Med lämplig vidareutbildning inom hantering av hjärnskakningar i idrott, kan fysioterapeuter använda sina färdigheter för att på ett effektivt sätt hantera funktionsnedsättningar efter en idrottsrelaterad hjärnskakning med evidensbaserade behandlings- och rehabiliteringsmetoder som grund. Idrottsrelaterad hjärnskakning är ett ämne som behöver lyftas bland verksamma inom professionen, men också på fysioterapeututbildningarna. Denna kartläggning kan vara vägledande för vilka evidensbaserade behandlings- och rehabiliteringsmetoder vi legitimerade fysioterapeuter kan tillämpa i vårt kliniska arbete vid omhändertagandet av individer som drabbats av en idrottsrelaterad hjärnskakning, vilket inte bara underlättar för oss
fysioterapeuter i vårt kliniska arbete utan även gynnar våra drabbade patienter samt andra professioner i vården. Vidare kan kartläggningen bidra till att strålkastarna riktas mot hjärnskakning i idrott inom vår profession och på utbildningarna, samt bidra till en ökad förståelsen angående vård vid hjärnskakning och på så vis täcka den kunskapslucka som finns inom vår profession.
Konklusion
Denna litteraturöversikt indikerar att en individanpassad rehabilitering innehållande aerob fysisk ansträngning som gradvis progredieras kan förbättra symtom hos individer som drabbats av idrottsrelaterad hjärnskakning och som upplever ihållande symtom efter skadan, därtill att det är en säker intervention och ett värdefullt kliniskt verktyg vid utvärdering och hantering av idrottsrealetrad hjärnskakning. Vidare indikerar studien att fysioterapeutiska interventioner av vestibularsystemet i kombination med manuella terapier av cervikalen och thorakalen, samt patientspecifik behandlingsplan innehållande occulär- och neuromotorisk
återträninggynnar återhämtningen efter en idrottsrelaterad hjärnskakning. Den givna populationen är ett relativt nytt forskningsområde som är sparsamt forskat på,
en följd av detta gör att den här studien innehåller flera studier med lågt vetenskapligt stöd. Fler adekvata RCT-studier med den berörda populationen inom området behövs.
Referenslista
1. Donovan J, Cancelliere C, Cassidy JD. Summary of the findings of the International Collaboration on Mild Traumatic Brain Injury Prognosis. Chiropractic & manual therapies 2014;22(1):38
2. Alla S, Sullivan SJ, McCrory P, Hale L. Spreading the word on sports concussion: citation analysis of summary and agreement, position and consensus statements on sports concussion. Br J Sports Med 2011 Feb;45(2):132-135
3. Marshall CM. Sports-related concussion: A narrative review of the literature. J Can Chiropr Assoc 2012 Dec;56(4):299-310
4. Pauelsen M, Nyberg G, Tegner C, Tegner Y. Concussion in Ice Hockey-A Cohort Study Across 29 Seasons. Clin J Sport Med 2017 May;27(3):283-287
5. Noble JM, Hesdorffer DC. Sport-related concussions: a review of epidemiology, challenges in diagnosis, and potential risk factors. Neuropsychol Rev 2013;23(4):273-284
6. Socialstyrelsen. Skadehändelser som föranlett läkarbesök vid akutmottagning [Internet]. 2011 Nov [citerad 2018-01-20]. Tillgänglig från:
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-18 (hämtad 2018-01-20)
7. McCrory P, Meeuwisse W, Dvorak J, Aubry M, Bailes J, Broglio S, et al. Consensus statement on concussion in sport—the 5th international conference on concussion in sport held in Berlin, October 2016. Br J Sports Med 2017 April;0:1-10
8. Shahim P, Tegner Y, Wilson DH, Randall J, Skillbäck T, Pazooki D, et al. Blood
biomarkers for brain injury in concussed professional ice hockey players. JAMA neurology 2014;71(6):684-692
9. Manley G, Gardner AJ, Schneider KJ, Guskiewicz KM, Bailes J, Cantu RC, et al. A systematic review of potential long-term effects of sport-related concussion. Br J Sports Med 2017 Jun;51(12):969-977
10. Burke MJ, Fralick M, Nejatbakhsh N, Tartaglia MC, Tator CH. In search of evidence- based treatment for concussion: characteristics of current clinical trials. Brain injury 2015;29(3):300-305
11. Hobbs JG, Young JS, Bailes JE. Sports-related concussions: diagnosis, complications, and current management strategies. Neurosurgical focus 2016;40(4):E5
