Fysisk aktivitet har många positiva fördelar för personer med diabetes (2). Studiens resultat visar att råden som ges från sjukvården kan blir bättre. Det är dock viktigt att ta hänsyn till att några av deltagarna fått råden för väldigt länge sedan och kanske inte kommer ihåg exakt vad som sagts. Råden skulle kunna bli mer individanpassade och mer specifika kring
träningsupplägg så som intensitet, duration och frekvens. Det framkom även att deltagarna inte kände rädsla vid fysisk aktivitet. Det kan innebära att råden som getts ut inom
diabetesvården innehållit de bitar som behövts för att personer med diabetes inte ska känna sig begränsade i att vara fysiskt aktiva.
Framtida forskning skulle kunna belysa fysioterapeutens roll och betydelse inom diabetesvården idag. Genom en intervjustudie där fysioterapeuter som jobbar inom diabetesvården medverkar skulle man kunna få svar på det. En annan intressant aspekt att belysa vore hur sjuksköterskorna som ger råden upplever innehållet i dem samt hur de ser på träningsspecifika råd kring intensitet, duration och frekvens.
Konklusion
Resultatet av studien kan tyda på att de råd diabetiker får från sjukvården är bra men
otillräckliga. Det kan behövas mer individualiserade råd. Något deltagarna också förde fram var att de önskar få mer uppmuntran kopplat till fysisk aktivitet. Resultatet visade även att deltagarna kände sig mer eller mindre säkra i att vara fysiskt aktiva, beroende på aktivitet. De upplevde inte någon specifik rädsla i att vara fysiskt aktiva, dock fanns en viss oro för
hypoglykemi. Hypoglykemiska symtom upplevdes som jobbiga och väckte negativa känslor hos deltagarna. Teknisk, social och individuell trygghet är faktorer som deltagarna anser ökar
tryggheten vid utförande av fysisk aktivitet. Det är faktorer som kan vara svåra att påverka. Det viktigaste är att öka den individuella tryggheten för att patienterna inte ska förlita sig på andra. Sammanfattningsvis anser vi att fysioterapeutens roll skulle kunna få större betydelse i diabetesvården i framtiden. Framför allt genom närmare patientsamarbete vid
Referenser
1. Gupta S, Rohatgi A, Ayers CR, Willis BL, Haskell WL, Khera A, m.fl.
Cardiorespiratory Fitness and Classification of Risk of Cardiovascular Disease Mortality. Circulation. April 2011;5;123(13):1377-83.
2. Riddel MC, Gallen IW, Smart CE, Taplin CE, Adolfsson P, Lumb AN, m.fl. Exercise management in type 1 diabetes: a consensus statement. Lancet Diabetes
Endocrinology. Maj 2017;5(5):377-390.
3. Riddell M, Iscoe K. Physical activity, sport, and pediatric diabetes. Pediatric Diabetes. Februari 2006;7(1):60-70.
4. Notkins AL, Lernmark Å. Autoimmune type 1 diabetes: resolved and unresolved issues. The Journal of Clinical Investigation. November 2001;108(9):1247–1252.
5. Lucier J, Weinstock RS. Diabetes Mellitus Type 1. Treasure Island: StatPearls Publishing; 2019.
6. Health Quality Ontario. Continuous Monitoring of Glucose for Type 1 Diabetes: A Health Technology Assessment. Ontario Health Technology Assessment Series. Februari 2018;18(2):1-160.
7. Freeland B. Hypoglycemia in Diabetes Mellitus. Home Healthcare Now. September 2017;35(8):414-419.
8. Fayfman M, Pasquel FJ, Umpierrez GE. Management of Hyperglycemic Crises: Diabetic Ketoacidosis and Hyperglycemic Hyperosmolar State. Medical Clinics of North America. Maj 2017;101(3):587-606.
9. Lind M, Pivodic A, Svensson A-M, Ólafsdóttir AF, Wedel H, Ludvigsson J. HbA1c level as a risk factor for retinopathy and nephropathy in children and adults with type 1 diabetes: Swedish population based cohort study. BMJ. Augusti 2019;366:l4894.
