Resultatet påvisar i studien att tinnitusbesväret och relaterade symtom är svårt att påverka då de styrs av flertalet faktorer. Resultatet ger ändå en fingervisning för vidare forskning då det blir tydligt att fler tekniker tillsammans behöver användas för att behandla
tinnitusbesväret och behandlingen bör vara individanpassad. Studiens resultat bör utvecklas och kompletteras genom fler och större studier med mer insamlade data kring
tinnitusbesväret, längre intervention och längre BK-övningar, för att eventuellt nå någon reducering av besvären. Interventionens innehåll bör innefatta utbildning angående besväret och hanteringsstrategier utifrån ett bio-psyko-socialt synsätt, då besväret ses styras av bio- psyko-sociala faktorer. Det skulle även vara fördelaktigt att utföra BK-övningarna
tillsammans med fysioterapeut, som stöd och ökad förståelse till övningarna. I vidare
forskning skulle föreslagna metoder kunna tillämpas i en single-case studie med kvantitativa mätmetoder på individnivå för att utveckla forskningsområdet.
REFERENSLISTA
Abbott, J.A., Kaldo, V., Klein, V., Austin, D., Hamilton, C., Piterman, L., Williams, B., & Andersson, G. (2009). A cluster randomised trial of an internet-based intervention program for tinnitus distress in an industrial setting. Cognitive behavioral therapy,
38(3), 162-73. doi:10.1080/16506070902763174
Andersson, G. (2000). Tinnitus: orsaker, teorier och behandlingsmöjligheter. Lund: studentlitteratur.
Baguley, D., McFerran, D., & Hall, D. (2013). Tinnitus. The Lancet, 382(13), 1600-07. doi:org/10.1016/ S0140-6736(13)60142-7
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice- Hall, Inc.
Bandura, A. (2004). Health promotion by Social Cognitive Means. Health Education &
Behavior, 31, 143-164. doi:10.1177/1090198104263660 Hämtad 2018-01-05 från:
https://www.uky.edu/~eushe2/Bandura/Bandura2004HEB.pdf
Bjorne, A. (2005). Tuggapparaten och nackrosetten. Hämtad 23 januari, 2018 från http://yts.se/artiklar/pvp4.pdf
Björklund, K. (2016). Läkemedel vid depression. Hämtad 16 november, 2017 från Vårdguiden, https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Rad-om-
lakemedel/Lakemedel-vid-depression/
Blaauwendraat, C., Levy Berg, A., & Lundvik Gyllensten, A. (2017). One-year follow-up of basic body awareness therapy in patients with posttraumatic stress disorder. A small intervention study of effects on movement quality, PTSD symptoms, and movement experiences. Physiotherapy Theory and Practice, 33(7), 515-526. doi:
10.1080/09593985.2017.1325957
Blomberg, M. (2004). Träning i ökad kroppskännedom och avspänning hjälp för att hantera stress. Läkartidningen, 101(15-16), 1398-1400. Från
http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/2004/temp/pda28419.pdf
Broberg, C., & Lenné, R. (2017). Fysioterapi: Profession och vetenskap. Stockholm: Fysioterapeuterna.
Brydolf, J. (2017). Sömnen är viktig för din hälsa. Hämtad 23 januari, 2018 från Vårdguiden, https://www.1177.se/Skane/Tema/Halsa/Somn/Somn/
Carter, R.E., & Lubinsky, J. (2016). Rehabilitation Research: Principles and applications. (fifth edition). St. Louis, Missouri: Elsevier.
CODEX. (2017). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 31 maj, 2017, från
http://www.codex.vr.se/manniska5.shtml
Denison, E. & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dropsy, J. (2004). Den harmoniska kroppen: En osynlig övning. (3.utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Eriksson, K., & Ingeson, O. (2008). Effekter av Basal Kroppskännedom som intervention –
en litteraturstudie. (C-uppsats/Examensarbete, Karolinska Institutet, Institutionen
för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle). Hämtad 30 maj, 2017, från http://www.marianpapp.se/basalkroppskannedomkerstin.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Motivation. Hämtad 11 januari, 2018, från
Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/somra/motivation/ Folkhälsomyndigheten. (2017). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 20 december, 2017,
från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans- utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-12. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Han, B.I., Lee, H.W., Kim, T.Y., Lim, J.S., & Shin, K.S. (2009). Tinnitus: characteristics, causes, mechanisms, and treatments. Journal of clinical neurology, 5(1), 11-9. doi: 10.3988/jcn.2009.5.1.11
Heinecke, K., Weise, C., Schwarz, K., & Rief, W. (2008). Physiological and psychological stress reactivity in chronic tinnitus. Journal of behavioral medicine, 31(3), 179-88. doi:10.1007/s10865-007-9145-0
Herbert, J. (1997). Stress, the brain, and mental illness. BMJ, 315(7107), 530-535. Från: https://www-ncbi-nlm-nih-
gov.ep.bib.mdh.se/pmc/articles/PMC2127355/pdf/9329310.pdf
Hesse, G. (2016). Evidence and evidence gaps in tinnitus therapy. German Medical Science,
15(4), 1865-1011. doi: 10.3205/cto000131.
