Klinisk betydelse för omvårdnaden
De erfarenheter som framkom i examensarbetet kan användas i omvårdnaden för att skapa trygghet till denna patientgrupp. Förhoppningsvis kan det leda till att patienter som vårdas i respirator kan vara så lätt sederade som möjligt och ändå uppleva trygghet och att de tolererar respiratorbehandlingen med minsta möjliga sedering och smärtlindring. Examensarbetet är även viktigt för att synliggöra och leda till diskussion om vikten av att skapa trygghet för dessa patienter.
KONKLUSION
Detta examensarbete visar att information är viktigt när intensivvårdssjuksköterskor skapar trygghet för lätt sederade patienter vårdade i respirator. Informationen ska vara anpassad efter patienten och upprepas ofta. Beröring och närhet till intensivvårdssjuksköterskan upplevdes ge mycket trygghet, men även en god kommunikation mellan intensivvårdssjuksköterskan och patienten var viktig för att patienten skulle bli trygg och känna kontroll över situationen. Intensivvårds-sjuksköterskorna menade att den lätt sederade patienten behöver lugn och ro på salen och störande ljud bör minimeras för att trygghet skulle infinna sig. Det är viktigt att intensivvårdssjuksköterskan känner in varje enskild patient och skapar trygghet utifrån dennes behov. Närstående var en viktig del i att skapa trygghet för lätt sederade patienter
35
som vårdas i respirator och det var viktigt att närstående kände sig trygga så att de kunde förmedla trygghet till patienten. Genom att skapa trygghet för de lätt sederade patienterna som vårdas i respirator ges möjligheten att de vårdas med minsta möjliga sedering samt smärtlindring och ändå känner att de kan tolerera respiratorbehandlingen. Trygghet hos de lätt sederade patienterna som vårdas i respirator ökar deras välbefinnande, ger dem möjlighet att mer aktivt delta i vården och förkortar förhoppningsvis deras tid med respiratorvård och även vårdtiden på intensivvårdsavdelningen.
36
REFERENSLISTA
Alasand, JA., Tabar, N. & Ahmed, M. (2015). Patient´s experience of being in intensive care units, Journal of Critical Care. Hämtad 3 Maj, 2015: http://dx.doi.org/10.1016/j.jcrc.2015.03.021
Bauzing, D. & Cardon, K. (2011). Creating Healing Intensive Care Units Environments – physical and psychological considerations in designing critical care areas. Critical
Care Nursing. 34(4), 259-267
Burchardi, H. (2004). Aims of sedation/analgesia. Minerva Anestesiologica, 70, 137-143
Christopher, G. Hughes, MD. Timothy, D & Girard, MD. (2013). Daily sedation interrupption versus targeted light sedation strategies in ICU patients. Critical Care
Medicine, 41, 39-45
Dahberg, K. & Segersten, K. (2010). Hälsa & vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Författarna och Natur & kultur
Danielsson, E. (2012a). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson, M. (red.),
Vetenskaplig teori och metod (s. 163-174). Lund: Studentlitteratur
Danielsson, E. (2012b). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.), Vetenskaplig
teori och metod (s. 328-343). Lund: Studentlitteratur
Delvin, J.W., Boleski, G., Mlynarek, M., Nerenz, D., Peterson, E., Jankowski, M., Hors, H.M. & Zarovitz, B. (1999). Motor Activity Assessment Scale; A valid and reliable sedation scale for use with mechanicilly ventilated patients in an adult surgical intensiv care unit. Critical Care Medicine, 27 (7), 1271-1275
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis pricess. Journal of
37
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utrianen, K. & Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content Analysis- A Focus on Trostworthiness. Sage on. Hämtad 20 September, 2015: http://sgo.sagepub.com/content/spsgo/4/1/2158244014522633.full.pdf
Eriksson, T., Bergbom, I. & Lindahl, B. (2011). The experiences of patients and their families of visiting whilst an intensive care unit – A hermeneutic interview study.
Intensive and Critical Care Nursing. 27, 60-66
Everingham, K., Fawcett, T. & Walsh, T. (2013). Targeting`sedation:the lived experience of the intensive care nurse. Journal of Clinical Nursing, 23, 694-703.
Feely, K. & Gardner, A. (2006). Sedation and analgesia management for mechanically ventilated adults: litterature review, case study and recommendations for practice.