10. Guelfi KJ, Jones TW, Fournier PA. The Decline in Blood Glucose Levels Is Less With Intermittent High-Intensity Compared With Moderate Exercise in Individuals With Type 1 Diabetes. Diabetes Care. Juni 2005;28(6):1289-1294.
11. Nitin S. HbA1c and factors other than diabetes mellitus affecting it. Singapore Medical Journal. Augusti 2010;51(8):616-22.
12. Yazdanpanah S, Rabiee M, Tahriri M, Abdolrahim M, Rajab A, Jazayeri HE, m.fl. Evaluation of glycated albumin (GA) and GA/HbA1c ratio for diagnosis of diabetes and glycemic control: A comprehensive review. Critical Reviews in Clinical
Laboratory Science. Juni 2017;54(4):219-232.
13. Codella R, Terruzzi I, Luzi L. Why should people with type 1 diabetes exercise regularly? Acta Diabetologica. Juli 2017;54(7):615–630.
14. Gomez AM, Gomez C, Aschner P, Veloza A, Muñoz O, Rubio C, m.fl. Effects of performing morning versus afternoon exercise on glycemic control and hypoglycemia frequency in type 1 diabetes patients on sensor-augmented insulin pump therapy. Journal of Diabetes Science and Technology. Maj 2015;9(3):619-24.
15. Bredenberg I. Rädsla för Hypoglykemi : patientens strategier och oro vid kontinuerlig blodsockermätning [webbsida]. [Dissertation]. 2013. Tillgänglig vid:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1272
16. Rankin D, Elliott J, Heller S, Amiel S, Rogers H, DeZoysa N, m.fl. Experiences of hypoglycaemia unawareness amongst people with Type 1 diabetes: A qualitative investigation. Chronic Illness. September 2014;10(3):180-91.
17. Nordberg M, Gustavsson L. Diabetes typ 1 och fysisk aktivitet : En enkätbaserad studie om information och stöd kring fysisk aktivitet [webbsida]. [Dissertation]. 2019. Tillgänglig vid:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1320902/FULLTEXT01.pdf
18. Polit DF, Beck CT. Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwers; 2012. s. 479-480. 19. Alvehus J. Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 2 uppl. Stockholm:
Liber; 2019. s. 87.
20. Höglund Nielsen B, Granskär M. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3:2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2017. s. 219-221, 224-226, 232. 21. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. Februari 2004;24(2):105-12.
22. Jonsen K, Jehn KA. Using triangulation to validate themes in qualitative studies. Qualitative Research in Organizations and Management: An International Journal. Augusti 2009;4(2),123-150.
23. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård - Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018.
24. Socialstyrelsen. Diabetesvård - Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. 2 uppl. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015.
25. Tansey MJ, Tsalikian E, Beck RW, Mauras N, Buckingham BA, Weinzimer SA, m.fl. The effects of aerobic exercise on glucose and counterregulatory hormone
concentrations in children with type 1 diabetes. Diabetes Care. Januari 2006;29(1):20-25.
26. Böhme P, Bertin E, Cosson E, Chevalier N. Fear of hypoglycaemia in patients with type 1 diabetes: Do patients and diabetologists feel the same way? Diabetes och Metabolism. Februari 2013;39:63–70.
27. Korstjens I, Moser A. Series: Practical guidance to qualitative research. Part 4: Trustworthiness and publishing. European Journal of General Practice. December 2018;24(1):120-124.
28. Sweet L. Telephone Interviewing: Is It Compatible With Interpretive
Bilaga 1 - Intervjuguide
Frågeområde 1: Bakgrund
- Hur länge har du haft diabetes? - Hur debuterade din diabetes?
Frågeområde 2: Råd om fysisk aktivitet
- Vilka råd har du fått från sjukvården angående fysisk aktivitet? - Vilka mer exakta råd har du fått?
- Vem gav dig dessa råd? - Hur upplevde du dessa råd?
- Finns det något du velat få mer information om?
Frågeområde 3: Fysisk aktivitet
- Hur fysiskt aktiv var du innan du fick din diabetes? Hur fysiskt aktiv är du nu?