Hoare, D.J., & Hall, D.A. (2011). Clinical guidelines and practice: a commentary on the complexity of tinnitus management. Evaluation and the health professions, 34(4), 413-20. doi:10.1177/0163278710390355
Hoare, D.J., Kowalkowski, V.L., Kang, S. & Hall, D.A. (2011). Systematic review and meta- analyses of randomized controlled trials examining tinnitus management. The
Laryngoscope, 121(7), 1555-64. doi:10.1002/lary.21825
Holgers, K.M. (2003). Tinnitusbehandling styrs av etiologin: Buller, stress eller ångest/depression tänkbara orsaker. Läkartidningen, 100(46), 3744-9. Från http://ww2.lakartidningen.se/old/content_0346/pdf/3744_3749.pdf
Holgers, K.M., & Juul, J. (2006). The suffering of tinnitus in childhood and adolescence.
International Journal of Audiology, 45(5), 267-272. doi:
10.1080/14992020500485668
Hörsellinjen. (u.å). Tinnitus. Hämtad 1 juni, 2017, från Hörsellinjen, https://horsellinjen.se/fakta-och-rad/horsel-och-
horselskador/tinnitus/#behandling-och-lindring
Institutet för Basal Kroppskännedom. (u.å). Lyssna till guidade övningar. Hämtad 1 juni, 2017, från ibk.nu, http://www.ibk.nu/guidade-ovningar/guidade-ovningar-ljudfiler/ Jonsdottir, I.H, & Lindegård Andersson, A. (2015). Stress och fysisk aktivitet.
Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. Stockholm: Läkartidningen Förlag AB. Hämtad 11 januari, 2018, från http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-
kapitel_STRESS-och-FA.pdf
Kaldo, V., Levin, S., Widarsson, J., Buhrman, M., Larsen, H.C., & Andersson, G. (2008). Internet versus group cognitive-behavioral treatment of distress associated with tinnitus: a randomized controlled trial. Behavior therapy, 39(4), 348-59. doi:10.1016/j.beth.2007.10.003
Karcioglu, O., Topacoglu, H., Dikme, O., & Dikme, O. (2018). A systematic review of the pain scales in adults: Which to use?. The American journal of emergency medicine, 13(1), 0735-6757. doi:10.1016/j.ajem.2018.01.008
Kazdin, A.E. (2011). Single-case research designs: methods for clinical and applied settings. (2. ed.) New York: Oxford University Press.
Kröner-Herwig, B., Frenzel, A., Fritsche, G., Schilkowsky, G., & Esser, G. (2003). The management of chronic tinnitus: Comparison of an outpatient cognitive-behavioral group training to minimal-contact interventions. Journal of Psychosomatic Research,
54(4), 381-389. doi: doi:10.1016/S0022-3999(02)00400-2
Langguth, B. (2012). Tinnitus: the end of therapeutic nihilism. Lancet, 379(9530), 1926-8. doi:10.1016/S0140-6736(12)60561-3
Langguth, B., M Kreuzer, P., Kleinjung, T., & De Ridder, D. (2013). Tinnitus: causes and clinical management. The Lancet Neurology, 12(13), 920-30. Från http://ac.els- cdn.com.ep.bib.mdh.se/S1474442213701601/1-s2.0-S1474442213701601- main.pdf?_tid=19ac4eca-3a49-11e7-9ca9-
00000aab0f6b&acdnat=1494947309_ac703d054846e7a49442a5b96cb3bc19 Lundman, B., & Graneheim, H. U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B.
Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur AB.