12. Meaney DF, Smith DH. Biomechanics of concussion. Clin Sports Med 2011 Jan;30(1):19- 31
13. Gilworth G, Eyres S, Carey A, Bhakta B, Tennant A. Working with a brain injury: personal experiences of returning to work following a mild or moderate brain injury. J Rehabil Med 2008 May;40(5):334-339
14. Marshall S, Bayley M, McCullagh S, Velikonja D, Berrigan L, Ouchterlony D, et al. Updated clinical practice guidelines for concussion/mild traumatic brain injury and persistent symptoms. Brain injury 2015 April;29(6):688-700
15. Broglio SP, Puetz TW. The effect of sport concussion on neurocognitive function, self- report symptoms and postural control. Sports Medicine 2008;38(1):53-67
16. Iverson GL, Lange RT. Examination of" postconcussion-like" symptoms in a healthy sample. Appl Neuropsychol 2003;10(3):137-144
17. Barlow KM, Crawford S, Stevenson A, Sandhu SS, Belanger F, Dewey D. Epidemiology of postconcussion syndrome in pediatric mild traumatic brain injury. Pediatrics 2010
Aug;126(2):e374-81
18. Alla S, Sullivan SJ, McCrory P, Schneiders AG, Handcock P. Does exercise evoke neurological symptoms in healthy subjects? Journal of Science and Medicine in Sport 2010 Jan;13(1):24-26
19. The World Health Organization. The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders – Clinical descriptions and diagnostic guidelines [Internet]. Genève: World Health Organization; 1992. [citerad 2018-03-24]. hämtad från:
http://www.who.int/classifications/icd/en/bluebook.pdf?ua=1
20. Cantu RC, Gean AD. Second-impact syndrome and a small subdural hematoma: an uncommon catastrophic result of repetitive head injury with a characteristic imaging appearance. J Neurotrauma 2010 Sept;27(9):1557-1564
21. Aubry M, Cantu R, Dvorak J, Graf-Baumann T, Johnston K, Kelly J, et al. Summary and agreement statement of the First International Conference on Concussion in Sport, Vienna 2001. Recommendations for the improvement of safety and health of athletes who may suffer concussive injuries. Br J Sports Med 2002 Feb;36(1):6-10
22. McCrory P, Johnston K, Meeuwisse W, Aubry M, Cantu R, Dvorak J, et al. Summary and agreement statement of the 2nd International Conference on Concussion in Sport, Prague 2004. Br J Sports Med 2005 Apr;39(4):196-204
23. McCrory P, Meeuwisse W, Johnston K, Dvorak J, Aubry M, Molloy M, et al. Consensus statement on Concussion in Sport–the 3rd International Conference on Concussion in Sport held in Zurich, November 2008. South African Journal of sports medicine 2009;21(2)
24. McCrory P, Meeuwisse WH, Aubry M, Cantu B, Dvorak J, Echemendia RJ, et al.
Consensus statement on concussion in sport: the 4th International Conference on Concussion in Sport held in Zurich, November 2012. Br J Sports Med 2013 Apr;47(5):250-258
25. Echemendia RJ, Meeuwisse W, McCrory P, Davis GA, Putukian M, Leddy J, et al. The Sport Concussion Assessment Tool 5th Edition (SCAT5). Br J Sports Med 2017 Apr 26
26. Harmon KG, Drezner JA, Gammons M, Guskiewicz KM, Halstead M, Herring SA, et al. American Medical Society for Sports Medicine position statement: concussion in sport. Br J Sports Med 2013 Jan;47(1):15-26
27. Tegner Y, Gustafsson B, Forssblad M, Lundgren L, Sölveborn SA. Hjärnskakning och idrott: nya riktlinjer för handledning. Läkartidningen 2007;104(16):1220-1223
28. Schneider KJ, Iverson GL, Emery CA, McCrory P, Herring SA, Meeuwisse WH. The effects of rest and treatment following sport-related concussion: a systematic review of the literature. Br J Sports Med 2013 Apr;47(5):304-307
29. Manzoni GM, Pagnini F, Castelnuovo G, Molinari E. Relaxation training for anxiety: a ten-years systematic review with meta-analysis. BMC Psychiatry 2008;8(1):41
30. Mead GE, Morley W, Campbell P, Greig CA, McMurdo M, Lawlor DA. Exercise for depression. Cochrane Database Syst Rev 2009;3
31. Dunn AL, Trivedi MH, Kampert JB, Clark CG, Chambliss HO. Exercise treatment for depression: efficacy and dose response. Am J Prev Med 2005;28(1):1-8
32. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016). FYSS 2017: fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. ([3., rev. uppl.]). Stockholm: Läkartidningen förlag AB.
