Kvinnans förmåga att känna lust är komplex och innefattar fysiologiska, psykologiska, hormonella samt emotionella aspekter. Vår uppfattning är att viss kunskap inom sexologi finns, men att den kunskapen inte implicerats i den omfattning den borde i barnmorskeutbildningen, då kvinnlig sexuell hälsa ligger inom vårt intresse- och ansvarsområde. Kunskapen inom området behöver även breddas inom gynekologin samt inom kvinnohälsovården i syfte att öka tillgängligheten för kvinnan att få hjälp vid nedsatt sexuell hälsa.
Konklusion
Vår studie visar att barnet påverkar kvinnans sexuella lust och sexualliv ur flera aspekter. En minskad sexuell lust hos kvinnan, 9-18 månader efter förlossning, är inte främst orsakad av fysiska faktorer, utan faktorer som kommer sig av att fokus under denna period av kvinnans liv ligger nästan uteslutande på barnet. Påverkande faktorer var framförallt brist på sömn samt att kvinnan under samlag distraherades av barnets närvaro. Trots att flertalet kvinnor upplevde en minskad sexuell lust och en minskning av sexuallivet, ansåg de själva att detta var en naturlig följd av att ha blivit mamma. Denna förändring sågs som tillfällig och kvinnorna själva upplevde inte detta som ett problem eller som nedsatt sexuell hälsa. Vid problem med den sexuella hälsan hade kvinnorna önskat en större öppenhet från barnmorskan, vilket hade underlättat för kvinnan att ta upp problemet eller söka hjälp om det behövdes.
REFERENSER
Abdool, Z., Thakar, R. & Sultan, A. (2009). Postpartum female sexual function.
European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology, 145(2), ss.
133-137.
Ahlborg, T. & Strandmark, M. (2001). The baby was the focus of attention –first-time parents’ experiences of their intimate relationship. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 15(4), ss. 318-325.
Ahlborg, T. & Strandmark, M. (2006). Factors influencing the quality of intimate relationships six months after delivery – First-time parents´ own views and coping strategies. Journal of Psychosomatic Obstetrics and Gynecology, 27(3), ss.163-172. Andersson, S. (2003). Sveriges första ungdomsmottagning. Sex – En politisk historia. Stockholm: Alfabeta/RFSU, s. 199.
Andersson, S. & Sjödahl, S. (2003). Viktiga årtal. Sex – En politisk historia. Stockholm: Alfabeta/RFSU, ss. 327-328.
Asp, M. & Fagerberg, I. (2013). Begreppsutveckling på livsvärdsfenomenologisk grund. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och
praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 69-70.
Avery, M., Duckett, L. & Roth Frantzich, C. (2000). The experience of sexuality during breastfeeding among primiparous women. Journal of Midwifery & women´s health, 45(3), ss. 227-237.
Barrett, G., Pendry, E., Peacock, J., Victor, C., Thakar, R. & Manyonda, I. (2000). Women’s sexual health after childbirth. British Journal of Gynecology, 107(2), ss. 186-195.
Collberg, P., Berglund, A., Banke, G. (2008). Mödrahälsovårdens folkhälsoarbete. I Intressegruppen för mödrahälsovård inom SFOG, SBF. Mödrahälsovård, sexuellt och
reproduktiv hälsa. (2008:59). Stockholm: Svensk förening för obstetrik och gynekologi,
ss. 34-35.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Patientperspektiv och livsvärld. Hälsa och
vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur, ss. 126-128.
Edwards, W. & Coleman, E. (2004). Defining sexual health: A descriptive overview.
Archives of sexual behavior, 33(3), ss. 189-195.
Ejegård, H., Ryding, E-L. & Sjögren, B. (2008). Sexuality after delivery with
episiotomy: A long-term follow-up. Gynecologic and Obstetric Investigation, 66(1), ss. 1-7.
Ellberg, L. (2009). Den okomplicerade barnsängstiden. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.) Lärobok för barnmorskor. 3. Uppl., Lund: Studentlitteratur, s. 434.
