Resultatet i studien kan användas kliniskt som diskussionsunderlag i primärvården i samband med kvalitetsfrågor. Författarna anser att resultatet visar att det finns upplevda fördelar och nackdelar med tillämpandet av modellen oberoende av patientens diagnos i en primärvårds kontext. Detta kan med fördel diskuteras för att förbättra implementering av modellen utan hänsyn till någon specifik diagnos. Författarna anser att de inte har uppnått mättnad i det insamlade materialet vilket gör att överförbarheten är begränsad. Då
forskningen på området är begränsad krävs det vidare studier för att öka kunskapen om hur tillämpbarheten av den beteendemedicinska arbetsmodellen är. Vi ser även att det skulle behövas vidare forskning som objektivt undersöker om de hinder som beskrivs i vår studie begränsar användandet av beteendemedicin inom primärvården, eller om det är den subjektiva upplevelsen av dem som utgör begränsningen.
REFERENSLISTA
Alsaleh, E., Windle, R., & Blake, H. (2016). Behavioural intervention to increase physical activity in adults with coronary heart disease in Jordan. BMC Public Health, 16(1), 1– 11. doi: 10.1186/s12889-016-3313-5
Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser. (2, uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bandura, A. (1971). Social learning theory. New York: General Learning Press. Från http://www.asecib.ase.ro/mps/Bandura_SocialLearningTheory.pdf
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. Englewood Cliffs, N.J: Prentice-Hall.
Bandura, A. (1994). Self-efficacy. In V.S. Ramachaudran (Ed.), Encyclopedia of human behavior, (4), 71–78. New York: Academic press. (Reprinted in H. Friedman [Ed.], Encyclopedia of mental health. San Diego: Academic press, 1998). Från:
https://www.uky.edu/~eushe2/Bandura/Bandura1994EHB.pdf
Bauman, A., Reis, R., Sallis, J., Wells, J., Loos, R., & Martin, B. (2012). Correlates of physical activity: why are some people physically active and others not? The Lancet,
380(9838), 258–271. doi: 10.1016/S0140-6736(12)60735–1.
Broberg., C. & Lenné, R. (2017). Fysioterapi: profession och vetenskap Stockholm: Fysioterapeuterna. Från
https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om- professionen/webb-fysioterapi-vetenskap-och-profession-20160329.pdf
Carter, R., Lubinsky, J., & Domholdt, E. (2011). Rehabilitation research: principles and applications. (4. ed). Philadelphia, Pa: Saunders.
Denison, E., & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Driver, C., Kean, B., Oprescu, F., & Lovell, G. (2017). Knowledge, behaviors, attitudes and beliefs of physiotherapists towards the use of psychological interventions in physiotherapy practice: a systematic review. Disability and Rehabilitation, 39(22), 2237–2249. doi: 10.1080/09638288.2016.1223176
Emilson, C., Demmelmaier, I., Bergman, S., Lindberg, P., Denison, E., & Åsenlöf, P. (2016). A 10-year follow-up of tailored behavioural treatment and exercise-based physiotherapy for persistent musculoskeletal pain. Clinical Rehabilitation, 31(2), 186–196. doi: 10.1177/0269215516639356
Evers, A. W., Kraaimaat, F. W., van Riel, P. L., & de Jong, A. J. (2002). Tailored cognitive- behavioral therapy in early rheumatoid arthritis for patients at risk: a randomized controlled trial. Pain, 100(1–2), 141–153. doi: 10.1016/S0304-3959(02)00274–9
Flottorp, S., Oxman, A., Krause, J., Musila, N., Wensing, M., Godycki-Cwirko, M., … Eccles, M. (2013). A checklist for identifying determinants of practice: A systematic review and synthesis of frameworks and taxonomies of factors that prevent or enable improvements in healthcare professional practice. (Report). Implementation Science, 8(1), 35. doi: 10.1186/1748-5908-8-35
Fritz, J., Söderbäck, M., Söderlund, A., & Sandborgh, M. (2018). The complexity of integrating a behavioural medicine approach into physiotherapy clinical practice. Physiotherapy, theory and practice. doi: 10.1080/09593985.2018.1476996 Graneheim, U., & Lundman, B. (n.d.). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Hämtad den 24 maj 2018 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Jensen, B., Busch, H., Bodin, L., Hagberg, J., Nygren, Å., & Bergström, G. (2009). Cost effectiveness of two rehabilitation programmes for neck and back pain patients: A seven year follow-up. PAIN, 142(3), 202–208. doi: 10.1016/j.pain.2008.12.015 Kamper, J. S., Apeldoorn, A. T., Chiarotto, A., Smeets R. J. E. M., Ostelo, R. W. J. G.,
Guzman, J., & van Tulder, M. W. (2015). Multidisciplinary biopsychosocial rehabilitation for chronic low back pain: Cochrane systematic review and metaanalysis. BMJ, 350:h444. doi:10.1136/bmj.h444
Lundman., B & Hällgren Granheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I A. Höglund- Nielsen, B. & Granskär, M. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 219–233). Lund: Studentlitteratur.
