• No results found

Studien kan bidra till att skapa en medvetenhet och förbereda en fysioterapeut på olika hinder han eller hon kan mötas av. Studien kan även leda till att fysioterapeuter blir varse om de möjligheter som finns och att dessa nyttjas för implementering av beteendemedicin i arbetet med patienter med långvarig ländryggssmärta. Initialt kan studien lägga grund för vidare forskning inom exempelvis patientens perspektiv, hur de upplever det

beteendemedicinska förhållningssättet. Studien skulle även kunna lägga grund för en mer omfattande kvantitativ forskningsstudie för att bemöta en större population och för att kunna dra slutsatser kring de upplevelser informanterna tagit upp.

REFERENSLISTA

Ahrne, G., Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Alhowimel, A., AlOtaibi, M., Radford, K., & Coulson, N. (2018). Psychosocial factors

associated with change in pain and disability outcomes in chronic low back pain patients treated by physiotherapist: A systematic review. SAGE Open Medicine, 6, 2050312118757387. https://doi.org/10.1177/2050312118757387

Broberg, C., & Lenné, R. (2019). Fysioterapi profession och vetenskap [Broschyr]. Stockholm: Fysioterapeuterna. Från

https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om- professionen/fysioterapi-webb-navigering-20190220.pdf

Carter, R. E., & Lubinsky, J. (2016). Rehabilitation research: Principles and applications. (Fifth edition). St. Louis, Missouri: Elsevier.

Cowell, I., O'Sullivan, P., O'Sullivan, K., Poyton, R., McGregor, A., & Murtagh, G. (2018). Perceptions of physiotherapists towards the management of non-specific chronic low back pain from a biopsychosocial perspective: A qualitative study. Musculoskeletal Science & Practice, 38, 113–119.

https://doi.org/10.1016/j.msksp.2018.10.006

Cowell, I., O'Sullivan, P., O'Sullivan, K., Poyton, R., McGregor, A., & Murtagh, G. (2019). The perspectives of physiotherapists on managing nonspecific low back pain

following a training programme in cognitive functional therapy: A qualitative study. Musculoskeletal Care, 17(1), 79–90. https://doi.org/10.1002/msc.1370 Denison, E., & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. (1.

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Denneny, D., Frijdal Nee Klapper, A., Bianchi-Berthouze, N., Greenwood, J., McLoughlin, R., Petersen, K., …C de C Williams, A. (2020). The application of psychologically informed practice: observations of experienced physiotherapists working with people with chronic pain. Physiotherapy, 106, 163–173.

https://doi.org/10.1016/j.physio.2019.01.014

Emilson, C., Åsenlöf, P., Pettersson, S., Bergman, S., Sandborgh, M., Martin, C., &

Demmelmaier, I. (2016). Physical therapists' assessments, analyses and use of behavior change techniques in initial consultations on musculoskeletal pain: direct observations in primary health care. BMC Musculoskeletal Disorders, 17, 316. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12891-016-1173-x

Foster, N. E., Anema, J. R., Cherkin, D., Chou, R., Cohen, S. P., Gross, D. P., …Lancet Low Back Pain Series Working Group. (2018). Prevention and treatment of low back pain: evidence, challenges, and promising directions. Lancet (London,

England), 391(10137), 2368–2383. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/S0140-6736(18)30489-6

Franzén Ekros, A. (2016). Aktiviteter i det dagliga livet. Hämtad 16 december, 2020, från Vårdguiden,

https://www.1177.se/Jonkopings-lan/behandling--

hjalpmedel/smartbehandlingar-och-rehabilitering/ryggmargsskada/fa-det- dagliga-livet-att-fungera/aktiviteter-i-det-dagliga-livet/

Fritz, J., Söderbäck, M., Söderlund, A., & Sandborgh, M. (2019). The complexity of integrating a behavioral medicine approach into physiotherapy clinical practice. Physiotherapy Theory and Practice, 35(12), 1182–1193. https://doi.org/10.1080/09593985.2018.1476996

Fritz, J., Wallin, L., Söderlund, A., Almqvist, L., & Sandborgh, M. (2019). Implementation of a behavioral medicine approach in physiotherapy: a process evaluation of facilitation methods. Implementation Science, 14(1), 94. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s13012-019-0942-y

Grabovac, I., & Dorner, T. E. (2019). Association between low back pain and various everyday performances: Activities of daily living, ability to work and sexual function. Wiener Klinische Wochenschrift, 131(21-22), 541–549. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s00508-019-01542-7

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Graneheim, U. H., Lindgren, B. M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29–34. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002

