Enligt resultaten tydliggörs det att den utbildning som barnmorskor fått om våldspreventivt arbete skedde för några år sedan, de barnmorskor som anställdes efter den utbildningsinsatsen
har exkluderats informationen och introduktionen och de kände sig därför inte helt trygga med att arbeta efter riktlinjerna. Barnmorskorna beskrev att det hade bristande kunskap för hur de skulle bemöta och handlägga en kvinna som var våldsutsatt just nu. Studien förtydligar svårigheten med att uppskatta effektiviteten för att skydda gravida kvinnor från att utsättas av våld i nära relation med hjälp av de förebyggande åtgärder i de riktlinjer som finns
tillgängliga om det våldspreventiva arbetet. Riktlinjer för att arbeta våldspreventivt bör regelbundet uppdateras för att bevara effektiviteten och om nödvändigt revideras för att passa in i verksamheterna. Det finns utarbetade riktklinjer som sammanställts nationellt och
regionalt men alla måste få ta del av den kunskapen genom mer inriktade utbildningsinsatser liksom att problemen med våld i nära relation kan lyftas offentligt.
Gemensamma riktlinjer och utbildning i dessa bör utformas regionalt som involverar alla hälsocentraler för att kunna erbjuda barnmorskor och vårdpersonal likvärdiga rutiner att följa och stödja sig mot.
Kvinnojourer bör byggas upp och finansieras nationellt och regionalt och inte som idag ske ideellt. Det kan leda till fler tillgängliga kvinnojourer i kommunerna vilket innebär tillgång till utökad vägledning och hänvisning till de utsatta kvinnorna.
Våld i nära relation är ett hot mot folkhälsan i stort, vilket förstärker vikten av att barnmorskor bör erhålla kunskap om våldsprocessen, uppbrottsprocessen och samhällets ansvar för att kunna öka förståelsen samt medverka till hälsosamma val hos individen. Mer forskning på området kan öka möjligheten för barnmorskor att bli ett bättre stöd för våldsutsatta kvinnor. Studien inkluderar enbart ett fåtal barnmorskor i ett Norrlands län, genom att genomföra forskning som involverar fler län skulle det kunna generera i ökad kunskap om barnmorskors upplevelser av att arbeta våldspreventivt.
ACKNOWLEDGMENT
Hjärtligt tack till samordningsbarnmorskan för initial hjälp och de fantastiska barnmorskorna som delade med sig av sin tid och ställde upp i studien och den otroliga handledaren som haft tålamodet och delat med sig av sin kunskap till mig under hela processen.
REFERENSER
Al-Natour, A., Gillespie, G.L., Felblinger, D., Wang, L., 2014. Jordanian nurses barriers to screening for intimate partner violence. Violence Against Women, 20, 1 – 16.
Al-Natour, A., Qandil, A., Gillespie, G.L., 2016. Nurses´roles in screening for intimate partner violence: a phenomenological study. International Nursing Rewiew, 63, 422 – 428. Bacchus, L., Mezey, G., Bewley, S., Haworth, A., 2004. Prevalence of domestic violence when midwives routinely enquire in pregnancy. Brittish Journal of Obstetrics and
Gynaecology, 111, 441 – 445.
Berglund, A., 2011. Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. NCK-rapport 2010:4.
Berglund, A., 2016. Våldsutsatthet relaterat till sexuell och reproduktiv hälsa. RED. Lindgren, H., Christensen, K., Dykes, A-K. Reproduktiv hälsa- barnmorskans kompetensområde.
Studentlitteratur, Lund. Sid 185 - 198.
Beynon, C., Gutmanis, I., Tutty, L., Wathen, N., MacMillan, H., 2012. Why physicians and nurses ask (or don´t) about partner violence: a qualitative analysis. BMC Public Health, 12.
Dahlberg, LL., Krug, EG., 2002. Violence- a global public health problem. World Report on Violence and Health. Geneva, Switzerland: World Health Organization; 2002:1 – 56.
Edin, K., Lalos, A., Högberg, U., Dahlgren., 2008. Violent Men Ordinary and Deviant. Journal of Interpersonal Violence. Volume 23, Number 2, 225 - 244.
Edin, K., Dahlgren, L., Lalos, A., Högberg U., 2010. ”Keeping Up a Front”: Narratives About Intimate Partner Violence, Pregnancy, and Antenatal Care. Violence Against Women, 16, 189 - 206.
Elimr, R., Schmied, V., Jackson, D., Wilkes, L., 2011. Interwieving people about potentially sensitive topics. Nurse Researcher, 19, 1, 12 – 16.
Enander, V., 2011. Violent Women? The Challenge of Women´s Violence in Intimate
Heterosexual Relationships to Feminist Analyses of Partner Violence. NORA- Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 19:2, 105-123. DOI:10.1080/08038740.2011.567999.
