I mötet med en våldsutsatt kvinna är det av stor vikt att personalen bistår med adekvat och evidensbaserad kunskap för att på så sätt ge så god vård som möjligt. Denna studie visar tydligt att det finns brister i såväl kunskap, strategier, erfarenheter, förhållningssätt och rutiner. Det har också blivit tydligt att det är många faktorer som har betydelse för hur mötet med våldsutsatta kvinnor uppdagas samt vilket resultat mötet får. Hälso- och sjukvården måste bli bättre på att införa screening av kvinnor samt genomföra organisationsförändringar. Att utbilda personal och kvinnor om våld är också något som vi anser är nödvändigt.
Ytterligare forskning inom ämnet är nödvändigt för att sjukvården på bästa sätt ska kunna hantera det folkhälsoproblem som mäns våld mot kvinnor faktiskt utgör. På så sätt kan man utarbeta strategier för att hjälpa och stödja kvinnan, såväl fysiskt och psykiskt, i den utsatta situationen. Trots att mäns våld mot kvinnor är ett väldigt utbrett problem världen över fick vi endast 9 studier. Detta visar tydligt på att fler studier om våld behövs.
7.4. Slutsats
Hälso- och sjukvården behöver organisera sitt arbete så att sjukvårdspersonal får tydligare riktlinjer och mer utbildning för att kunna bemöta kvinnorna på ett adekvat sätt. Brister inom organisationen påverkar mötet med den våldsutsatta kvinnan negativt.
21
REFERENSER
Aiken, L., Sloane, D., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R., Diomidous, M., Kinnunen, J., Kózka, M., Lesaffre, E., McHugh, M., Moreno-Casbas, M-T., Rafferty, A., Schwendimann, R., Scott, A., Tishelmann, C., van Achterberg, T. & Sermeus,W. (2014) Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. The Lancet. 2014. 383(9931), 1824–1830. doi: http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(13)62631-8
Baig, AA., Ryan, GW. & Rodriguez, MA. (2012). Provider Barriers and Facilitators to Screening for Intimate Partner Violence in Bogotá, Colombia. Health Care Women Int.33(3), 250–261. doi: 10.1080/07399332.2011.646368
Berglund, A. & Witkowski, Å. (2014). Hälso- och sjukvårdens ansvar. I G. Heimer, A. Björck & C. Knuosson (Red.) Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar. (ss. 127-147) Lund: Studentlitteratur
Beynon, CE., Gutmanis. IA., Tutty, LM., Wathen, CN. & MacMillan, HL. (2012). Why physicians and nurses ask (or don’t) about partner violence: a qualitative analysis. BMC Public Health. 12(473). doi: 10.1186/1471-2458-12-473
Bradbury-Jones, C & Taylor, J. (2013). Domestic abuse as a transgressive practice: understanding nurses' responses through the lens of abjection. Nursing Philosophy.14(4), 295–304. doi: 10.1111/nup.12031
Brottsförebyggandet rådet [BRÅ]. (2015). Våld och misshandel. Stockholm.
Brottsförebyggandet rådet. Hämtad 14 december, 2015, från https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/vald-och-misshandel.html
Brottsförebyggandet rådet [BRÅ]. (2002). Våld mot kvinnor i nära relationer: En kartläggning. Stockholm. Brottsförebyggandet rådet. Hämtad 20 april, 2016, från
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800018124/1371914731350/2002_14_ vald_mot_kvinnor_i_nara_relationer.pdf
22 Carlson-Gielen, A. & Wynne, C. (2002). Intimate Partner Violence and Physical Health Consequences. Arch Intern Med. 162(10). doi:10.1001/archinte.162.10.1157.
Dagens medicin. (2015). ”Vi har ingen brist på sjuksköterskor”. Hämtad 20 april, 2016, från http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/11/19/vi-har-ingen-brist-pa-sjukskoterskor/
Folkhälsomyndigheten. (2012). Utbildningsnivå: Indikatorn för utbildningsnivå är utbildningsnivå på eftergymnasial nivå. Hämtad 20 april, 2016, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ekonomiska-och-sociala-forutsattningar/utbildningsniva/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts procedures and measures to archive trustworthiness. Nursing Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grände, J., Lundberg, L. & Eriksson, M. (2009). I arbete med våldsutsattakvinnor. Stockholm: Gothia förlag AB
Heimer, G., Björck, A. & Kunosson, C. (red.) (2014). Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Heimer, G. & Stenson, K. (2008). Vården har en nyckelroll i att avslöja våld och hjälpa kvinnor. Läkartidningen. 7 (105), 444-446. Tillgänglig:
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=8790
Karlsson, E.K. (2012). Informationssökning. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod (ss. 95-114). Lund: Studentlitteratur.