Gutke, A. (U.Å). Smärta i ryggen. Hämtad 20 maj, 2020, från Fysioterapeuterna,

https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/sjukgym nastdagarna/utbildningsdagen/ryggen-en-utmaning-for-

sjukgymnaster/lsr_anneliegutke_sgdagar_131004.pdf

Hartvigsen, J., Hancock, M. J., Kongsted, A., Louw, Q., Ferreira, M. L., Genevay, S., …Lancet Low Back Pain Series Working Group. (2018). What low back pain is and why we need to pay attention. Lancet (London, England), 391(10137), 2356–2367. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/S0140-6736(18)30480-X

Hayden, J. A., Wilson, M. N., Riley, R. D., Iles, R., Pincus, T., & Ogilvie, R. (2019). Individual recovery expectations and prognosis of outcomes in non-specific low back pain: Prognostic factor review. The Cochrane Database of Systematic

Reviews, 2019(11), CD011284. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1002/14651858.CD011284.pub2

Haynes, S. N., & O’Brien, W. H. (1990). Functional analysis in behavior therapy. Clinical psychology review, 10(6), 649-668. https://doi.org/10.1016/0227-

7358(90)90074-K

Holt, N. (2015). Psychology: the science of mind and behaviour. (3., revised and updated ed.) Maidenhead: McGraw-Hill Education.

Höglund-Nielsen, B., & Granskär, M. (Red.). (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Iles, R. A., Davidson, M., Taylor, N. F., & O'Halloran, P. (2009). Systematic review of the ability of recovery expectations to predict outcomes in non-chronic non-specific low back pain. Journal of Occupational Rehabilitation, 19(1), 25–40.

Jensen, M. C., Brant-Zawadzki, M. N., Obuchowski, N., Modic, M. T., Malkasian, D., & Ross, J. S. (1994). Magnetic resonance imaging of the lumbar spine in people without back pain. The New England Journal of Medicine, 331(2), 69–73. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1056/NEJM199407143310201

Kamper, S. J., Apeldoorn, A. T., Chiarotto, A., Smeets, R. J., Ostelo, R. W., Guzman, J., & van Tulder, M. W. (2014). Multidisciplinary biopsychosocial rehabilitation for chronic low back pain. The Cochrane Database of Systematic Reviews, (9), CD000963. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1002/14651858.CD000963.pub3 Keefe, F. J., Main, C. J., & George, S. Z. (2018). Advancing psychologically informed practice

for patients with persistent musculoskeletal pain: Promise, pitfalls, and solutions. Physical Therapy, 98(5), 398–407.

https://doi.org/10.1093/ptj/pzy024

Kelder, S. H., Hoelscher, D., & Perry, C. L. (2015). How individuals environments, and health behaviors interact: Social cognitive theory. In K. Glanz (Eds.), Health behavior: theory, research and practice (pp. 159-182). San Francisco: Jossey- Bass.

Kenney, W.L., Costill, D.L., & Wilmore, J.H. (2012). Physiology of sport and exercise. (5. [rev.] ed.) Leeds: Human Kinetics.

Latremoliere, A., & Woolf, C. J. (2009). Central sensitization: A generator of pain hypersensitivity by central neural plasticity. The Journal of Pain: Official Journal of The American Pain Society, 10(9), 895–926. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jpain.2009.06.012

Lillefjell, M., Jakobsen, K., & Ernstsen, L. (2015). The impact of a sense of coherence in employees with chronic pain. Work (Reading, Mass.), 50(2), 313–322. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.3233/WOR-141838

Lim, Y. Z., Chou, L., Au, R. T., Seneviwickrama, K., Cicuttini, F. M., Briggs, A. M., …Wluka, A. E. (2019). People with low back pain want clear, consistent and personalised information on prognosis, treatment options and self-management strategies: A systematic review. Journal of Physiotherapy, 65(3), 124–135. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jphys.2019.05.010

Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Martinez-Calderon, J., Zamora-Campos, C., Navarro-Ledesma, S., & Luque-Suarez, A. (2018). The role of self-efficacy on the prognosis of chronic musculoskeletal pain: A systematic review. The Journal of Pain: Official Journal of The American Pain Society, 19(1), 10–34. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jpain.2017.08.008

Mondloch, M. V., Cole, D. C., & Frank, J. W. (2001). Does how you do depend on how you think you'll do?: A systematic review of the evidence for a relation between patients' recovery expectations and health outcomes. Canadian Medical Association journal, 165(2), 174-179.

