2005). Identifiera omvårdnadens metoder- en nödvändighet för implementeringen av evidensbaserad omvårdnad. Vård i norden, 4, 51.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Östlinder, G., Norberg, A., Pilhammar Andersson, E., & Öhlén, J. (2006).
Erfarenhetsbaserad kunskap - vad är det och hur värderar vi den? Svensk sjuksköterskeförening. Stockholm.
http://ssfswenurse.customer.ntech.se/Article.aspx?a=777&c=48 (2010-10-01).
Özdemir, L., & Akdemir, N.(2009). Turkish nurses’ utilization of research evidence in clinical practice and influencing factors. International Nursing Review 56, 319–325.
38
BILAGEFÖRTECKNING
Bilaga 1 PARIHS-modellen 44
Bilaga 2 Informationsbrev till verksamhetschef 45 Bilaga 3 Informationsbrev till deltagare i studien 46
Bilaga 4 Intervjuguide 47
39 Bilaga 1 PARIHS-modellen
PARIHS modellen; faktorer och förutsättningar som av betydelse för användning av forskningsresultat och förändringar av praktiskt arbetssätt i det kliniska arbetet
(Rycroft-Malone, 2004 översatt av Janson , 2010)
Områden Delar Kontinuum
Låg nivå Hög nivå
Ex: Forskning ses som den enda formen av evidens
Patientens erfarenhet ses som en värdefull källa. Innehåll i lokala riktlinjer är systematiskt insamlat
Ex: Arbete såväl individuellt som i lag värderas i kulturen. och källor används för utvärdering.
Underlättar-
Ex: Arbetet utförs främst i form av uppgiftscentrerade aktiviteter.
Ex: Arbetet sker i form av en holistisk process, där det
möjliggörs för individer, team och organisationer att förändras.
40 Bilaga 2 Informationsbrev till verksamhetschef
Information om studie angående sjuksköterskors uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten - fokusgruppsintervjuer.
Jag heter Terese Ericsson och är student på Sektionen för hälsa, Blekinge Tekniska Högskola, som under 2010-2011 skall skriva en magisteruppsats, 15 hp.
Syftet med studien är att belysa sjuksköterskornas uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten. Jag kommer att använda mig av en
kvalitativ empirisk undersökning. Undersökningsgruppen kommer att bestå av sjuksköterskor som arbetar vid Blekingesjukhuset. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med kliniskt verksamma sjuksköterskor i fokusgrupper där texten kommer att analyseras med
innehållsanalys. Jag planerar att genomföra fyra fokusgruppsintervjuer där fyra
sjuksköterskor ska ingå i varje grupp. En strukturerad intervjuguide kommer att användas.
Fokusgruppsintervjuerna kommer att ske under senhösten 2010. Resultatet kommer att belysa de kliniskt verksamma sjuksköterskornas uppfattning om tillämpning av
omvårdnadsforskning.
En skriftlig inbjudan kommer att skickas till sjuksköterskorna på de berörda avdelningarna.
Där presenteras syftet och vad fokusgrupper är. De sjuksköterskor som är intresserade av att delta i studien ombeds att ta kontakt med mig eller meddelar sitt intresse till en utsedd kontaktperson. Studien är baserad på frivilligt deltagande och konfidentialitet garanteras.
Innan varje fokusgruppsintervju kommer jag att betona att det som sägs inom gruppen ska stanna inom gruppen. Det insamlade materialet förvaras inlåst efter examination. Resultatet kommer att redovisas så att ingen informant kan identifieras. Ansökan kommer att skickas till Etikprövningskommittén Sydost (EPK Sydost)för rådgivande yttrande innan den planerade studien genomförs.
Om Du/ni har några frågor eller vill veta mer, ring eller skriv gärna till mig eller till min handledare.
Ansvarig för studien: Handledare:
Terese Ericsson Doris Bohman
Leg sjuksköterska/ Trainee Universitetslektor 0709-173211
terese.ericsson@bth.se doris.bohman@bth.se
41 Bilaga 3 Informationsbrev till deltagare i studien
Till deltagare i intervjustudien
Jag heter Terese Ericsson och studerar på Blekinge Tekniska Högskola. I mina magisterstudier i vårdvetenskap ingår ett examensarbete på avancerad nivå (en magisteruppsats). Inom ramen av detta gör jag en intervjustudie i form av
fokusgruppintervjuer. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten.
Fokusgruppintervju innerbär att en grupp på fem- sex personer tillsammans diskuterar och reflekterar över frågor utifrån en intervjuguide. Fokusgrupper eller gruppdiskussioner är en lämplig metod när man önskar utveckla och generera nya idéer. En fokusgrupp tar cirka två timmar och leds av en moderator. Moderatorns roll är att skapa ett öppet och tillåtande klimat som ger utrymme till gruppdeltagarna att uttrycka sina specifika åsikter och idéer. Intervjun kommer att bandas för att sedan kunna skrivas ut och ligga till grund för studien. All
information som delges fokusgruppen kommer att behandlas konfidentiellt. Detta innebär att framkomna data kommer att presenteras i studien på ett sådant sätt att de inte kan härledas till enskilda personer. Den bandinspelning som görs i studien kommer i sin helhet att vara
tillgänglig enbart för mig och min handledare. Ditt deltagande i studien är frivilligt, vilket innebär att du när som helst har rätt att dra dig ur, även mitt under pågående intervju.
Tack för ditt deltagande i studien
Har du några frågor och funderingar angående ditt deltagande eller studien så får du gärna kontakta mig eller min handledare.
Ansvarig för studien: Handledare:
Terese Ericsson Doris Bohman
Leg sjuksköterska/ Trainee Universitetslektor 0709-173211
terese.ericsson@bth.se doris.bohman@bth.se
Jag har tagit del av ovanstående information:
Ort och datum Namn
42 Bilaga 4 Intervjuguide
Presentation till gruppen av studien med syfte, mitt namn, arbetsplats, erfarenheter och utbildning.
Vid varje fokusgruppsintervju kommer en intervjuguide att användas. Denna är inspirerad efter Kruegers (2000) strukturerade modell och frågorna består av öppningsfrågor,
introduktionsfrågor, nyckelfrågor och avslutande frågor.
Öppningsfrågor
Presentation av deltagarna Man/ kvinna
Ålder
År i sjuksköterskeyrket Aktuell examensnivå Var färdig sjuksköterska år Introduktionsfrågor
Vad betyder omvårdnadsforskning för er?
Vilken erfarenhet har ni av omvårdnadsforskning?
Nyckelfrågor
Vilka möjligheter och hinder ser ni när det gäller omvårdnadsforskningsresultat i er kliniska verksamhet?
Vilket förhållningssätt har ni som sjuksköterskor gentemot tillämpning av omvårdnads forskningsresultat i er kliniska verksamhet?
Avslutande frågor
Är det någon som vill tillägga något?
Det här är de övergripande frågorna som kommer att generera följdfrågor.
43