Krantz, G. (2002). Violence against women: a global public health issue! J Epidemiol Community Health. 56(4), 242-243. doi:10.1136/jech.56.4.242
23 Leppäkoski, T. & Paavilainen, E. (2011). Triangulation as a method to create a preliminary model to identify and intervene in intimate partner violence. Applied Nursing Research.25(3). doi:10.1016/j.apnr.2011.03.002
Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J. & Kalliokoski, A. (2001). Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning. Umeå: Brottsoffermyndigheten. Uppsala: Uppsala universitet; 2001.
Läkartidningen. (2016). Läkare stöder kvinnor på flykt. Hämtad 14 april, 2016, från
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/03/Lakare-uttalar-stod-for-kvinnor-pa-flykt
Läkartidningen. (2015). Sjuksköterskebristen vårt största arbetsmiljöproblem. Hämtad 20 april, 2016, från
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/01/Sjukskoterskebristen-slar-hart-mot-sjukhuslakarna/
Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK]. (2010). Handbok - Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2. uppl.) Uppsala: NCK.
Norman, K. (2015). Bron över Blood River: afrikanderna i det nya Sydafrika. Stockholm: Leopard.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB.
Paulin-Baraldi, AC., De-Almedia, AM,. Perdona, G., Meloni-Vieira, E. & D-Santos, MA. (2013). Perception and Attitudes of Physicians and Nurses about Violence against Women. Nurs Res Pract. doi: 10.1155/2013/785025
Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I. & Lyckhage, D.E. (2014). Don't ask don't tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. Int J Qual Stud Health Well-being. doi:10.3402/qhw.v9.23166
24 Prop. 1997/98:55. Kvinnofrid. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/1733625e719c43b28f073fa9cdec90f2/kvinnofrid-prop.-19979855
Ramsay, J., Rutterford, C., Gregory, A., Dunne, D., Eldrigde, S., Sharp, D. & Feder, G. (2012). Domestic violence: knowledge, attitudes, and clinical practice of selected UK primary healthcare clinicians. British Journal of General Practice. doi:
10.3399/bjgp12X654623
Regeringen. (2011). Uppdrag att utveckla och sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt om våld i samkönade relationer. Hämtad 14 april, 2016, från
http://www.regeringen.se/contentassets/7391acff66744cd3ac06cbee72661662/uppdrag-att- utveckla-och-sprida-kunskap-om-mans-vald-mot-kvinnor-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-samt-om-vald-i-samkonade-relationer
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. Ingår i: M. Henricson, red. Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
SBU, (2014). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Stockholm: SBU. Hämtad 20 april, 2016, från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf
SBU. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Stockholm: SBU. Hämtad 6 februari, 2016, från
http://www.sbu.se/sv/var_metod/Granskningsmallar/
Socialstyrelsen. (2009). Våldsutsatta kvinnor - ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal. Stockholm: Socialtjänsten. Hämtad 6 februari, 2016, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8442/2009-126-237_rev1.pd f
Socialstyrelsen. (2014). Våld -Handbok om socialtjänstens och hälso-och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Hämtad 23 november, 2015, från
25 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-4/Sidor/default.aspx
Socialstyrelsen. (2014). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga -Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. Hämtad 14 april, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19568/2014-10-30.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 22 mars, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-4
Sprague, S., Swinton, M., Madden, K., Swaleh, R., Goslings, JC., Petrisor, B. & Bhandari, M. (2013). Barriers to and facilitators for screening women for intimate partner violence in surgical fracture clinics: a qualitative descriptive approach. BMC Musculoskelet Disorders. 14(122). doi: 10.1186/1471-2474-14-122
Sprague C., Hatcher, AM., Woollett, N & Black, V. (2015). How Nurses in Johannesburg Address Intimate Partner Violence in Female Patients: Understanding IPV Responses in Low- and Middle-Income Country Health Systems. Journal of interpersonal violence. 30 (10). Doi: 10.1177/0886260515589929
Stenson, K., Saarinen, H., Heimer, G. & Sidenvall, B. (2000). Women's attitudes to being asked about exposure to violence. Midwifery. 17 (1). doi:10.1054/midw.2000.0241
Stockholms läns landsting. (2005). Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Stockholm: Stockholms läns landsting - Centrum för folkhälsa.