33. Guskiewicz KM. Assessment of postural stability following sport-related concussion. Current Sports medicine reports 2003 Feb;2(1):24-30
34. Broberg, C & Lenné, R (2017) Fysioterapi - Profession och Vetenskap. Stockholm, Fysioterapeuterna. [citerad 2018-01-23]. Hämtad från:
http://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/webb- fysioterapi-vetenskap-och-profession-20160329.pdf
35. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011: stöd för styrning och ledning. [citerad 2018-01-23]. Till gänglig via: http://www.socialstyrelsen. se/publikationer2011/20111111 (hämtad 2018-01-20)
36. World Confederation for Physical Therapy. Policy statement: Description of physical therapy; 2017. [citerad 2018-01-24]. Tillgänglig via: http://www.wcpt.org/policy/ps- descriptionPT (hämtad 2018-01-24)
37. American Physical Therapy Association. PT in Motion; Beyond rest – Physical Therapists and Concussion Management; 2017. [citerad 2018-03-03]. Tillgänglig via
http://www.apta.org/PTinMotion/2017/3/Feature/BeyondRest/ (hämtad 2018-03-03)
38. Sullivan SJ, Alla S, Lee H, Schneiders AG, Ahmed OH, McCrory PR. The understanding of the concept of ‘rest’ in the management of a sports concussion by physical therapy
students: A descriptive study. Physical Therapy in Sport 2012;13(4):209-213
39. Kerr ZY, Register-Mihalik JK, Kroshus E, Baugh CM, Marshall SW. Motivations
associated with nondisclosure of self-reported concussions in former collegiate athletes. Am J Sports Med 2016 Jan;44(1):220-225
40. Kroshus E, Garnett B, Hawrilenko M, Baugh CM, Calzo JP. Concussion under-reporting and pressure from coaches, teammates, fans, and parents. Soc Sci Med 2015 Jun;134:66-75
41. Yorke AM, Littleton S, Alsalaheen BA. Concussion Attitudes and Beliefs, Knowledge, and Clinical Practice: Survey of Physical Therapists. Phys Ther 2016 July;96(7):1018-1028
42. Friberg F, editor. Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2017
43. Carter R, Lubinsky J, Domholdt E. Rehabilitation research: principles and applications. 4. ed. Philadelphia, Pa.: Saunders; 2011
44. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården och insatser i socialtjänsten - En handbok. [Internet]. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk utvärdering SBU; 2017 [uppdaterad 2017-03-01]. [citerad: 2018-04- 10]. Hämtad från: http://www.sbu.se/sv/var-metod/
45. Svensk MeSH [Internet]. Stockholm: Karolinska institutet. Universitetsbiblioteket; 1998 -. [citerad 2017-09-28]. Hämtad från: https://mesh.kib.ki.se
46. Eliasson M. Är artikeln värd att läsa. Läkartidningen 2000;97:5897-5902
47. Gagnon I, Grilli L, Friedman D, Iverson GL. A pilot study of active rehabilitation for adolescents who are slow to recover from sport-related concussion. Scand J Med Sci Sports 2016;26(3):299-306
48. Schneider KJ, Meeuwisse WH, Nettel-Aguirre A, Barlow K, Boyd L, Kang J, et al. Cervicovestibular rehabilitation in sport-related concussion: a randomised controlled trial. Br J Sports Med 2014 May;48(17):1294-1298
49. Leddy JJ, Kozlowski K, Donnelly JP, Pendergast DR, Epstein LH, Willer B. A
preliminary study of subsymptom threshold exercise training for refractory post-concussion syndrome. Clinical Journal of Sport Medicine 2010 Jan;20(1):21-27
50. Reneker JC, Hassen A, Phillips RS, Moughiman MC, Donaldson M, Moughiman J. Feasibility of early physical therapy for dizziness after a sports-related concussion: A randomized clinical trial. Scand J Med Sci Sports 2017 Dec;27(12):2009-2018
51. Chan C, Iverson GL, Purtzki J, Wong K, Kwan V, Gagnon I, et al. Safety of active rehabilitation for persistent symptoms after pediatric sport-related concussion: a randomized controlled trial. Arch Phys Med Rehabil 2018 Feb;99(2):242-249
52. Maerlender A, Rieman W, Lichtenstein J, Condiracci C. Programmed physical exertion in recovery from sports-related concussion: a randomized pilot study. Dev Neuropsychol
2015;40(5):273-278
53. McCrea M, Guskiewicz K, Randolph C, Barr WB, Hammeke TA, Marshall SW, et al. EFFECTS OF A SYMPTOM-FREE WAITING PERIOD ON CLINICAL OUTCOME AND RISK OF REINJURY AFTER SPORT-RELATED CONCUSSION. Neurosurgery 2009 April;65(5):876-883
54. Gagnon I, Galli C, Friedman D, Grilli L, Iverson GL. Active rehabilitation for children who are slow to recover following sport-related concussion. Brain injury 2009
Nov;23(12):956-964
55. Lundblad M. A conceptual model for physical therapists treating athletes with protracted recovery following a concussion. International journal of sports physical therapy 2017 April;12(2):286
