Då tidigare studier har visat att information från fysioterapeuter med ergonomisk inriktning har en positiv inverkan på användandet av HSS, och att detta kom upp som en föreställning från respondenter, kan ytterligare information från fysioterapeut vara en lämplig
intervention. Det kan vara värdefullt för fysioterapeuter verksamma inom företagshälsovård att arbeta med de biopsykosociala faktorer som tagits upp i studien för att påverka
Eftersom det till författarnas kännedom finns lite forskning på hur svenska kontorsarbetare använder och upplever sina HSS kan denna studien byggas vidare på i nya studier på hur fysioterapeuter kan arbeta hälsofrämjande med HSS inom företagshälsovården. Det behövs mer forskning av både kvantitativ och kvalitativ karaktär för att undersöka i vilken grad dessa faktorer påverkar användandet för att potentiellt kunna utforma effektiva välriktade
interventioner med syfte att öka användandet av HSS och främja kontorsarbetares hälsa.
Då det inte uppnåtts mättnad i denna studie finns det ett behov av flera liknande studier i större skala på fler företag för att utforska potentiellt uteblivna föreställningar och
erfarenheter. Faktorerna skulle även kunna utforskas vidare i en enkätstudie. Det saknas dessutom randomiserade kontrollstudier med kvantitativ data för i hur stor utsträckning vissa av dessa faktorer påverkar användandet av HSS.
REFERENSLISTA:
Arbetsmiljöverket. (2016), Arbetsorsakade besvär 2016.Stockholm. Arbetsmiljöverket. Almeida, F. Faria, D. Queirós, A. (2017). Strengths and limitations of qualitative and
quantitative research methods: European Journal of Education Studies 3(9) s.369- 87.doi: 10.5281/zenodo.887089
Bandura, A. (2001). Social cognitive theory: An Agentic Perspective. Annual Review of
Psychology, 52(1), s1-26.
Bandura, A. (1971). Social learning theory. New York: General Learning Press. Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change.
Psychological review, 84(2), 191-215.
Broberg,C. & Tyni-Lenné, R.(2016). Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Stockholm: Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund.
Bryman. A. (2011), Samhällsvetenskapliga metoder (andra upplagan). Stockholm: Liber AB. Carter, R.E. & Lubinsky, J. (2016). Rehabilitation research. Principles and applications
(femte upplagan). Philadelphia: WB Elsevier Saunders.
Celik, S., Celik, K., Dirimese, E., Tasdemir, N., Arik, T., & Büyükkara, İ. (2018).
Determination of pain in musculoskeletal system reported by office workers and the pain risk factors. International Journal of Occupational Medicine and
Environmental Health,31(1), s.91-111. doi: 10.13075/ijomeh.1896.00901
Denison, E. & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. (första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Donath, L., Faude, O., Schefer, Y., Roth, R., & Zahner, L. (2015). Repetitive daily point of choice prompts and occupational sit-stand transfers, concentration and
neuromuscular performance in office workers: an RCT. International journal of environmental research and public health, 12(4), 4340-4353.
doi:10.3390/ijerph120404340
Fysioterapeuterna. (2016). Ergonomi [Broschyr]. Stockholm. Fysioterapeuterna. Menchel, E. & Österblom, L. (2000) Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004), Qualitative content analysis in nursing research:Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
EducationToday 24, (s. 105-112)
Graves, L., Murphy, R., Shepherd, S. O., Cabot, J., & Hopkins, N. D. (2015). Evaluation of sit- stand workstations in an office setting: a randomised controlled trial. BMC Public
Health, 15(1), s.1145. doi: 10.1186/s12889-015-2469-8
Grunseit, A. C., Chau, J. Y. Y., Van der Ploeg, H. P., & Bauman, A. (2013). Thinking on your feet”: A qualitative evaluation of sit-stand desks in an Australian workplace. BMC
Public Health, 13(1), s.365. doi: 10.1186/1471-2458-13-365
Hasegawa, T., Inoue, K., Tsutsue, O., & Kumashiro, M. (2001). Effects of a sit–stand schedule on a light repetitive task. International Journal of Industrial Ergonomics, 28(3-4), 219-224. doi: 10.1016/s0169-8141(01)00035-x
Heneghan, N. R., Baker, G., Thomas, K., Falla, D., & Rushton, A. (2018). What is the effect of prolonged sitting and physical activity on thoracic spine mobility? An observational study of young adults in a UK university setting. BMJ open, 8(5), doi:
10.1136/bmjopen-2017-019371
International Society of Behavioral Medicine (2011). About ISBM. Hämtad 01 Februari, 2018, från ISBM, https://www.isbm.info/about-isbm/
Kaya, D. Ö., & Çelenay, Ş. T. (2017). An investigation of sagittal thoracic spinal curvature and mobility in subjects with and without chronic neck pain: cut-off points and pain relationship. Turkish Journal of Medical Sciences, 47(3), s.891–896. doi: 10.3906/sag-1605-178.
