Barnmorskor och distriktssköterskor möter kvinnor som lider av
postpartumdepression vilket är relativt vanligt förekommande. Enligt vårdguiden.se (2008) tillfrisknar kvinnor som får hjälp och stöd från barnmorskor och
distriktssköterskor fortare. Resultatet av denna studie skulle kunna leda till
förbättringar av eventuellt befintliga rutiner. Studien skulle även kunna fungera som plattform för vidare forskning och utveckling inom ämnet, till exempel att studera effekten av ett nytt samarbete mellan de aktuella personalkategorierna. Resultatet skulle också kunna leda till mer utbildning i PPD och EPDS-screening, vilket i sin tur ger en högre kompetens för att kunna identifiera och följa upp mammor i riskzonen.
Slutsats
Barnmorskor och distriktssköterskor anser att de har någon form av handlingsplan för identifiering och uppföljning. Distriktssköterskorna använder EPDS-screening och båda yrkeskategorierna remitterar mammor i riskzonen till psykolog, läkare och psykiatriker. När det gäller utbildning i PPD har barnmorskorna inte fått utbildning i samma utsträckning som distriktssköterskorna. De använder inte heller
EPDS-screening för att identifiera mammor i riskzonen. Barnmorskor och distriktssköterskor har en viktig roll när det gäller identifieringen av dessa mammor, då de på grund av skam och skuldkänslor inte alltid själva söker hjälp. Möjlighet till mer utbildning i PPD för framför allt barnmorskorna skulle kunna ge en ökad kunskap samt leda till ett ökat samarbete mellan yrkesgrupperna. Dessa åtgärder som mer utbildning och ökat samarbete skulle kunna resultera i identifiering av fler mammor i riskzonen för depression/PPD.
REFERENSER
Allgulander.C (2005). Klinisk psykiatri. Pozkal, Polen: Studentlitteratur
Blenning.C & Palladine.H. (2005) An approach to the postpartum office visit. American family physician. 72(12):2491-6
Dennis, C., Ross, L. (2006). The clinical utility of maternal self-reported personal and familial psychiatric history in indentifying women at risk for postpartum depression. Acta Obstetricia et Gynecologica 85: 1179-1185
Driscoll, J. (2006). Postpartum depression: How nurses can identify and care for women grappling with this disorder. AWHONN, the Association of Women's Health, Obstetric and Neonatal Nurses, Lifelines 10(5) 400-409.
Forman, N., Videbech, P., Hedegaard, M., Salvig, D.& Secher, N. (2000) Postpartum depression: identification of women at risk. An International Journal of Obsterics & Gynaecology. 107, 10, 1210-1217.
Forster, A., McLachlan, H., Rayner, J., Yelland, J., Gold, L.& Rayner, S.(2008). The early postnatal period: exploring women´s views, expectations and experience of care using focus groups in Victoria, Australia. BMC Pregnancy and Childbirth, 8:27 1-11.
Freeman, M. (2007). Antenatal depression: navigating the treatment dilemmas. American Journal Psychiatry 164:8, 1162-1165
Gjerdingen D.K. & Yawn B.P. (2007). Postpartum depression screening: importance, methods, barriers, and recommendations for practice. American Board of family medicine 20(3):280-8
Gunn, J., Southern, D., Chondros, P., Thomson, P. & Robertson,K. (2003). Guidelines for assessing postnatal problems: Introducing evidence-based guidelines in Australien general practice. Family Practice 20:382-389
Horowitz, J. & Cousins, A. (2006). Postpartum depression treatment rates for at- risk women. Nursing Research 55, 2s, 23-27
Lundin, A. (2006). Kvalificerad state of the art-dokument om biopsykosocial medicin. Läkartidningen 4:103 234-235
Logston, C; Wisner, K; Billings, D; & Shanahan, B. (2006). Raising the awarness of primary care providers about postpartum depression. Menthal Health Nursing, 27:59-73
Mclearn,K. Minkovitz,C. Strobino,D. Marks,E. Hou,W. (2006). Maternal depressive symptoms at 2 to 4 months post partum and early parenting practices. Arch Pediatr Adolesc Med. 160:279-284
Polit, D.F & Beck, C.T (2004). Nursing research: principals and methods. Philadephia: Lippincott Williams & Wilkins
Poobalan A.S., Aucott L.S., Ross L., Smith W.C.S. & Helms P.J. (2007). Effects of treating postnatal depression on mother-infant interaction and child development. British Journal of Psychiatry 191:378-86