Engnes, K., Lidén, E., Lundgren, I., 2013. Women´s experience of important others in a pregnancy dominated by intimate partner violence. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27, 643 - 650.
Eustace, J., Baird, K., Saito, A., Creedy, D., 2016. Midwives´ experience of routine enquiry for intimate partner violence in pregnancy. Women and Birth, 29, 503 – 510.
Finnbogadóttir, H., Dykes, A-K., 2012. Midvifes´awarness and experiences regarding domestic violence among pregnant women in southern Sweden. Midwifery, 28, 181 – 189.
Graneheim, U.H., Lundman, B., 2004. Qualitative content analysis in nursing reserch: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105 – 112.
Graneheim, U., Lundman, B., 2007. Kvalitativ innehållsanalys. RED. Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Studentlitteratur, Lund, Sid 145 – 158.
Gucek, N., Petek, D., Svab, I., Selic, P., 2015. Barriers to screening and posibilities for active detection of family medicine attendees exposed to intimate partner violence. Slovenian Journal of Public Health, 55(1). 11 – 20.
Halldorsdottir, S., Karlsdottir, S.I., 2011. The primacy of the good midwife in midwifery services: an evolving theory of professionalism i midwifery. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 806 – 817.
Heise, LL., 1998. Violence Against Women: An Integrated, Ecological Framework. Violence against woman, vol 4 No 3, 262 – 290.
Helsingforsdeklarationen. 1964. Hämtad 6 april 2017.
https://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf
Jones, C., Bonner, M., 2002. Screening for domestic violence in an antenatal clinic.
Australian Journal of Midwifery: Professional Journal of the Australian College of Midwives Incorporated 15, 14 – 20.
International Confederation of Midwives, ICM., 2014. International Code of Ethics for Midwives. Nederländerna: ICM. Hämtad 6 april, 2017, från Barnmorskeförbundet,
http://www.barnmorskeforbundet.se/wp-content/uploads/2014/01/Etiska-koden-for-barnmorskor-svensk-oversattning.pdf
Kvale, S., Brinkmann, S., 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund, sid 115 – 137, sid 259 – 271.
Lukasse, M., Schroll, A.M., Ryding, E.L., Campbell, J., Karro, H., Kristjansdottir, H.,
Laanpere, M., Steingrimsdottir, T., Tabor, A., Temmerman, M., Van Parys, S., Wangel, A-M., Schei, B., 2014. Prevalence of emotional, physical and sexual abuse among pregnant woman in six European countries. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavia, Volume 93, 669 - 677.
Löwestad, S., Krantz, G., 2012. Men´s and women´s exposure and perpetration of partner violence: an epidemiological study from Sweden. BMC Public Health 12:945.
Malpass, A., Sales, K., Johnson, M., Howell, A., 2014. Women´s experience of referral to a domestic violence advocate in UK primary care settings: a service-user collaborative study. British Journal of General Practice. Doi: 10.3399/bjgp14X677527.
McCauley, J., Yurk, R.A., Jenckes, M.W., Ford D.E., 1998. Inside ”Pandora´s box”: abused women´s experiences with clinicians and health services. Journal of General International Medicine, 13, 549 – 555.
Nationellt centrum för kvinnofrid., 2010 Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen. (NCK-rapport 2013:1). Uppsala: Uppsala universitet.
Nationellt centrum för kvinnofrid., 2014. Våld och hälsa- en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. (NCK- rapport 2014:1). Uppsala: Uppsala universitet.
Parveen, AA., Naylor, PB. 2013., Intimate partner violence: A narrative review of the
feminist, social and ecological explanations for its causation. Agression and Violent Behavior, 18, 611 – 619.
Petersen, R., Moracco, K.E., Goldstein, K.M., Clark, K.A., 2004. Moving beyond disclosure: Women´s perspectives on barriers and motivators to seeking assistance for intimate partner violence. Women´s Health, 40, 63 - 76.
Palitto, CC., Campbell, JC., O´Campo P., 2005. Is intimate partner violence associated with unintended pregnancy? A review from the litterature. Trauma, Violence & Abuse 6, 217 – 235.
Palitto, CC., Garcia-Moreno, C., Jansen, HA., Heise, L., Ellsberg, M., Watts, C., 2013. Intimate parner violence, abortion, and unintended pregnancy: results from the WHO Multi-country Study on Women´s Health and Domestic Violence. International Journal of
Gynaecology and Obstetrics 120, 3 - 9.
Polit, D., Beck, C.T., 2012. Nursing research, ninth edition. Lippincott, Williams & Wilkins. Sid. 515 – 581.
Regeringsskrivelse: Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skr. 2007/08:39.
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering., 2017. Sverige. Hämtad 28 april 2017 från SBU. http://www.sbu.se/globalassets/publikationer/vop/svensk/vop_1_2017.pdf.