McAlister, A., Perry, C., & Parcel, G. (2008). How individuals, environments, and health behaviors interact: Social cognitive theory. I A. Glanz, K., Rimer, B.K. & Viswanath, K. (Ed.) (2008). Health behavior and health education: theory, research and practice (4. ed.) (s. 169-185) San Francisco: Jossey-Bass.
Offentlighet och sekretesslag (SFS 2009:400). Hämtad den 23 maj 2018 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400 Ramnerö, J., & Törneke, N. (2013) Beteendets ABC: en introduktion till behavioristisk
psykoterapi, 2., [rev.] uppl., Lund: Studentlitteratur
Rosberg, S. (2017). Fenomenologi. I A. Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 127–150). Lund: Studentlitteratur.
Sandborgh, M., Dean, E., Denison, E., Elvén, M., Fritz, J., Wågert, P., … Söderlund, A. (2018). Integration of behavioral medicine competencies into physiotherapy curriculum in an exemplary Swedish program: rationale, process, and review. Physiotherapy Theory and Practice, 1–13. doi:
10.1080/09593985.2018.1488192
Sandborgh, M., Åsenlöf, P., Lindberg, P., & Denison, E. (2010) Implementing behavioural medicine in physiotherapy treatment. Part II: Adherence to treatment protocol, Advances in Physiotherapy, 12:1, 13–23, DOI: 10.3109/14038190903480672 Socialstyrelsen. (2016). Fysioterapeut. Hämtad 22 januari, 2019, från socialstyrelsen,
https://legitimation.socialstyrelsen.se/sv/utbildad-utanfor-eu-och-ees/fysioterapeut Socialstyrelsen. (2016). Primärvårdens uppdrag: En kartläggning av hur landstingens
uppdrag till primärvården är formulerade. Hämtad 18 maj, 2018, från socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20066/2016-3- 2.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Rehabilitering vid långvarig smärta: En systematisk litteraturöversikt (Partiell uppdatering och fördjupning av SBU-rapport nr 198) Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Sweet, S., Tulloch, H., Fortier, M., Pipe, A., & Reid, R. (2011). Patterns of Motivation and Ongoing Exercise Activity in Cardiac Rehabilitation Settings: A 24-Month Exploration from the TEACH Study. The Society of Behavioral Medicine, (42), 55–63. doi:
10.1007/s12160-011-9264-2
Synnott, A., O’Keeffe, M., Bunzli, S., Dankaerts, W., O’Sullivan, P., & O’Sullivan, K. (2015) Physiotherapists may stigmatise or feel unprepared to treat people with low back pain and psycho- social factors that influence recovery: a systematic review. Journal of Physiotherapy 61(2) 68–76. doi: 10.1016/j.jphys.2015.02.016
Söderlund, A., & Lindberg, P. (2001). Cognitive behavioural components in physiotherapy management of chronic whiplash associated disorders (WAD): a randomised group study. Physiotherapy Theory and Practice 17(4), 229–238. doi:
10.1080/095939801753385735
Turk, D. (2003). Cognitive-behavioral approach to the treatment of chronic pain patients. Regional Anesthesia and Pain Medicine, 28(6), 573–579.