Socialstyrelsen, sjuksköterskans kompetensbeskrivning (2005). www.socialstyrelsen.se
Spinelli, M. (2004). Maternal infanticide associated with mental illness: Prevention and the promise of saved lives. Ameirican Journal Psychiatry. 161:1548-1557
Yelland, J., McLachlan, H., Forster, D., Rayner, J. & Lumley, J. (2006). How is maternal psychosocial health assesst and promoted in the early postnatal period? Findings from a review of hospital postnatal care in Victoria, Australia. Midwifery 23, 287-297
Watt, S., Sward, W., Kruger, P., & Sheehan,D. (2002) A cross- sectional study of early identification of postpartum depression: Implications for primary care providers from The Ontario Mother & Infant survey. BMC Family Practice. 3:5 1-7
Weström, L., Åberg, A., Anderberg, E.& Andersson, U. (2005). Obstetrik och gynekologi. Pozkal, Polen: Studentlitteratur
Wickberg, B & Hwang, P. (2003). Postpartum depression: nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för Vårdvetenskap
Sjuksköterskeprogrammet 180p
Till Enhetscheferna på vårdcentraler i centrala Uppsala
Vi är två sjuksköterskestudenter som går sista teminen på sjuksköterskeprogrammet på Uppsala Universitet. Under våren 2009 skriver vi vår C-uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barnmorskor tar hand om gravida mammor som visar tecken på depression samt hur distriktssköterskor tar hand om nyblivna mammor med tecken på postpartumdepression. Hur identifieras dessa mammor och finns det
rutiner/handlingsplaner för uppföljning? Samarbetar barnmorskor och distriktsköterskor kring detta?
För att kunna besvara studiens syfte skulle vi vara tacksamma över om de
barnmorskor och distriktssköterskor som arbetar hos er har möjlighet att besvara en enkät. Informanterna kan bestå av både heltids- och visstidsanställd personal, ingen begränsning i anställningtid. Enkäterna besvaras anonymt och deltagande sker frivilligt samt kan när som helst utan förklaring avbrytas. Ingen enskild persons svar kommer att kunna identifieras i den slutliga uppsatsen och resultatet kommer att sammanställas på gruppnivå.
Vi önskar få in svaren senast vecka 11.
Om Du har några frågor är Du välkommen att höra av Dig till oss på nedan angivna kontaktvägar.
Vi är tacksamma för er medverkan!
Catrine Bonnedahl Caisa Öster Annelie Wallén
Sjuksköterskestudent termin 6 Handledare Sjuksköterskestudent termin 6
0737525312 0186119849 0739300106
catrine.bonnedahl@passagen.se caisa.oster@neuro.uu.se fam_wallen@hotmail.com
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap
Sjuksköterskeprogrammet 180p
Till Dig som Barnmorska alternativt Distriktssköterska på vårdcentral i centrala Uppsala
Vi är två sjuksköterskestudenter som går sista teminen på sjuksköterskeprogrammet på Uppsala Universitet. Under våren 2009 skriver vi vår C-uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barnmorskor tar hand om gravida mammor som visar tecken på depression samt hur distriktssköterskor tar hand om nyblivna mammor med tecken på postpartumdepression. Hur identifieras dessa mammor och finns det
rutiner/handlingsplaner för uppföljning? Samarbetar barnmorskor och distriktsköterskor kring detta?
Vi ber vänligen att Du som barnmorska eller distriktssköterska svarar på dessa frågor. Enkäterna besvaras anonymt och deltagande sker frivilligt och kan när som helst utan förklaring avbrytas.
Ingen enskild persons svar kommer att kunna identifieras i den slutliga uppsatsen och resultatet kommer att sammanställas på gruppnivå.
Vi önskar få svar senast vecka 11.
Om Du har frågor är Du välkommen att kontakta oss på nedanstående kontaktvägar.
Vi ser fram emot att få ta del av Dina kunskaper och erfarenheter!
Catrine Bonnedahl Caisa Öster Annelie Wallén
Sjuksköterskestudent termin 6 Handledare Sjuksköterskestudent termin 6
0737525312 0186119849 0739300106
catrine.bonnedahl@passagen.se caisa.oster@neuro.uu.se fam_wallen@hotmail.com
Bilaga 3
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för Vårdvetenskap
Sjuksköterskeprogrammet 180p