Fugl-Meyer, K. (1998). Nedsatt sexuell förmåga och sexuella problem. Sex i Sverige –
om sexuallivet i Sverige 1996 (Rapport 1998:11). Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
Gjerdingen, D. K., Froberg, D., Chaloner, K. & McGovern, P. (1993). Changes in Women’s Physical Health During the First Postpartum Year. Archives of Family
Medicine, 2(3), ss. 277-283.
Glazener, C. (1997). Sexual function after childbirth: Women´s experiences, persistent morbidity and lack of professional recognition. British Journal of Obstetrics and
Gynaecology, 104(3), ss. 330-335.
Groth, C. M., Lindblom, F. (1920). Människokroppens byggnad och viktigaste
förrättningar. Lärobok för barnmorskor. Stockholm: Svenska Läkaresällskapets Förlag, s. 37.
Hansson, M. & Ahlborg, T. (2012). Quality of the intimate and sexual relationship in first-time parents – A longitudinal study. Sexual & Reproductive Healthcare, 3(1), ss. 21-29.
Herzog, D. (2006). The Reception of the Kinsey Reports in Europe. Sexuality &
Culture, 10(1), ss. 39-48.
Hulter, B. (2004). Längtan, lust och njutning. Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur, ss. 67-78.
Hulter, B. (2004). Sexuella problem. Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur, ss. 17-182.
Hyde, J., De Lamater, J., Plant, A. & Byrd, J. (1996). Sexuality during pregnancy and the year postpartum. The journal of sex research, 33(2), ss. 143-151.
Johannisson, K. (2009). Sexualiteten i historian. I Lundberg, P-O. (red.) Sexologi. Stockholm: Liber AB, ss. 172-179.
LaMarre, A., Paterson, L. & Gorzalka, B. (2003). Breastfeeding and postpartum maternal sexual functioning: A review. The Canadian Journal of Human Sexuality, 12(3-4), ss. 151-168.
Lennerhed, L. (2003). Preventiv politik. I Andersson, S. & Sjödahl, S. (red.) Sex - En
politisk historia. Stockholm: Alfabeta/RFSU, ss. 35-41.
Lewin, B. (2009). Sexualiteten som socialkonstruktion. I Lundberg, P-O. (red.)
Lindblom, B., Murby, L., Zotterman, C., Thorsell, P. & Ahlborg, T. (2012). Kvinnors upplevelse av hur underliv och samliv förändrats efter barnafödande. Vård i Norden, 32(3), ss. 13-19.
Lindwall, L. (2013). Kroppen. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.)
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 131-132.
Lorentzi, U. (2003). Sexualpolitiskt radikal på 00-talet. I Andersson, S. & Sjödahl, S. (red.) Sex - En politisk historia. Stockholm: Alfabeta/RFSU, s. 325.
Lundberg, P-O. (2009). Förändrad sexuell lust och förmåga. I Lundberg, P-O. (red.)
Sexologi. Stockholm: Liber AB, ss. 273-274.
Lundberg, P-O. (2009). Sexualorganens anatomi och fysiologi. I Lundberg, P-O. (red.)
Sexologi. Stockholm: Liber AB, ss. 59-77.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund- Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-201.
Matthis, M. (2003). Myten om jämställdhetens decennium. I Andersson, S. & Sjödahl, S. (red.) Sex - En politisk historia. Stockholm: Alfabeta/RFSU, ss. 159-162.
McQueen, A. & Mander, R. (2003). Tiredness and fatigue in the postnatal period.
Journal of Advanced Nursing, 42(5), ss. 463-469.
Nationalencyklopedin. Svensk ordbok (2013). Sexualitet. http://www.ne.se/sok?q=sexualitet [2013-12-04].
Nicolosi, A., Laumann, E. O., Glasser, D. B., Moreira, E. D., Paik, A. & Gingell, C. (2004). Sexual behavior and sexual dysfunction after age 40: The global study of sexual attitudes and behaviors. Urology, 64(5), ss. 991-997.
Nordström, L., Wiklund, I. & Lingman, G. (2008). Puerperium: fysiologi och handläggning. I Hagberg, H., Marsal, K. & Westgren, M. (red.) Obstetrik. Lund: Studentlitteratur, ss. 133-134.
Olsson, A., Lundqvist, M., Faxelid, E. & Nissen, E. (2005). Women´s thoughts about sexual life after childbirth: focus group discussion with women after childbirth.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19(4), ss. 381-387.
