SAFF har riktlinjer för hantering och rehabilitering vid en hjärnskakning, Hjärntrappan. Detta är dock något som inte fullt ut har implementerats av alla klubbar, och alla tränare hade inte vetskap om Hjärntrappans existens. Hjärntrappan är väldigt viktig då den säkerställer att en spelare får lämplig rehabilitering och inte återgår till spel för tidigt. Att återgå till spel utan att ha genomgått en tillräcklig rehabilitering ökar risken för allvarliga och kvarstående symtom.
26 Detta kan påverka vardagslivet och försena rehabiliteringsprocessen avsevärt och är direkt farligt för spelarens hälsa. Denna studie kan tydliggöra problematiken och vara ett stöd i arbetet med implementering av Hjärntrappan. En diskussion skulle kunna föras med förbundet hur man ska ta detta vidare och hur det kan utvecklas.
I ungdomsverksamheten inom amerikansk fotboll i Sverige finns inget utbildningskrav hos den medicinska personalen. Några av klubbarna hade tillgång till en läkare på grund av ren slump, medan andra hade föräldrar utan medicinsk kunskap. I och med att tränarna lutar sig mot den medicinska personalen i dessa frågor, är det viktigt att den medicinska personalen har en fördjupad kunskap om hjärnskakningar. Därför kan förbundet med fördel se över
utbildningskraven på juniornivå för den medicinska personalen gällande hjärnskakningar, samt fördjupa delen om hjärnskakningar i tränarutbildningarna. Det skulle även kunna finnas en roll för fysioterapeuter. Dels skulle en fysioterapeut, främst vidareutbildad inom
idrottsmedicin med kunskap om hjärnskakningar, kunna medverka vid match som ett pålitligt stöd till tränarna, samt hålla föreläsningar och utbildningar för tränare och spelare om
identifiering, hantering och rehabilitering efter en hjärnskakning. Spelare uppsöker emellanåt sjukvården efter att ha drabbats av en hjärnskakning, då är det av stor vikt att en fysioterapeut har rätt kompetens gällande korrekt rehabilitering efter en hjärnskakning. Det skulle därför vara av godo att i den fysioterapeutiska grundutbildningen införa utbildning angående
hjärnskakningar. För de fysioterapeuter som väljer att arbeta inom idrott, där det inom många sporter förutom amerikansk fotboll förekommer hjärnskakningar, skulle det också vara behövlig kunskap för att kunna identifiera, hantera och rehabilitera hjärnskakningar.
Nyttan med detta projekt övervägde riskerna. Riskerna bedömdes som små då detta ämne inte upplevdes allt för känsligt. Nyttan upplevdes dock som stor då området är tämligen outforskat och innefattar ungdomar och deras föräldrar som bör få information om riskerna med den sport som utövas. Ett korrekt omhändertagande från början vid en hjärnskakning kan förhindra allvarliga hjärnskador och därmed minska kostnaderna för vården.
Konklusion
Juniortränarna upplever sig sakna kompetens för hantering och rehabilitering av
hjärnskakningar trots att de har ett stort ansvar vid dessa situationer. SAFFs utbildningar innehåller väldigt lite om hjärnskakningar och förbundets riktlinjer för hantering och
27 rehabilitering är inte fullt implementerade. Utbildning av spelare och komeptenskrav på tränare och medicinsk personal anses kunna öka säkerheten i arbetet med hjärnskakningar inom amerikansk juniorfotboll. Det finns behov av ökad medicinsk kompetens inom amerikansk juniorfotboll då hjärnskakningar frekvent förekommer. En diskussion kan med fördel föras med förbundet hur arbetet med dessa områden kan förbättras. Att hjärnskakningar förekommer i fler sporter talar för att grundutbildningen borde innefatta utbildning om
hjärnskakningar, då denna typ av problematik kan mötas i primärvården och för dem som arbetar inom idrottsmedicin. Denna studie kan ligga till grund för framtida liknande studier som utförs i utökad skala som medvetet innefattar tränare som nyligen avslutat
tränarutbildningen och tränare som gick den för många år sedan för att se skillnader. Det vore även av intresse med framtida studier där spelares rehabilitering följs efter hjärnskakningar men även på risker vid hantering och rehabilitering av hjärnskakningar inom juniorlag. Då grunden för elitspel läggs i ungdomsåren är det av stor vikt att rätt kompetens finns vid hantering och rehabilitering av hjärnskakningar.
28
Referenslista
1. USA:s “nationalsport” på frammarsch i Sverige [Internet]. Göteborgs-Posten. [cited 2016 Oct 28]. 00 PS 031-62 40. Available from: http://www.gp.se/1.580987
2. Haraldson F. 2016, mail från SAFF.
3. Guthrie RM. Emerging data on the incidence of concussion in football practice at all levels of amateur play. Phys Sportsmed. 2015 Nov;43(4):333–5.
4. Dompier TP, Kerr ZY, Marshall SW, Hainline B, Snook EM, Hayden R, et al. Incidence of Concussion During Practice and Games in Youth, High School, and Collegiate American Football Players. JAMA Pediatr. 2015 Jul;169(7):659–65.
5. Var femte kommer att få hjärnskador [Internet]. DN.SE. 2013 [cited 2016 Oct 31]. Available from: http://www.dn.se/arkiv/sport/var-femte-kommer-att-fa-hjarnskador/
6. McCrea M, Hammeke T, Olsen G, Leo P, Guskiewicz K. Unreported concussion in high school football players: implications for prevention. Clin J Sport Med Off J Can Acad Sport Med. 2004 Jan;14(1):13–7.
7. Resch JE, Kutcher JS. The Acute Management of Sport Concussion in Pediatric Athletes. J Child Neurol. 2015 Oct;30(12):1686–94.
8. McKee AC, Cantu RC, Nowinski CJ, Hedley-Whyte ET, Gavett BE, Budson AE, et al. Chronic Traumatic Encephalopathy in Athletes: Progressive Tauopathy After Repetitive Head Injury. J Neuropathol Exp Neurol. 2009 Jul;68(7):709–35.
9. Giza CC, Kutcher JS, Ashwal S, Barth J, Getchius TSD, Gioia GA, et al. Summary of evidence-based guideline update: Evaluation and management of concussion in sports: Report of the Guideline Development Subcommittee of the American Academy of Neurology. Neurology. 2013 Jun 11;80(24):2250–7.
10. Guskiewicz KM, Marshall SW, Bailes J, McCrea M, Harding HP, Matthews A, et al. Recurrent concussion and risk of depression in retired professional football players. Med Sci Sports Exerc. 2007 Jun;39(6):903–9.
11. Gómez JE, Hergenroeder AC. New guidelines for management of concussion in sport: special concern for youth. J Adolesc Health Off Publ Soc Adolesc Med. 2013
Sep;53(3):311–3.
12. Foley C, Gregory A, Solomon G. Young age as a modifying factor in sports concussion management: what is the evidence? Curr Sports Med Rep. 2014 Dec;13(6):390–4.
13. Stamm JM, Koerte IK, Muehlmann M, Pasternak O, Bourlas AP, Baugh CM, et al. Age at First Exposure to Football Is Associated with Altered Corpus Callosum White Matter Microstructure in Former Professional Football Players. J Neurotrauma. 2015 Nov 15;32(22):1768–76.
29 14. DeMatteo C, Stazyk K, Singh SK, Giglia L, Hollenberg R, Malcolmson CH, et al.
Development of a conservative protocol to return children and youth to activity following concussive injury. Clin Pediatr (Phila). 2015 Feb;54(2):152–63.
15. Marshall SW, Guskiewicz KM, Shankar V, McCrea M, Cantu RC. Epidemiology of sports-related concussion in seven US high school and collegiate sports. Inj Epidemiol [Internet]. 2015 Dec [cited 2016 Oct 28];2(1). Available from:
http://www.injepijournal.com/content/2/1/13
16. Aubry M, Cantu R, Dvorak J, Graf-Baumann T, Johnston K, Kelly J, et al. Summary and agreement statement of the First International Conference on Concussion in Sport, Vienna 2001. Recommendations for the improvement of safety and health of athletes who may suffer concussive injuries. Br J Sports Med. 2002 Feb;36(1):6–10.
17. McCrory P, Meeuwisse WH, Aubry M, Cantu B, Dvořák J, Echemendia RJ, et al. Consensus statement on concussion in sport: the 4th International Conference on Concussion in Sport held in Zurich, November 2012. J Am Coll Surg. 2013 May;216(5):e55-71.
18. McCrory P, Johnston K, Meeuwisse W, Aubry M, Cantu R, Dvorak J, et al. Summary and agreement statement of the 2nd International Conference on Concussion in Sport, Prague 2004. Br J Sports Med. 2005 Apr;39(4):196–204.
19. Meeuwisse WH, Schneider KJ, Dvorak J, Omu OT, Finch CF, Hayden KA, et al. The Berlin 2016 process: a summary of methodology for the 5th International Consensus Conference on Concussion in Sport. Br J Sports Med. 2017 Apr 26;
20. Echemendia RJ, Meeuwisse W, McCrory P, Davis GA, Putukian M, Leddy J, et al. The Concussion Recognition Tool 5th Edition (CRT5). Br J Sports Med. 2017 Apr 26;
21. Number of Super Bowl viewers (TV) 2016 [Internet]. Statista. [cited 2016 Oct 28]. Available from: https://www.statista.com/statistics/216526/super-bowl-us-tv-viewership/ 22. Spelarsäkerhet [Internet]. 2015 [cited 2016 Oct 28]. Available from:
http://blackknights.eu/foreningen/spelarsakerhet/
23. 11 saker du inte visste om amerikansk fotboll [Internet]. DN.SE. 2015 [cited 2016 Oct 28]. Available from: http://www.dn.se/sport/11-saker-du-inte-visste-om-amerikansk-fotboll/
24. Våra föreningar [Internet]. Svenska Amerikansk Fotbollförbundet. [cited 2016 Nov 10]. Available from: http://www.saff.se/Varaforeningar
25. NFL, ex-players agree to $765M settlement in concussions suit [Internet]. NFL.com. [cited 2016 Oct 29]. Available from:
http://www.nfl.com/news/story/0ap1000000235494/article/nfl-explayers-agree-to-765m-settlement-in-concussions-suit
26. Sedin J. Hjärnskakningar – en studie över hjärnskakningar inom amerikansk fotboll i Sverige 2014. 2015 Apr.
30 27. Saunders RL, Harbaugh RE. The second impact in catastrophic contact-sports head
trauma. JAMA. 1984 Jul 27;252(4):538–9.
28. Guskiewicz KM, Marshall SW, Bailes J, McCrea M, Cantu RC, Randolph C, et al. Association between recurrent concussion and late-life cognitive impairment in retired professional football players. Neurosurgery. 2005 Oct;57(4):719-726-726.
29. Pryor J, Larson A, DeBeliso M. The Prevalence of Depression and Concussions in a Sample of Active North American Semi-Professional and Professional Football Players. J Lifestyle Med. 2016 Mar;6(1):7–15.
30. Bieniek KF, Ross OA, Cormier KA, Walton RL, Soto-Ortolaza A, Johnston AE, et al. Chronic traumatic encephalopathy pathology in a neurodegenerative disorders brain bank. Acta Neuropathol (Berl). 2015 Dec;130(6):877–89.
31. West TA, Marion DW. Current recommendations for the diagnosis and treatment of concussion in sport: a comparison of three new guidelines. J Neurotrauma. 2014 Jan 15;31(2):159–68.
32. Kutcher JS, Giza CC. Sports Concussion Diagnosis and Management: Contin Lifelong Learn Neurol. 2014 Dec;20:1552–69.
33. Utbildning [Internet]. Svenska Amerikansk Fotbollförbundet. [cited 2016 Nov 1]. Available from: http://www.saff.se/Forbundet/Utbildning
34. Polit DF, Beck CT. Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. 8th ed. Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins; 2013. 493 p. pp. 55, 184
35. Carter RE, Lubinsky J. Rehabilitation research: principles and applications. Fifth edition. St. Louis, Missouri: Elsevier; 2016. 489 p. pp. 60, 225
36. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. 2004
Feb;24(2):105–12.
37. Granskär M, Höglund-Nielsen B, editors. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. 249 p. pp. 187-199
38. Swartz EE, Broglio SP, Cook SB, Cantu RC, Ferrara MS, Guskiewicz KM, et al. Early Results of a Helmetless-Tackling Intervention to Decrease Head Impacts in Football Players. J Athl Train. 2015 Dec;50(12):1219–22.
39. Borich MR, Cheung KL, Jones P, Khramova V, Gavrailoff L, Boyd LA, et al.
Concussion: current concepts in diagnosis and management. J Neurol Phys Ther JNPT. 2013 Sep;37(3):133–9.
31
Bilagor
Bilaga 1