Lundvik Gyllensten, A. (2001). Basic body awareness therapy: assessment, treatment and
interaction. (Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Department of Physical Therapy,
Löwen-Åberg, Helena. (2007). Livskvalitet hos patienter med tinnitus: efter fysisk träning
och avslappningsträning – en randomiserad, kontrollerad studie. (C-
uppsats/Examensarbete, Göteborgs universitet, Instutionen för neurovetenskap och fysiologi). Från http://www.heka.nu/wp-content/uploads/2014/01/Tinnitus-
Livskvalitet-061205.pdf
Michiels, S., Naessens, S., Van de Heyning, P., Bram, M., Visscher, C.M., Gilles, A., & De Hertogh, W. (2016). The effect of physical therapy treatment in patients with subjective tinnitus: a systematic review. Frontiers in neuroscience, 10(545). doi:10.3389/fnins.2016.00545
Ogden, J (2012). Health Psychology: A Textbook. (5:e upplagan) Buckingham. Philadelphia: Open University Press.
Pezzoli, M., Ugolini, A., Rota, E., Ferrero, L., Milani, C., Pezzoli, L., Pecorari, G., & Mongini, F. (2015). Tinnitus and its relationship with muscle tenderness in patients with headache and facial pain. The Journal of Laryngology & Otology, 129(15), 638-643. doi:10.1017/S0022215115001425
Ralli, M., Greco, A., Turchetta, R., Altissimi, G., De vincentiis, M., & Cianfrone, G. (2017). Somatosensory tinnitus: current evidence and future perspectives. The Journal of
international medical research, 45(3), 933-947. doi:10.1117/0300060517707673
Reimer, Å. (2010). Innerörat: Tinnitus. I J. Friis-Liby & A. Groth (Red.), ÖNH-Handboken (s.96-102). Lund: Studentlitteratur.
Salvi, R., Lobarinas, E., & Sun, W. (2009). Pharmacological Treatments For Tinnitus: New and Old. Drugs Future, 34(5), 381-400. doi:10.1358/dof.2009.034.05.1362442 Sertel, M., Bakar, Y., & Tarsuslu Simsek, T. (2017). The effect of body awareness therapy and
aerobic exercises on pain and quality of life in the patients with tension type headache. African Journal of Traditional, Complementary, and Alternative
Medicines, 14(2), 288-310. doi:10.21010/ajtcam.v14i2.31
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stårup Madsen, T., Carlsson, J., Nordbrandt, M., & Jensen, J.A. (2016). Refugee experiences of individual basic body awareness therapy and the level of transference into daily life. An interview study. Journal of bodywork and movement therapies, 20(2), 243-251. doi:10.1016/j.jbmt.2015.10.007
Suls, J., & Rothman, A. (2004). Evolution of the Biopsychosocial Model: Prospects and Challenges for health psychology. American Psychological Association, 23(2), 119- 125. doi:10.1037/0278-6133.23.2.119
Svensk beteendemedicinsk förening. (u.å). Utveckling och integration av kunskap. Hämtad 11 januari, 2018, från Svensk Beteendemedicinsk Förening,
Young, M. D., Plotnikoff, R. C., Collins, C. E., Callister, R. and Morgan, P. J. (2014), Social cognitive theory and physical activity: a systematic review and meta-analysis. Obesity
BILAGA A
BILAGA B
SKATTNINGSSKALOR
Hur gick genomförandet av målaktiviteten igår?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Hur mycket muskelspänningar har jag just nu?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Hur mycket stress känner jag just nu?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Skattningar vid telefonsamtalet
Hur mycket tinnitusbesvär har jag just nu?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Hur skattar du dina förväntningar av deltagandet inför kommande vecka?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Hur motiverad är du att genomföra nästa vecka?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket låg Mycket hög Inget alls Mycket besvär Mycket bra Inte alls Inget alls Mycket besvär Ingen alls Mycket besvär Mycket låga Mycket höga
BILAGA C
SAMTALSGUIDE
Kön, ålder?
När uppkom din tinnitusdiagnos?
Har du någon sjukdomshistoria som kan relateras till dina tinnitusbesvär? Hur yttrar sig din tinnitus? (tjutande, ringande, susande)
Kan du beskriva hur du påverkas av dina tinnitusbesvär i vardagen?
Hur mycket påverkas du av dina tinnitusbesvär (ljuden) på en skala 0-10? Där 0 är inget alls och 10 är mycket besvär.
Hur mycket påverkas du av dina muskelspänningar på en skala 0-10? Där 0 är inget alls och 10 är mycket besvär.