56. Marshall CM. Sports-related concussion: a narrative review of the literature. The Journal of the Canadian Chiropractic Association 2012 Dec;56(4):299
57. FeDen JP. Current concepts in sports-related concussion. Rhode Island medical journal (2013) 2016 Oct;99(10):23-26
58. Collins MW, Kontos AP, Reynolds E, Murawski CD, Fu FH. A comprehensive, targeted approach to the clinical care of athletes following sport-related concussion. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy 2014 Feb;22(2):235-246
59. Gibson S, Nigrovic LE, O’Brien M, Meehan III WP. The effect of recommending cognitive rest on recovery from sport-related concussion. Brain injury 2013 Jun;27(7-8):839- 842
60. Cordingley D, Girardin R, Reimer K, Ritchie L, Leiter J, Russell K, et al. Graded aerobic treadmill testing in pediatric sports-related concussion: safety, clinical use, and patient outcomes. Journal of Neurosurgery: Pediatrics 2016 Sept;18(6):693-702
61. King ML, Lichtman SW, Seliger G, Ehert FA, Steinberg JS. Heart-rate variability in chronic traumatic brain injury. Brain Injury 1997;11(6):445-453
62. Gall B, Parkhouse W, Goodman D. Heart rate variability of recently concussed athletes at rest and exercise. Med Sci Sports Exerc 2004 Apr;36(8):1269-1274
63. Hanna-Pladdy B, Berry ZM, Bennett T, Phillips HL, Gouvier WD. Stress as a diagnostic challenge for postconcussive symptoms: sequelae of mild traumatic brain injury or
physiological stress response. Clin Neuropsychol 2001;15(3):289-304
64. Gall B, Parkhouse WS, Goodman D. Exercise following a sport induced concussion. Br J Sports Med 2004 Nov;38(6):773-777
65. DeWitt DS, Prough DS. Traumatic cerebral vascular injury: the effects of concussive brain injury on the cerebral vasculature. J Neurotrauma 2003 Sep;20(9):795-825
66. Lundvik Gyllensten A, Skoglund K, Wulf I. Basal kroppskännedom: den levda kroppen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2015
67. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber; 2011
1. Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dess i så fall formulerade?
3. Vad är syftet? Är det klart formulerat?
4. Hur är metoden beskriven?
5. Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier)?
6. Hur analyserades data? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata?
7. Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall, hur hänger de ihop?
8. Vad visar resultatet?
9. Vilka argument förs fram?
10. Förs det några etiska resonemang?
11. Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, t.ex. vad gäller generaliserbarhet?
Bilaga 2. Febe Fribergs gradering av beviskraft utifrån forskningsansats, där 1 är högst och 6 är lägst. 1. Randomiserad kontrollerad studie (RCT – randomised, controlled trial)
En sådan studie mäter effekten av en viss intervention genom jämförelse med en kontrollgrupp som inte fått samma intervention. Deltagare i studien slumpas till interventions- respektive kontrollgrupp och väljs genom slumpmässigt urval ur en viss population. Förutsatt att urvalet är tillräckligt stort kan därmed resultatet gälla för hela populationen.
2. Kvasiexperiment
En sådan studie är nära liknande RCT-idealet, men modifierat på grund av att det finns etiska eller
praktiska hinder i studierna. Deltagare inkluderas löpande eller genom bekvämlighetsurval utifrån uppsatta kriterier. Det finns ingen kontrollgrupp utan en grupp får vara sin egen kontrollgrupp genom att mätning sker före och efter en viss intervention.
3. Kvantitativ beskrivande studie
En sådan studie mäter effekter av interventioner, men har inte möjlighet till direkta jämförelser. Resultaten kan diskuteras i förhållande till resultat från andra studier eller mot önskvärda mål.
4. Kvalitativ studie
Vissa former av dessa studier kan ses som en utvärdering av en viss intervention, då deltagare i sådana studier beskriver sina upplevelser i samband med den aktuella interventionen.
5. Beprövad erfarenhet
Evidens inom områden som inte ännu är forskats på får man bygga på så kallad beprövad erfarenhet vilket ofta innebär samlad erfarenhet från ett antal praktiker och visas ofta i form av traditioner, regler eller rutiner
6. Personlig erfarenhet
Detta innebär att endast en person dragit slutsatser utifrån användning av en intervention. Denna typ av studie har minsta bevisvärde, erfarenheter kan ha stort värde men samtidigt vilseledande eftersom slump och önsketänkande kan leda till förhastade slutsatser.
Pilotstudier och liknande finns inte med på Fribergs gradering då dessa inte anses ha tillräckligt med evidensvärde och sorteras bort redan i första gallringen efter litteratursökningen då de förefaller perifert för sammanhanget.