- Om skillnad: Varför tror du att du har blivit mer/mindre fysiskt aktiv sedan du fick din diabetes?
- Hur känns det för dig när du tränar med din diabetes? - Känner du dig säker i att vara fysiskt aktiv?
- Har du fått lågt blodsocker någon gång i samband med träning? - Om ja: Hur kändes det?
- Vad tror du behövs för att du ska känna dig trygg med att gå och träna?
- Om man känt sig trygg: Om du försöker sätta dig in i en “otrygg” situation, vad tror du skulle behövas för att du skulle känna dig trygg?
- Vad tror du att en fysioterapeut kunnat bidra med?
- Är det något annat du vill lyfta med din diabetes eller någon erfarenhet du varit med om?
Bilaga 2 - Förfrågan till klinikchef
Hej!Vi är två fysioterapeutstudenter från Uppsala universitet som ska skriva vår C-uppsats under våren 2020. Vi är intresserade av att undersöka hur diabetiker upplever de råd de får gällande fysisk aktivitet från sjukvården och om de upplever någon rädsla för att vara fysisk aktiva på grund av risken för hypoglykemi. Vi har tänkt genomföra sex intervjuer med unga vuxna som nyligen har blivit diagnostiserade med diabetes typ 1 för att besvara våra frågeställningar, varav den första är en provintervju som kommer exkluderas från studieresultatet.
Deltagandet kommer vara helt frivilligt, och materialet kommer behandlas konfidentiellt. Patienten har också rätt till att säga upp sitt deltagande när som helst utan att behöva ange anledning.
I den färdiga uppsatsen kommer resultaten redovisas. Uppsatsen kommer granskas av handledare och examinator.
Vi undrar därför om vi kan få genomföra vårt arbete via er klinik samt få hjälp med att dela ut informationsblad till eventuella deltagare.
Med vänlig hälsning, Maja och Lina
Studiens mailadress: fysiskaktivitet.DT1@gmail.com
Kontaktuppgifter
Maja Blank, fysioterapeutstudent: maja.blank.0149@student.uu.se
Lina Johansson, fysioterapeutstudent: lina.johansson.4937@student.uu.se Karin Hellström, handledare: karin.hellstrom@neuro.uu.se
Bilaga 3 - Sökning i Nationella Diabetesregistret
Skickat till diabetessköterskan på diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset: “Vi behöver intervjua minst 5 personer. Det borde det vara tillräckligt att skicka utinformationen till 20-30 patienter, så det bör vara minst så många som matchar sökningen.”
Alternativ 1
- Blivit diagnostiserad med diabetes mellitus typ 1 efter 1:a januari 2018 (dvs. senaste två åren)
- Ska ha haft diagnosen diabetes mellitus typ 1 i minst 6 månader
- Deras primära vårdinstans skall vara diabetesmottagningen på Akademiska sjukhuset, Uppsala
- Ska vara ung vuxen, mellan 18-25 år
Alternativ 2
- Blivit diagnostiserad med diabetes mellitus typ 1 efter 1:a januari 2017 (dvs. senaste tre åren)
- Ska ha haft diagnosen diabetes mellitus typ 1 i minst 6 månader
- Deras primära vårdinstans skall vara diabetesmottagningen på Akademiska sjukhuset, Uppsala
- Ska vara ung vuxen, mellan 18-25 år
Alternativ 3
- Blivit diagnostiserad med diabetes mellitus typ 1 efter 1:a januari 2016 (dvs. senaste fyra åren)
- Ska ha haft diagnosen diabetes mellitus typ 1 i minst 6 månader
- Deras primära vårdinstans skall vara diabetesmottagningen på Akademiska sjukhuset, Uppsala
- Ska vara ung vuxen, mellan 18-25 år
Alternativ 4
- Blivit diagnostiserad med diabetes mellitus typ 1 efter 1:a januari 2015 (dvs. senaste fem åren)
- Ska ha haft diagnosen diabetes mellitus typ 1 i minst 6 månader
- Deras primära vårdinstans skall vara diabetesmottagningen på Akademiska sjukhuset, Uppsala