Kim, J., Candido, C., Thomas, L., & de Dear, R. (2016). Desk ownership in the workplace: The effect of non-territorial working on employee workplace satisfaction, perceived
productivity and health. Building and Environment, 103, s.203-214. doi: 10.1016/j.buildenv.2016.04.015
Lundman, B. Hällgren-Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (Red.). (2012). Tillämpad Kvalitativ forskning inom hälso-och
sjukvård (s. 211–226). Lund: Studentlitteratur.
Viswanath, K. (Eds.). Health behavior and health education: theory, research, and
practice. (Fjärde upplagan., s. 169–188). San Francisco, CA: John Wiley & Sons.
Miyachi, M., Kurita, S., Tripette, J., Takahara, R., Yagi, Y., & Murakami, H. (2015).
Installation of a stationary high desk in the workplace: Effect of a 6-week intervention on physical activity. BMC Public Health, 15(1), 368. 10.1186/s12889-015-1724-3. Ognibene, G. T., Torres, W., von Eyben, R., & Horst, K. C. (2016). Impact of a sit-stand
workstation on chronic low back pain: results of a randomized trial. Journal of
Occupational and Environmental Medicine, 58(3), s.287-293. doi:
10.1097/JOM.0000000000000615
Parker, L. D. (2016). From scientific to activity based office management: a mirage of change. Journal of Accounting & Organizational Change, 12(2), s.177-202.doi:0.1108/JAOC- 01-2015-0007
Patterson, R., McNamara, E., Tainio, M., de Sá, T. H., Smith, A. D., Sharp, S. J., … & Wijndaele, K. (2018). Sedentary behaviour and risk of all-cause, cardiovascular and cancer mortality, and incident type 2 diabetes: a systematic review and dose response meta-analysis. European Journal of Epidemiology. doi: 10.1007/s10654-018-0380-1 Prochaska,J., Redding,C. & Evers, K.(2008). The Transtheoretical model and stages of
changes. I
Glanz, K., Rimer, B. K., & Viswanath, K. (Red.). Health behavior and
health education: theory, research, and practice. (Fjärde upplagan., s. 97–118). San
Francisco, CA: John Wiley & Sons.
Roemmich, J. N. (2016). Height-adjustable desks: energy expenditure, liking, and preference of sitting and standing. Journal of Physical Activity and Health, 13(10), s. 1094-1099. doi: 10.1123/jpah.2015-0397
Skinner, B. F. (1938). The behavior of organisms: An experimental analysis. New York, London: D. Appleton-Century Company
Smith, P. Ma,Glazier,R.H. Gilbert-Ouimet &Mustard, C.(2018). The Relationship Between Occupational Standing and Sitting and Incident Heart Disease Over a 12-Year Period in Ontario, Canada, American Journal of Epidemiology, 187(1), s .27–33. doi:101093 Thorén-Jönsson, A-L. (2008). Grounded theory. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M.
(Red.). (2008). Tillämpad Kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (s. 211– 226). Lund: Studentlitteratur.
Wallmann-Sperlich, B., Bipp, T., Bucksch, J., & Froboese, I. (2017). Who uses height- adjustable desks? Sociodemographic, health-related, and psycho-social variables of regular users. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical
Activity,14(1), s26. doi: 10.1186/s12966-017-0480-4.
Wilks, S., Mortimer, M., & Nylén, P. (2006). The introduction of sit–stand worktables; aspects of attitudes, compliance and satisfaction. Applied Ergonomics, 37(3), 359- 365. doi:10.1016/j.apergo.2005.06.007
World Medical Association (2018). WMA Declaration of Helsinki
: Ethical Principle for
Medical Research Involving Human Subject. Hämtad 01 februari,2019, från WMA
, https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles- for-medical-research-involving-human-subjects/Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00