Åsenlöf, P., Denison, E., & Lindberg, P. (2005a). Individually Tailored Treatment Targeting Activity, Motor Behavior, and Cognition Reduces Pain-Related Disability: A
Randomized Controlled Trial in Patients With Musculoskeletal Pain. The Journal of Pain, 6(9), 588–603. doi: 10.1016/j.jpain.2005.03.008
Åsenlöf, P., Denison, E., & Lindberg, P. (2005b). Individually tailored treatment targeting motor behavior, cognition, and disability: 2 experimental single-case studies of patients with recurrent and persistent musculoskeletal pain in primary health. care. Physical Therapy: Journal of the American Physical Therapy
Association., 85(10), 1061–1077.
Åsenlöf, P., Denison, E., & Lindberg, P. (2009). Long-term follow-up of tailored behavioural treatment and exercise based physical therapy in persistent musculoskeletal pain: A randomized controlled trial in primary care. European Journal of Pain, 13(10), 1080– 1088. doi: 10.1016/j.ejpain.2009.01.010
BILAGA A
Informationsbrev
Till dig som har kandidatexamen inom fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och är utbildad på Mälardalens högskola alternativt läst fristående kurser inom beteendemedicin och arbetar som fysioterapeut inom primärvården.
Vi är två studenter som skriver ett examensarbete på kandidatnivå inom fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning på Mälardalens högskola. Syftet med vår studie är att undersöka fysioterapeuters upplevelse av att kunna arbeta enligt en beteendemedicinsk arbetsmodell.
Medverkan innebär att vi kommer intervjua dig på din arbetsplats vid ett tillfälle som tar ca 40–60 minuter att genomföra. Intervjun kommer att spelas in. Du kan komma att kontaktas efter avslutad intervju om författarna är i behov av kompletterande frågor. Intervjun kommer baseras på frågor om din upplevelse att tillämpa en beteendemedicinsk arbetsmodell.
Ditt deltagande i studien är frivilligt och du kan när som helst under studiens gång avbryta ditt deltagande. Den information som du delger kommer inte att kunna kopplas till dig som person då alla uppgifter du lämnar kommer att skyddas med sekretess. Vi kommer att spela in intervjun och spara denna på en ljudfil för att kunna transkribera och analysera innehållet. Den sparade ljudfilen kommer endast att höras av författarna och handledare under studiens gång. Ljudfilen och kontaktuppgifter till dig raderas när studien avslutas.
Studien kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens Högskola i Västerås. Vid intresse finns möjlighet för dig som deltagare att ta del av den slutgiltiga rapporten. Vid ytterligare frågor och funderingar är du välkommen att kontakta oss per telefon eller e- mail.
Studenter
Sebastian Forsgård: 076–2405168, e-mail: sfd16002@student.mdh.se Robin Ljungkvist: 070–5630773, e-mail: rlt16002@student.mdh.se
Handledare
BILAGA B
Bakgrundsfrågor
Ålder?
Hur länge har du arbetat inom primärvården? Examensår?
• Skulle du kunna berätta om din syn på vad ett ”beteendemedicinskt arbetssätt” innebär?
• Skulle du kunna berätta när du har använt dig av 7 stegs modellen i patientmöten inom primärvården?
- Svårigheter med att arbeta efter modellen? - Vad de tillför behandlingen och undersökningen?
- Vad ser du för fördelar respektive nackdelar med att arbeta utifrån modellen? • Hur väl överensstämmer ditt arbetssätt i relation till det beteendemedicinska
arbetssättet?
• Hur är din syn på 7-stegsmodellens utformning för användande inom primärvården? - Någonting du vill lägga till eller ta bort eller justera i modellen?
• Berätta om någon gång du kände dig riktigt nöjd med ditt arbete utifrån den beteendemedicinska arbetsmodellen och gärna någon gång du känner att du velat göra annorlunda med implementeringen av beteendemedicin i något patientmöte? • Hur upplever dina kollegor möjligheten till att arbeta efter den beteendemedicinska
arbetsmodellen?
- Hur ser du på deras uppfattningar om den beteendemedicinska arbetsmodellen?
• Kan du beskriva dina erfarenheter om tillämpning av den beteendemedicinska arbetsmodellen inom primärvården?
- Vad är det som gör att den fungerar/inte fungerar?
• Skulle du kunna ge några exempel på hur tillämpning av beteendemedicin har mottagits av patienter inom primärvården?
•
Hur säker är du på din egna förmåga att tillämpa den beteendemedicinska arbetsmodellen?Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00