Stockholms läns landsting. (2005). Vi kan bli ännu bättre. Stockholm: Stockholms läns landsting ‐ Centrum för folkhälsa.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 22 mars, 2016, från
http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
26 Taylor, J., Brandbury-Jones, C., Kroll, T. & Duncan, F. (2013). Health professionals’ beliefs about domestic abuse and the issue of disclosure: a critical incident technique study. Health & Social Care in the Community. 21(5).
United Nations. (1993). Declaration on the Elimination of Violence against Women. Hämtad 9 februari, 2016, från http://www.un.org/documents/ga/res/48/a48r104.htm
Världshälsoorganisationen [WHO]. (2013). Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Hämtad 14 april, 2016, från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/85239/1/9789241564625_eng.pdf
Världshälsoorganisationen [WHO]. (2005). WHO Multi-country study on women’s health and domestic violence against women. Hämtad 19 april, 2016, från
http://www.who.int/gender/violence/who_multicountry_study/summary_report/summary_rep ort_English2.pdf
Wijma, B., Heimer, G. & Wijma, K. (2002). Kan patienten ha utsatts för våld? Skall man ställa frågan – och i så fall hur? Hämtad 27 april, 2016, från
http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/2002/temp/pda24813.pdf
Wiklund-Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
27 Bilaga 1.
Referens Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I. & Lyckhage,
D.E. (2014). Don't ask don't tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. Int J Qual Stud Health Well-being. (9) 2014.10.3402/qhw.v9.23166. doi:10.3402/qhw.v9.23166
Databas Pubmed
Land Sverige
Syfte Få en fördjupad förståelse av våldsutsatta
kvinnors erfarenheter och möte med sjukvårdspersonal, socialarbetare och polis Metod
Urval Design Bortfall
Kvalitativ design där man utfört intervjuer med hjälp av en semi-strukturerad intervjuguide.
Urvalet var kvinnor som blivit utsatta för våld i Stockholm. I studien intervjuades 12 kvinnor. Bortfallet diskuterades ej.
Resultat Genom informationen från intervjuerna
framkom att de utsatta kvinnorna kände att de inte blev sedda eller tagna på allvar. Det ansågs svårt att möta sjukvårdspersonal, socialarbetare och polis. Det framkom att kvinnorna ofta kände skuld för det inträffade och att de ”bara tog upp personalens tid på ett negativt sätt” istället för att få den hjälp och stöd de behövde. En del av kvinnorna som intervjuades uppgav att de kände sig förolämpade av
sjukvårdspersonal och socialarbetare samt att de upplevade varierad kompetens och kunskap bland personalen.
28
Referens Paulin-Baraldi, AC., De-Almedia, AM,.
Perdona, G., Meloni-Vieira, E. & D-Santos, MA. (2013). Perception and Attitudes of Physicians and Nurses about Violence against Women. Nurs Res Pract. doi: 10.1155/2013/785025
Databas Pubmed
Land Brasilien
Syfte Undersöka sjuksköterskors och läkares
uppfattningar och attityder om våld mot kvinnor.
Metod Urval Design Bortfall
Kvantitativ tvärsnittsstudie där man använt sig av intervjuer. Urvalet var sjuksköterskor och läkare från hälsoenheter i Ribeirão Preto Brasilien. I studien intervjuades 51 sjuksköterskor och 170 läkare. Bortfallet diskuterades ej.
Resultat Genom informationen från intervjuerna
framkom det att sjuksköterskorna var mer obekväma med att prata om våld. Fler sjuksköterskor än läkare hade aldrig ställt frågan om våld i hemmet. Både
sjuksköterskorna och läkarna uppgav att missbruk, psykiska problem hos mannen och arbetslöshet kunde orsaka våldshandlingar. De var överrens om att våld i parrelationer blivit ett folkhälsoproblem.