Nakashima, H., Yukawa, Y., Suda, K., Yamagata, M., Ueta, T., & Kato, F. (2015). Abnormal findings on magnetic resonance images of the cervical spines in 1211

asymptomatic subjects. Spine, 40(6), 392–398. https://doi.org/10.1097/BRS.0000000000000775

Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (Red.) (2014). Om smärta: Ett fysiologiskt perspektiv. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ogden, J. (2012). Health psychology: A textbook. (5th ed.). London: McGraw-Hill/OUP. Olafsson, G. (2019). Health economic aspects of low pack pain. Doctoral dissertation,

Karolinska Institutet, Department of Learning, Informatics, Management and Ethics.

Olafsson, G., Jonsson, E., Fritzell, P., Hägg, O., & Borgström, F. (2018). Cost of low back pain: Results from a national register study in Sweden. European Spine Journal: Official Publication of The European Spine Society, The European Spinal Deformity Society, and The European Section of The Cervical Spine Research Society, 27(11), 2875–2881. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s00586-018-5742-6

Prochaska, J. O., Redding, C. A., & Evers, K. E. (2015). The transtheoretical model and stages of change. In K. Glanz (Eds.), Health behavior: theory, research and practice (pp. 125-148). San Francisco: Jossey-Bass.

Qaseem, A., Wilt, T. J., McLean, R. M., Forciea, M. A., & Clinical Guidelines Committee of the American College of Physicians. (2017). Noninvasive treatments for acute, subacute, and chronic low back pain: A clinical practice guideline from the american college of physicians. Annals of Internal Medicine, 166(7), 514–530. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.7326/M16-2367

Rapti, E., Damigos, D., Apostolara, P., Roka, V., Tzavara, C., & Lionis, C. (2019). Patients with chronic pain: Evaluating depression and their quality of life in a single center study in Greece. BMC Psychology, 7(1), 86. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s40359-019-0366-0

Siegert, R. J., McPherson, K. M., & Taylor, W. J. (2004). Toward a cognitive-affective model of goal-setting in rehabilitation: Is self-regulation theory a key step?. Disability and Rehabilitation, 26(20), 1175–1183. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1080/09638280410001724834

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2000). Ont i ryggen, ont i

nacken (SBU-rapport, nr 145/1). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från

https://www.sbu.se/contentassets/a1c7fd6945514079bf0db408269e6685/ont _ryggen_ont_nacken_fulltext.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2010). Rehabilitering vid långvarig smärta: En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, nr 198). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från

https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/rehabilitering-vid- langvarig-smarta/

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2015). Multimodal rehabilitering vid långvarig ländryggssmärta. (SBU kommenterar, nr 2015_07). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från

https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/Multimodal- rehabilitering-vid-langvarig-landryggssmarta/

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2016). Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke – Effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder. (SBU-rapport, nr 245). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från

https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/preventiva-insatser-vid-

akut-smarta-fran-rygg-och-nacke--effekter-av-fysisk-traning-manuell-

behandling-och-beteendepaverkande-atgarder/

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från:

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf

Synnott, A., O'Keeffe, M., Bunzli, S., Dankaerts, W., O'Sullivan, P., & O'Sullivan, K. (2015). Physiotherapists may stigmatise or feel unprepared to treat people with low back pain and psychosocial factors that influence recovery: A systematic review. Journal of Physiotherapy, 61(2), 68–76.

https://doi.org/10.1016/j.jphys.2015.02.016

Van Griensven, H., Strong, J., & Unruh, A. (Ed.). (2014). Pain: A textbook for health professionals. (2nd ed.). Edinburgh: Churchill Livingstone.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från:

https://www.vr.se/download/18.2412c53116241176023d25b05/1555332112063 /god-forskningssed_VR_2017.pdf

Wernli, K., Tan, J. S., O'Sullivan, P., Smith, A., Campbell, A., & Kent, P. (2020). Does movement change when low back pain changes?: A systematic review. The Journal of Orthopaedic and Sports Physical Therapy, 50(12), 664–670. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.2519/jospt.2020.9635

Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2016). FYSS 2017: Fysisk aktivitet vid långvariga

utbredda smärttillstånd. ([3., rev. uppl.]). Stockholm: Läkartidningen förlag AB. Zangoni, G., & Thomson, O. P. (2017). 'I need to do another course' - Italian physiotherapists'

knowledge and beliefs when assessing psychosocial factors in patients

presenting with chronic low back pain. Musculoskeletal Science & Practice, 27, 71–77. https://doi.org/10.1016/j.msksp.2016.12.015

BILAGA A – INTERVJUGUIDE

Bakgrundsfrågor:

Ålder?

Hur länge har du varit fysioterapeut alternativt sjukgymnast?

Vart utbildade du dig till fysioterapeut/sjukgymnast?