Australian Critical Care, 19 (2), 73-77
Graneheim, U-H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concept procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24, 105-112
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I Henricson, M. (red.),
Vetenskaplig teori och metod (s. 129-137). Lund: Studentlitteratur.
Huges, C.G., McGrane, S. & Pandharipade, P. P. (2012). Sedation in the intensive care unit. Clinical Pharmacology: Advances and Applications, 4, 53-63.
Karlsson, V., Bergbom, I. & Forsberg, A. (2012b). The lived experience of adult intensive care patients who were conscious during mechanical ventilation: A phenomenological-hermeneutic study. Intensiv and Critical Care Nursing, 28, 6-15.
Karlsson, V., Lindahl, B. & Bergbom, I. (2012a). Patients´ statements and experiences concerning receiving mechanical ventilation: a prospective video-recorded study.
38
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2012). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Locsin, R.C. & Kongsuwan, W. (2013). Lived experience of patient being cared for in ICUs in southern Thailand. Nursing in critical care, 18 (4), 200-211.
McKinley, S. Nagy, S. Stein-Perbury. Bramwell, M, & Hudson, J. (2002).Vulnerability and security in seriously ill patients in intensive care. Intensive and Critical Care Nursing. 18, 27-36.
NNF. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Hämtad 15 November 2015:
http://old.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20retningslinjer.p df
Nortvedt, P., Kvarstein, G., & Jønland, I. (2005). Sedation of patients in intensive care medicine and nursing: ethical issues. Nursing ethics, 12 (5), 522-536
Pertab, D. (2009). Principles of mechanical ventilation - a critical review. British Journal
of Nursing, 21 (15). 915-918.
Peterson, P. & Bomqvist, K. (2010). Sense of security - searching meaning by using stories: a Participatory Action Research study in health and social care in Sweden.
International Journal of Older People Nursing. 6, 25-32.
Polit, D. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practictice. 9. uppl. Philadelphia: J.B. Lippincott Company.
Randen, I., Lerdal, A. & BjörkI, T. (2013). Nurses´perseptions of unpleasant symtoms and signs in ventilated a sedated patients. Nursing in Critical Care, 18 (4), 176-186
39
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Hämtad 22 Maj, 2015: http://www.aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/anestesi.och_.intensivvard.webb_.150x150.jpg.
Rock, L. F. (2014). Sedation and its association with posttraumatic stress disorder after intensive care. Critical Care Nurse. 34 (1), 30-39.
Samuelsson, K. A., Larsson, S., Lundberg, D. & Fridlund, B. (2003). Intensive care sedation of mechanically ventilated patients: a national swedish survey. Intensive Care and Critical Care Nursing, 19, 350-362.
Samuelson, K. AM., Lundberg, D. & Fridlund, B. (2007). Stressful experience in relaton to depth of sedation in mecanically ventilated patients. British of Critical Care Nursing,
12 (2), 93-104.
Segesten, K. (1994). Patientens upplevelser av trygghet och otrygghet. Göteborg: K & K Segesten förlag AB.
Sellman, D. (2006). The Importance of Being Trustworthy. Nursing Ethics. 13 (2). 105-115.
Sessler, C.N., Gosnell, M.S., Grap, M.J., Brophy, G.M., O´Neal, P.V., Keane, K.A., Tesoro, E.P. & Elswick, R.K. (2002). The Richmond Agitaton-Sedation Scale: validity and reliability in adult intensive care unit patients. American Journal of Resporatiory and
Critical Care Medicine, 166, 1338-1344.
SFS (2014:821). Patientlag. Hämtad 19 Maj, 2015 från: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/
40
Shruti, B. P. & Kress, J. P. (2012). Sedation and analgesia in the Mechanically Ventilated Patient. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, 185 (5). 486-497.
SOSFS (1982:763). Krav på häls- och sjukvården. Hämtad 18 April, 2015 från: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
Stanghelle, L. & Knutsen, A. M. (2009) Den postoperativa patienten. I Gulbrandsen & Stubberud (Red). Intensivvård, Avancerad omvårdnad och behandling. S 461-504, Lund. Studentlitteratur
Tingsvik, C., Bexel, E., Andersson, A-C. & Henricsson, M. (2013). Meeting the challenge: ICU-nurses´experiences of lighty sedated patients. Australian Critical Care.
26, 124-129.
Wassenaar, A., Schouten, J. & Schoonhoven, L. (2014) Factors promoting intensivecare patients´ perception of feeling saft: A systematic review. International Journal of Nursing
Bilaga 1