Hur mycket påverkas du av din stress relaterat till tinnitus på en skala 0-10? Där 0 är ingen alls och 10 är mycket besvär.
Hur ser din fysiska aktivitet ut?
Hur ser ditt sociala liv ut? (arbete, familj, vänner, fritid)
Finns det någonting i din vardag som du skulle vilja klara av att göra som du inte kan göra idag pga. dina tinnitusbesvär?
o Om ja, prioritera den aktivitet som är svårast för dig att utföra. Vad har du för förväntningar av deltagandet i studien?
Hur motiverad är du att delta i studien?
Eventuella följdfrågor som kan tänkas uppstå och användas under intervjun På vilket sätt menar du?
Hur tänker du då?
Kan du utveckla och förklara mer? Hur ofta?
BILAGA D
BILAGA E
BILAGA F
TELEFONSAMTAL
Hur mycket tinnitusbesvär har du just nu, på en skala 0-10? Där 0 är inget alls och 10 mycket besvär.
Kan du redogöra för din ifyllda dagbok om hur din föregående vecka har gått? Kan du redogöra din självskattning i TSG sedan föregående samtal?
Hur skattar du dina förväntningar av deltagandet inför kommande vecka, på en skala 0-10? Där 0 är mycket låga och 10 är mycket höga.
Hur motiverad är du att genomföra kommande veckas intervention, på en skala 0-10? Där 0 är mycket låg och 10 är mycket hög.
BILAGA G
INFORMATIONSBREV
Hej!
Vi är två fysioterapeutstudenter från Mälardalens Högskola som ska skriva ett
examensarbete på grundnivå under hösten 2017. Syftet med studien är att undersöka om förändringar av dina tinnitusbesvär kan ses, under en 6 veckors period genom
basalkroppskännedom som avslappningsmetod i form av ljudfiler.
Du tillfrågas om deltagande då du har tinnitusbesvär. Vi har fått ditt namn från personal på hörselenheten i Västerås.
Studiens praktiska genomförande av dig som deltagare innefattar 6 veckor. Vi kommer att träffa dig vid två tillfällen, ett i början och ett vid avslutad studie. Detta för ett enskilt samtal och ifyllning av skattningsskala angående din tinnitus. Detta besök kommer att pågå i 45-60 minuter och frågor angående din tinnitus samt lite om din bakgrund kommer att ställas, som t.ex. arbete, fritid, förväntningar. Däremellan, under 4 veckor kommer du att varje dag lyssna till en ca 6-13 minuters lång ljudfil från datorn/mobil, innehållande basal kroppskännedom. Basal kroppskännedom är en avslappningsteknik med guidade övningar. Efter varje
avlyssnat tillfälle fyller du i ditt genomförande och din upplevelse i en dagbok. I slutet av varje vecka skattar du ditt tinnitusbesvär enligt en utformad skattningsskala. Varje vecka kommer vi författare att göra en uppföljning av din vecka genom ett telefonsamtal till dig. Materialet vi samlar in om dig kommer att behandlas konfidentiellt och förvaras på ett säkert sätt så att ingen obehörig kan ta del av det. I examensarbetet avidentifieras all data.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta
genomförandet, utan krav på motivering. Om du inte vill delta eller om du väljer att delta och vill avbryta kommer detta inte påverka din behandling hos hörselenheten.
Studiens resultat kommer att presenteras genom ett examensarbete och examineras på Mälardalens Högskola.
Ansvariga och kontaktuppgifter för studien
Studenter Handledare
Paulina Donnerstrand: Petra Heideken Wågert
Mail: pdd15001@student.mdh.se Mail: petra.heideken.wagert@mdh.se
Tel: 070-2617785 Tel: 021-103188
Andrea Alpsten:
Mail: aan15014@student.mdh.se
Intresseenkät för att delta i studien ”Basal kroppskännedom som behandling hos enskilda personer med tinnitusbesvär”
Namn:
Telefonnummer: Mail:
Ålder:
Hur yttrar sig dina tinnitusbesvär? (konstant, varierande från dag till dag, varannan vecka)
Hur länge har du haft tinnitusbesvär?
Känner du dig spänd i dina muskler pga din tinnitus? Vart känner du dig spänd?
Har du behandlats för dina tinnitusbesvär tidigare? Om ja, hur då?
Har du andra sjukdomsdiagnoser? Om ja, är du under behandling nu?
Övrigt: Finns det något annat du anser är viktigt för oss att veta?
BILAGA H
INTRESSEENKÄT
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00