SFOG, intressegruppen för mödrahälsovård inom SFOG., 2016. Mödrahälsovård, Sexuell och reproduktiv hälsa. Rapport 76.
SOFS 2014:4. Våld i nära relationer., 2014. Sverige. Hämtad 7 mars 2017 från Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-5-7.
Socialstyrelsen., 2014. Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet 2014-10-30 (ISBN 978-91-7555-224-8).
Socialstyrelsen., 2016. Våld- Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer, 2016-6-37.
Socialstyrelsen. Kompletterande kunskapsstöd Nationella riktlinjer för diabetesvård., 2015. Hämtad 21 maj 2017 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-6-52
Statens offentliga utredningar, SOU., 2015. Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. ID-nummer: SOU 2015:55.
Stenson, K., Sidenvall, B., Heimer, G., 2005. Midwifes´ experiences of routine antenatal quetioning relating to men´s violence against women. Midwifery, 21, 311 – 321.
Sundborg, E., Törnkvist, L., Saleh-Sattin, N., Wändell, P., Hylander, I., 2015. To ask, or not to ask: the hesitation process described by district nurses encountering women exposed to intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing. Doi: 10.1111/jocn.12992.
Svenska graviditetsregistrets årsrapport., 2015. Sverige. Hämtad 6 april, 2017, från Svenska graviditetsregistret,
https://www.medscinet.com/gr/uploads/hemsida/dokumentarkiv/%C3%85rsrapport_2015_Gr aviditetsregistret_1.4_Webb.pdf
World Health Organization., 2013. Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Hämtad 6 april, 2017, från World health Organization. Geneva, Switzerland,
BILAGOR Bilaga 1 Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institution för omvårdnad Namn Linda Tieva Telefon: 070-2746254
E-post: lintie79@hotmail.com
Datum 2017-04-04
Till verksamhetschef på hälsocentralen.
Ansökan om tillstånd att få genomföra intervjustudie med barnmorskor på barnmorskemottagning. Bakgrund
I Sverige utsätts ca 3 % av de gravida kvinnorna av våld eller annan kränkande behandling av närstående under graviditet. Men mörkertalet antas vara större än så.
Enligt svenska graviditetsregistrets årsrapport 2015 tillfrågades 85,2 % av de gravida kvinnorna i riket om våldsutsatthet under graviditet. Motsvarande siffror för Norrbotten är 76 %, vilket innebär att Norrbotten återfinns bland de län som uppvisar rikets sämsta resultat när det gäller att fråga de gravida kvinnorna om våldsutsatthet. Varför är Norrbottens siffror så låga? Vad kan vara orsaken till att inte fler gravida kvinnor i Norrbotten tillfrågas?
Syfte
Syftet med studien är att undersöka barnmorskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta efter nationella och lokala riktlinjer för att identifiera våld eller annan kränkande behandling av närstående bland gravida kvinnor.
Metod
Studien ska genomföras genom individuella semistrukturerade intervjuer och inkluderar barnmorskor som arbetar på barnmorskemottagningar i Norrbotten. Rekryteringen av lämpliga informanter sker med hjälp av samordningsbarnmorskan i region Norrbotten. Intervjuerna spelas in och transkriberas av författaren. All insamlad information kommer att behandlas med konfidentialitet och de inspelade intervjuerna kommer att avidentifieras vid analys och resultatpresentation.
Omkring åtta – nio intervjuer planeras. Alla intervjuer önskas få genomföras inom mödravårdscentralerna i Norrbotten och på tid som deltagarna väljer. Intervjuerna uppskattas ta cirka en timme i anspråk.
Etiska bedömningar
Deltagarna i studien kommer att informeras muntligt och skriftligt om forskningens syfte och de har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Uppgifterna om deltagarna i studien är konfidentiella och
personuppgifterna förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Enbart student och handledare kommer att ha tillgång till det insamlade materialet.
Intervjuerna kommer att ligga till grund för en magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning mot reproduktiv och sexuell hälsa vid institutionen för reproduktiv och sexuell hälsa vid Umeå Universitet. Institutionen tillhandahåller handledare. Förhoppningen är att studiens resultat kan öka förståelsen och kunskapen om hur barnmorskor upplever det förebyggande arbetet med våldsscreening och hur kan fler gravida kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet av närstående.
Umeå universitet, 901 87 Umeå Institution för omvårdnad Namn Linda Tieva Telefon: 070-2746254
E-post: lintie79@hotmail.com
Datum 2017-04-04
Med vänlig hälsning
LindaTieva Margareta Persson
Barnmorskestuderande Leg barnmorska, Dr Med Vet. Universitetslektor 070-274 62 54 Universitet, Inst för omvårdnad Umeå
lintie79@hotmail.com 090-786 56 98
margareta.persson@umu.se
Härmed ges tillstånd för att genomföra studien:
Ort/Datum:……….……… Namnteckning……… Namnförtydligande:………
Bilaga 2 Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institution för omvårdnad Namn Linda Tieva Telefon: 070-2746254
E-post: lintie79@hotmail.com
Datum 2017-04-04
Barnmorskors upplevelser och erfarenheter av att ställa frågan om våldsutsatthet till gravida kvinnor.