Palm, M. (2003). Maj-Briht Bergström-Walan och Kinsey-rapporten. . I Andersson, S. & Sjödahl, S. (red.) Sex - En politisk historia. Stockholm: Alfabeta/RFSU, ss. 86-87. Pines, M. (1968). ”Human Sexual Response”- A Discussion of the work of Masters & Johnson. Journal of Psychosomatic Research, 12, ss. 39-49.
Rathfish, G., Dikencik, B., Beji, N., Comert, N., Tekirdag, A. & Kadioglu, A. (2010). Effects of perineal trauma on postpartum sexual function. Journal of advanced nursing, 66(12), ss. 2640-2649.
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) (2013) Sexuell lust. http://www.rfsl.se/halsa/?p=3984 [2013-11-28].
Rowland, M., Foxcroft, L., Hopman, W. & Patel, R. (2005). Breastfeeding and sexuality immediately postpartum. Canadian Family Physician, 51(10), ss. 1367-1374.
Rådestad, I., Olsson, A., Nissen, E. & Rubertsson, C. (2008). Tears in the Vagina, Perineum, Sphincter Ani, and the Rectum and first sexual intercourse after childbirth: A nationwide follow-up. BIRTH, 35(2), ss. 98-106.
Signorello, L., Harlow, B., Chekos, A. & Repke, J. (2001). Postpartum sexual functioning and its relationship to perineal trauma: A retrospective cohort study of primiparous women. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 184(5), ss. 881-890.
Sjödahl, S. (2003). Sex i Sverige. I Andersson, S. & Sjödahl, S. (red.) Sex - En politisk
historia. Stockholm: Alfabeta/RFSU, s. 119.
Sjöström, B. (2003). Liv med HIV. I Andersson, S. & Sjödahl, S. (red.) Sex - En politisk
historia. Stockholm: Alfabeta/RFSU, ss. 209-216.
Sköld, J. (2003). Prostitutionslagen. . I Andersson, S. & Sjödahl, S. (red.) Sex - En
politisk historia. Stockholm: Alfabeta/RFSU, ss. 284-289.
Socialstyrelsen. (2012). Amningsstatistik. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012augusti/alltfarreammarsinabarn [2013-11-20].
Socialstyrelsen. (2012). Förstföderskor drabbas oftare av allvarliga bristningar. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/forstfoderskordrabbasoftareavallvarligabristninga r [2013-11-19].
Socialstyrelsen. (2006). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9431/2006-105-1_20061051.pdf [2013-12-01].
Solum, T. (2008). Funktionell obstetrisk anatomi. I Hagberg, H., Marsal, K. & Westgren, M. (red.) Obstetrik. Lund: Studentlitteratur, ss. 99-100.
Statens folkhälsoinstitut (FHI) (2012). Sex, hälsa och välbefinnande (Rapport 2012:01). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.
Studd, J. & Schwenkhagen, A. (2009). The historical response to female sexuality.
Maturitas, 63 (2), ss. 107-111.
Sundström Poromaa, I. (2010). De kvinnliga könsorganens anatomi. I Janson, P-O. & Landgren, B-M. (red.) Gynekologi. Lund: Studentlitteratur, ss. 15-17.
Swati, J. & Thakar, R. (2010). Female sexual dysfunction. European Journal and
Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology, 153 (2), ss. 117-123.
Synonymer.se (2013). Lust. http://www.synonymer.se/?query=lust [2013-11-28]. Synonymer.se (2013). Sexualitet. http://www.synonymer.se/?query=sexualitet [2013-11-29].
Synonymer. se (2013). Sexualliv. http://www.synonymer.se/?query=sexualliv [2013-11-29].
Wase, D. (2008). Samlag eller salighet. Stockholm: T-RUM AB, ss. 106-119; 146-150. Webster, J., Nicholas, C., Velacott, C., Cridland, N. & Fawcett, L. (2011). Quality of life and depression following childbirth: impact of social support. Midwifery, 27(5), ss. 745-749.
Widström, A-M. (2009). Amning. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.) Lärobok för barnmorskor. 3. Uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 474-475. Wiklund, L. (2003). En vetenskap om vårdandet. Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm; Natur och Kultur, ss. 28-29.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskapens människobild. Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur, ss. 47-49.