Ingick beteendemedicin i din grundutbildning/har du läst till det senare?

Vart har du anställning? (Privat, primärvård, kommun etc.)

o

Någon speciell inriktning?

Hur ofta kommer du i kontakt med patienter med långvarig ländryggssmärta?

Huvudfrågor:

• Vad tror du att långvarig ländryggssmärta beror på?

o Kan du utveckla?

• Vad är beteendemedicin för dig?

o Kan du utveckla?

• Vilka för- och nackdelar skulle det kunna finnas av att ett beteendemedicinskt

förhållningssätts implementeras i en fysioterapeuts arbete enligt dig?

• Hur känner du för att arbeta med ett beteendemedicinskt förhållningssätt i arbetet med

patienter med långvarig ländryggssmärta?

o Vad är det som gör att du känner så?

• Vad är viktigt för dig att koncentrera dig på eller arbeta med vid patienter med

långvarig ländryggssmärta och vad är mindre viktigt?

o Vad anser du vara det viktigaste kring arbetet med ett beteendemedicinskt

förhållningssätt för patienter med långvarig ländryggssmärta?

o Varför tycker du det är det viktigaste? Kan du utveckla?

• Hur försöker du att implementera beteendemedicin i ditt arbete med patienter med

långvarig ländryggssmärta?

o Vad är det svåraste med att arbeta beteendemedicinskt kring patienter med

långvarig ländryggssmärta?

o Vad är det som gör det svårt?

o Hur gör du för att hantera/komma vidare trots eventuella svårigheter?

• Vad skulle du vilja bli bättre på eller veta mer om för att utveckla din egen förmåga att

arbeta med ett beteendemedicinskt förhållningssätt för patienter med långvarig

ländryggssmärta?

o Hur tror du det kommer att gynna din förmåga att arbeta med ett

beteendemedicinskt förhållningssätt?

BILAGA B – INFORMATIONSBREV

Hej, vi är två studenter vid Mälardalens högskola som läser fysioterapeutprogrammet. Nedan

följer information kring examensarbetet vi valt att skriva och som vi söker informanter till,

det vill säga fysioterapeuter/sjukgymnaster att intervjua. Skulle detta vara av intresse får du

vänligen kontakta någon av oss studenter för mer information.

Bakgrund och syfte

Beteendemedicin är erkänt inom fysioterapi och blir mer och mer etablerat, bland annat

genom att fler utbildningsorter börjar undervisa inom området. Därför har vi valt att utforska

fysioterapeuters upplevelser av ett beteendemedicinskt förhållningssätt i arbetet med patienter

med långvarig ländryggssmärta.

Förfrågan om deltagande

Du tillfrågas om deltagande därför att du är legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast som läst

minst 1 kurs med beteendemedicinsk inriktning samt träffat minst 1 patient med långvarig

ländryggssmärta det senaste året.

Studiens praktiska genomförande

Det som kommer att krävas av dig är att medverka på 1 intervju, samt eventuellt en mindre

uppföljningsintervju ifall förtydliganden eller utökad information behövs för att studien ska

kunna genomföras. Du kommer, vid val av medverkan, bli intervjuad av oss båda studenter

där en leder intervjun samt en ställer eventuella följdfrågor under intervjuns gång. Vi har

önskemål om att kunna genomföra intervjuerna genom en plattform för videosamtal som heter

Zoom alternativt via telefon. En ljudinspelning kommer att göras, inte en videoinspelning, för

att lättare kunna analysera dina svar i efterhand.

Fördelar

Du som deltar i studien får en möjlighet att reflektera kring dina kunskaper kring ditt

beteendemediska förhållningssätt som fysioterapeut/sjukgymnast vid behandling av patienter

med långvarig ländryggssmärta.

Konfidentialitet

Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Det

du berättar kommer inte heller att kunna härledas tillbaka till dig i det färdiga examensarbetet.

All personlig information kommer raderas efter godkänt examensarbete.

Presentation av studiens resultat

Studien kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola och/eller för

aktuell uppdragsgivare.

Frivillighet

Din medverkan är helt frivillig, du kommer kunna avbryta din medverkan i studien utan några

konsekvenser och anledningar.

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga. Är du intresserad av att delta i

studien är du välkommen att höra av dig till Anton och/eller Simon.

Student 1

Student 2

Namn: Anton Larsson

Namn: Simon Parmlöv

Telefon: 072-1513370

Telefon: 072-5662531

Handledare

Namn: Thomas Overmeer

E-post: thomas.overmeer@mdh.se

Telefon: 021-10 16 21

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

Related documents