29
Referens Beynon, CE., Gutmanis. IA., Tutty, LM.,
Wathen, CN. & MacMillan, HL. (2012). Why physicians and nurses ask (or don’t) about partner violence: a qualitative analysis. BMC Public Health. 2012; 12: 473. doi: 10.1186/1471-2458-12-473
Databas Pubmed
Land Kanada
Syfte Identifiera vilka hinder som finns för att
sjuksköterskor och läkare ska fråga kvinnor om våldsutsatthet och hur dessa åtgärdas samt personalens upplevelser av att fråga.
Metod Urval Design Bortfall
Kvantitativ enkätstudie. Slumpmässigt urval bland sjuksköterskor och läkare som arbetade i Ontario, Kanada. I studien deltog 1000
sjuksköterskor och 1000 läkare.Av de tillfrågade svarade 597 sjuksköterskor och 328 läkare med fullständiga enkätformulär.
Resultat Genom enkäterna framkom dessa hinder att inte
ställa frågan om våld:
Tidsbrist
För lite utbildning i att fråga om våld
Kvinnornas beteenden (ex.förnekelse)
Partner närvarande
Språkliga/kulturella skillnader
För lite resurser
Åtgärder som föreslogs av de deltagande:
Mer utbildning om våld i parrelationer och hur man ställer frågan
Mer resurser (från samhälle och arbetsplats)
Fler verktyg (ex. protokoll, obligatorisk screening)
30
Referens Leppäkoski, T. & Paavilainen, E. (2011).
Triangulation as a method to create a preliminary model to identify and intervene in intimate partner violence. Applied Nursing Research.25(3).
doi:10.1016/j.apnr.2011.03.002
Databas Pubmed
Land Finland
Syfte Ta reda på faktorer som försvårar för
sjukvårdspersonal och utsatta kvinnor att identifiera och/eller fråga om våld i parrelationer.
Metod Urval Design Bortfall
Studien utformades först genom enkäter och sedan med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Urvalet i studien var 3
universitetssjukhus, 10 central sjukhus, 13 distriktssjukhus och 2 vårdcentraler
Resultat Faktorer som försvårar utifrån kvinnans
perspektiv:
Frågan ställs på ett anklagande sätt
Känner ej tillit till sjukvårdspersonalen
Rädsla över att partnern ska hämnas
Rädsla över att förlora kontrollen och över sina personliga känslor
Rädsla för att bli av med sina barn
Tidigare sökt för våldsutsatthet/fått frågan och då inte fått hjälp
Enbart fått behandling för fysiskt skada men inte fått frågan om hur skadan uppkommit
Faktorer som försvårar utifrån vårdpersonals perspektiv:
Kvinna var antingen fysiskt eller psykiskt sjuk
Orolig för kvinnans säkerhet
Brist på kunskap, erfarenhet eller utbildning
Brist på effektiva åtgärder
Brist på stöd från kollegor eller ledning
Tidsbrist
Rädsla för att kränka patienten
31 Referens Taylor, J., Brandbury-Jones, C., Kroll, T. &
Duncan, F. (2013). Health professionals’ beliefs about domestic abuse and the issue of disclosure: a critical incident technique study. Health & Social Care in the Community. 21(5).
Databas Pubmed
Land Skottland
Syfte Undersöka sjukvårdpersonals gemensamma '
föreställningar om våld mot kvinnor samt problem gällande identifiering av våld i nära relationer.
Metod Urval Design Bortfall
Metoden var semi-strukturerade intervjuer med 29 sjukvårdspersonal, varav 11 var
barnmorskor och 16 var sjuksköterskor inom primärvården. I studien deltog också
fokusgrupper med våldsutsatta kvinnor.
Resultat Ur de utsatta kvinnornas perspektiv:
Kvinnorna har ofta svårt att känna igen missbruk och att de är utsatta. De behöver därför hjälp att identifiera sina erfarenheter av våldsutsatthet. Det är vanligt att kvinnorna förnekar
att de ha blivit utsatta för våld. Det var av betydelse att man träffar
samma sjukvårdspersonal flera
gånger. På så sätt byggs ett förtroende upp som gör det lättare att berätta.
Ur sjukvårdspersonalens perspektiv:
De ansåg det som sitt ansvar att ”avslöja” våldet.