Förfrågan om att delta i en intervjustudie
Inom ramen för min utbildning till barnmorska vid institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet ska jag genomföra ett fördjupningsarbete inom området reproduktiv och sexuell hälsa.
Jag vänder mig till barnmorskor som arbetar på barnmorskemottagningar i Norrbotten. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta efter nationella och lokala riktlinjer för att identifiera våld eller annan kränkande behandling av närstående bland gravida kvinnor.
Vill du dela med dig av dina erfarenheter och delta i en intervjustudie? Intervjun kommer att ta maximalt en timme och genomförs på den tid och plats som vi kommer överens om
Deltagandet i studien är helt frivilligt och du kan närsomhelst avbryta ditt deltagande. Om du väljer att ställa upp för en intervju så kommer allt vad du säger att behandlas konfidentiellt, dvs att din identitet inte röjs vare sig under bearbetning av intervjuerna eller i redovisningen av resultaten. Inga obehöriga har tillgång till intervjuerna. Intervjuerna kommer att avidentifieras, förses med en kod och kodlistan förvaras inlåst skild från intervjuerna. Alla personuppgifter hanteras enligt Personuppgiftslagen (1998:204) och ansvarig för dina personuppgifter är Umeå Universitet.
Intervjuerna kommer att ligga till grund för en magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning mot reproduktiv och sexuell hälsa vid institutionen för reproduktiv och sexuell hälsa vid Umeå Universitet. Institutionen tillhandahåller handledare. Förhoppningen är att studiens resultat kan öka förståelsen och kunskapen om hur barnmorskor upplever det förebyggande arbetet med våldsscreening och hur fler gravida kvinnor kan tillfrågas om våldsutsatthet av närstående.
Om du accepterar att delta i studien ber jag dig skriva in kontaktuppgifter samt signera med dagens datum.
Datum ………Namnteckning: ………
Med vänlig hälsning
Linda Tieva Margareta Persson Barnmorskestuderande Tel 070-274 62 54
lintie79@hotmail.com
Leg barnmorska, Dr Med Vet Universitetslektor
Universitet, Inst för omvårdnad Umeå 090-786 56 98 margareta.persson@umu.se
Bilaga 3 Intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
1. Hur gammal är du?
2. Hur många år har du arbetat som barnmorska?
3. Hur många år har du arbetat som barnmorska på barnmorskemottagning? 4. Har du några utbildningar utöver barnmorskeutbildningen och i så fall vilka? 5. Vilken tjänstgöringsgrad har du på barnmorskemottagningen?
6. Hur tycker du det är att arbeta efter de riktlinjer om våldsutsatthetsscreening som finns?
a. Hur har dessa riktlinjer diskuterats och introducerats i er verksamhet? (Har ni fått någon utbildning? Har ni fått träna er i att hantera situationer?)
b. Vilka instruktioner/tips och råd har du fått som ska hjälpa dig att ta upp frågan om våld med gravida kvinnor?
c. På vilket sätt har du fått information om att barnmorskorna ska fråga om våld? d. När brukar du ta upp frågan om våld med den gravida kvinnan?
(Ställs frågan mer än 1 gång? Ställs frågan när hon kommer ensam? Hur gör man för att få henne ensam till barnmorskemottagningen) e. Hur brukar du oftast ta upp frågan – ge exempel
f. Berätta om en situation där du kände att du hade gott stöd av riktlinjerna för att fråga om våld
g. Berätta om en situation där du upplevde att riktlinjerna inte var till någon hjälp för dig att fråga om våld
h. Vad skulle underlätta arbetet för dig att prata om våldsutsatthet? 7. Vilka tankar och känslor väcks det inom dig när du samtalar om våld?
a. Hur hanterar du de tankar och känslor som väcks?
8. Var eller hos vem hittar du stöd när du möter våldsutsatta kvinnor? 9. Hur hanterar du partnern när det gäller frågor om våld?
10. Hur hanterar du frågan om våld om det är känt på vårdcentralen eller i samhället att kvinnan är våldsutsatt?
11. Hur hanterar du frågan om våld om kvinnan/partnern är någon som du har någon form av relation till? (Grannens barn, syskonbarn, kusinbarn).
a. I vilka situationer?
b. Hur tror du andra kollegor löser detta?
c. Vilka orsaker tror du kan ligga bakom att exkludera vissa gravida? 13. Vilka orsaker tror du kan ligga bakom att man undviker att prata om våld?