World Health Organization (WHO) (1946). Defining health. Genève: WHO. http://www.who.int/about/definition/en/print.html [2013-12-08].
World Health Organization (WHO) (2006). Defining sexual health. Genève: WHO http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/ [2013-12-01].
World Medical Association (WMA) (2008). World medical association declaration of
Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects
(Helsingforsdeklarationen).
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf [2013-08-08].
Zetterström, J. (2008). Perinealbristningar. I Hagberg, H., Marsal, K. & Westgren, M. (red.) Obstetrik. Lund: Studentlitteratur, ss. 566-569.
Bilaga 1
Till 2013-09-20
Verksamhetschefen för BVC i XXX.
Vi är två barnmorskestudenter som läser sista terminen på högskolan i Borås. Under hösten 2013 kommer vi att skriva vår magisteruppsats där vi valt att undersöka ”kvinnors upplevelse av att hitta tillbaka till lust och samliv efter barnafödande”.
Med denna studie hoppas vi kunna tillföra ny kunskap och nya verktyg för oss som arbetar med kvinnor och barns hälsa. Vi kommer att utföra studien som en kvalitativ studie i intervjuform. Resultatet av vår studie kommer att redovisas i vår magisteruppsats som förväntas vara färdig under januari 2014. Efter examinerad och godkänd uppsats kommer den att sparas på högskolans databas och vara tillgänglig för Er och allmänheten.
Med detta brev önskar vi få Er tillåtelse att intervjua 8-10 kvinnor som är anslutna till BVC XXX Våra inklusionskriterier är svensktalande kvinnor som har fött sitt första barn i fullgången tid samt att barnet vid intervjutillfället skall vara mellan 9 och 18 månader gammalt.
Deltagandet är frivilligt och kvinnorna kan när som helst avbryta sitt deltagande utan att ange orsak. Kvinnorna intervjuas individuellt och samtalen kommer att spelas in, all data kommer att behandlas konfidentiellt. Efter Ert godkännande skulle vi uppskatta Er hjälp med att dela ut informationsbrev till de kvinnor som kan tänka sig att delta i vår studie. Muntlig och skriftlig information om studien kommer att upprepas vid intervjutillfället.
Vid frågor är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare Marianne Johansson, barnmorska och universitetslektor på Högskolan Borås.
Tina Koch Mail: xxx Mobil: xxx
Ulrika Bredahl Mail: xxx Mobil: xxx
Marianne Johansson Mail: xxx Telnr: xxx
Vi ger vårt godkännande till att studien genomförs:
Bilaga 2
Förfrågan om deltagande i intervjustudie inför magisteruppsats.
Hej,
Vi är två barnmorskestudenter som heter Ulrika och Tina, vi går sista terminen på barnmorskeprogrammet på Högskolan i Borås. Under hösten 2013 skriver vi vårt examensarbete som kommer att fokusera på kvinnors upplevelse av att hitta tillbaka till lust och samliv efter barnafödande.
Vi har tillstånd från verksamhetschefen på BVC i XXX att genomföra undersökningen. Vi skulle uppskatta om du kan tänka dig att dela med dig av dina egna tankar, upplevelser och erfarenheter kring detta ämne. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst utan att orsak anges. Intervjuerna kommer att ske enskilt och tar ca 30-60 minuter. Samtalet spelas in och allt material behandlas konfidentiellt, inga namn kommer att användas utan allt material kodas. Efter att uppsatsen är examinerad och godkänd kommer allt intervjumaterial att förstöras.
Om du kan tänka dig att delta i studien kan du lämna nedanstående talong med ditt namn och telefonnummer till sköterskan på BVC, så kontaktar vi dig för att bestämma tid och plats för intervjun.
Vid frågor är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare Marianne Johansson, barnmorska och universitetslektor på Högskolan Borås.
Ulrika Bredahl Mail: xxx Mobil: xxx
Tina Koch Mail: xxx Mobil: xxx
Marianne Johansson Mail: xxx Telnr: xxx
Vänliga hälsningar,
Ulrika & Tina
Jag önskar delta i studien
Namn:___________________________