De ansåg att de måste bli bättre på att identifiera symtom på våld
De kände en hjälplöshet och en chock av vissa kvinnors val att stanna kvar.
32
Referens Ramsay, J., Rutterford, C., Gregory, A.,
Dunne, D., Eldrigde, S., Sharp, D. & Feder, G. (2012). Domestic violence: knowledge, attitudes, and clinical practice of selected UK primary healthcare clinicians. British Journal of General Practice. DOI:
10.3399/bjgp12X654623
Databas Pubmed
Land England
Syfte Mäta kunskapsnivån, attityder och kliniska
färdigheter hos personal på sjukvårdskliniker gällande våld i parrelation.
Metod Urval Design Bortfall
En tvärsnittsundersökning genomfördes som en del av en randomiserad kontrollerad studie. Urvalet var sjukvårdsmottagningar i London. 48 av 82 kliniker deltog i studien. Bortfallet var de klinker som inte använde elektroniska journaler
Resultat En fjärdedel av de kliniker som deltog kände
att de kunde ställa lämpliga frågor om våld i hemmet samt skriva remisser till kvinnorna. Majoriteten av klinikerna kände att de kunde identifiera de medicinska tillstånd som
förknippas med våld i hemmet och anledningar till att kvinnan inte vågar lämna sin partner. Mindre än hälften av personalen på de
tillfrågade klinikerna tyckte att det var lämpligt att direkt fråga om våld och enbart 36% hade vetskapen om att största skaderisken för en kvinna som blivit utsatt för våld är när denne lämnar partnern. Både läkare och
sjuksköterskor på de kliniker som deltog uppgav dock att de behövde mer kunskap och träning inom ämnet.
33 Referens Sprague, S., Swinton, M., Madden, K., Swaleh, R.,
Goslings, JC., Petrisor, B. & Bhandari, M. (2013). Barriers to and facilitators for screening women for intimate partner violence in surgical fracture clinics: a qualitative descriptive approach. BMC Musculoskelet Disorders. 14(122). doi: 10.1186/1471-2474-14-122
Databas Pubmed
Land Kanada
Syfte Att utforska de upplevda hindren för screening av våld mot kvinnor i parrelationer och alternativ för att överkomma dessa hinder.
Metod Urval Design Bortfall
Kvalitativa deskriptiva, semistrukturerade intervjuer. Urvalet var ortopedkirurger och läkarstudenter inom området ortopedi. 7 ortopedkirurger och 13
läkarstudenter deltog.
Resultat Upplevda hinder:
Oförmögenhet att träffa den kvinnliga patienten själv (pga anhöriga/många studenter)
Ingen tillgång till lämpliga samtalsrum
Ej lättillgänglig anamnes om patienten
Begränsad tid med varje patient
Språkliga/kulturella hinder
Brist på utbildning inom ämnet
Brist på material som underlättar screening Åtgärder:
Mer träning/utbildning inom ämnet
Lämpliga samtalsrum
Tillgängliga broschyrer om ämnet synliga på kliniken för att få patienterna att känna sig mer bekväma med ämnet.
Material som underlättar screening (t.ex. riktlinjer, checklistor och screening instrument)
Markera journalen vid misstanke om att patienten blir utsatt för våld
Mer stöd för personalen
34 Referens Sprague C., Hatcher, AM., Woollett, N & Black, V. (2015). How Nurses in
Johannesburg Address Intimate Partner Violence in Female Patients:
Understanding IPV Responses in Low- and Middle-Income Country Health Systems. Journal of interpersonal violence. 30 (10). Doi:
10.1177/0886260515589929 Databas Pubmed
Land Sydafrika
Syfte Syftet med denna studie var att förstå varför och hur sjuksköterskor bemöter frågan om våld mor kvinnor i parrelation.
Metod Urval Design Bortfall
Deskriptiv, kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer. 25 kvinnliga sjuksköterskor från fem vårdinrättningar i Johannesburg intervjuades. Alla deltagare arbetade inom mödravård, moderskap, abort, obstetrik eller gynekologi. Intervjuerna transkriberades och översattes till engelska vid behov. Alla deltagare hade erfarenheter av mäns våld mot kvinnor, om det så fanns inom familjen eller i det nära samhället.
Resultat Intervjuerna delades upp i 4 olika ”Teman”: