Resultatet från litteraturstudien kan tillämpas i alla verksamheter där patienter med palliativa vårdbehov förekommer. Ökad kunskap om betydelsen av personcentrerad kommunikation i palliativ vård är angelägen för att vården ska bli personcentrerad, för att patienten ska bli sedd och respekterad som person och göras delaktig i sin egen vård. Resultatet är också betydelsefullt i syfte att medvetandegöra de brister som studien visar. Det är vårdorganisationens ansvar att skapa förutsättningar för att personcentrerad
kommunikation ska kunna äga rum och för att personalen får ändamålsenlig utbildning. Studiens resultat kan därför med fördel spridas och tillämpas i slutenvård, öppenvård, hospice och kommunal hemsjukvård.
Fortsatt forskning
Författarna anser att det skulle vara intressant att studera på viket sätt personcentrerad kommunikation i palliativ vård kan påverka beslut om målet med vården. Det skulle också vara intressant att studera likheter och skillnader på personcentrerad kommunikation mellan olika vårdformer. Och på vilket sätt kan personcentrerad kommunikation ha hälsofrämjande effekter på vårdpersonal i palliativ kontext ? Sist men inte minst finns en nyfikenhet om personcentrerad kommunikation kan ha en hälso- och sjukvårdsekonomisk betydelse i ett större perspektiv?
29 REFERENSER
Arntfield, S., Slesar, K., Dickson, J & Charon, R (2013). Narrative medicine as a means of training medical students toward residency competencies. Patient Education and
Counseling 91, 280-286.
*Black, A., McGlinchey, T., Gambles, M., Ellershaw, J. & Mayland,C.R. ( 2018). The ‘lived experience’ of palliative care patients in one acute hospital setting - a qualitative study. BMC Palliative Care doi: 10.1186/s12904-018-0345-x
Brighton, L J. & Bristowe K. (2016). Communication in palliative care: talking about the end of life, before the end of life. Postgrad Medicine Journal, 92(1090), 466-
470. doi:10.1136/postgradmedj-2015-133368.
Castro, E.M., Van Regenmortell, T., Vanhaecht, K., & Sermeus W.(2016). Patient empowerment, patient participation and patient-centeredness in hospital care: A concept analysis based on a literature review. Patient Education and
Counceling http://dx.doi.org./10.1016/j.pec.2016.07.026
*Chapple,A., Ziebland S., & McPherson ( 2005). The specialist palliative care nurse: A qualitative study of the patients’ perspective. International Journal of Nursing Studies, 43 (8) 1011-1022 doi:10.1016/j.ijnurstu.2005.11.007
Chochinov, HM., Hack, T., Mc Clement, S., Kristjanson, L. & Harlos, M. (2002). Dignity in the terminally ill: a developing empirical model. Social Science & Medicine, 54 (3): 433-443. https://doi.org/10.1016/S0277-9536(01)00084-3
*Clarke, A., & Ross, H. (2005). Influences on nurses’ communications with older people at the end of life: perceptions and experiences of nurses working in palliative care and general medicine. International Journal of Older People Nursing, 1(1) 34-43
doi.org/10.1111/j.1748-3743.2006.00006.x
Charon, R. (2001). Narrative Medicine a model for Empathy, Reflection, Profession and Trust. Journal of American Medical Association, 286 (15) 1897-1902.
Dahlberg, K. & Ekman, I. (2017). Vägen till patientens värld och personcentrerad vård.
Att bli lyssnad på och förstådd. Stockholm: Liber AB.
De Jong, J & Clarke, L. (2009). What is a good death? Stories from Palliative care. Journal
of Palliative Care, 25(1), 61-67. https://doi.org/10.1177%2F082585970902500107 De Roos. P. & Edvardsson, D. (2019). Personcentrerad vård- en kärnkompetens för god
och säker vård [broschyr]. Ödeshög
Dreyer, P. (2012). Berättelser I A-M Graubaek (Red). Patientologi-personcentrerad vård i
30
Dwyer, L-L. (2008). Dignity in the end of life care – what does it mean to older people
and staff in nursing homes? Doktorsavhandling, Örebro University, Department for Health
Science hämtad från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:347195/FULLTEXT01.pdf
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A.,Norberg, A, Brink, E... Stibrant
Sunnerhagen, K. (2011). Personcentered care-Ready for prime time European journal of
cardiovascular nursing. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008 hämtad från
https://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1340/1340828_ekman-position-pcc-ejcvn.pdf Ekman, I.(Red).(2017). Personcentrering inom hälso-och sjukvård- Från filosofi till praktik Stockholm: Liber AB.
Ekman, I., Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård – teori och tillämpning. I A-K. Edberg., A. Ehrenborg., F. Friberg., L. Wallin., H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på
avancerad nivå: Kärnkompetenser inom specialistsjuksköterskans specialistområde (ss 29-
61). Lund: Studentlitteratur.
Erling, V. (2018). Narrativ Medicin. Palliativ Vård (2) sidor 27-29. hämtad från
https://www.nrpv.se/wp-content/uploads/2018/05/Narrativ-medicin-Valdermar-Bergstrom- PV_1802_27-29.pdf
Fors. A.(2017).Personcentrerade samtal inom hälsopromotivt arbete I I. Ekman ( Red.)
Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik. (ss 226-244).
Stockholm: Liber AB.
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund. Att utvecklas och ta ansvar. Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg,C., & Wengström, Y.(2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
*Ghaljeh, M., Iranmanech, S., Dehghan, N., Tirgari, B., & Kalatarri, B.( 2019).
Compassion and care at the end of life: oncology nurses’ experiences in South-East Iran
International Journal of Palliative Nursing vol 22 (12) 588-597 nedladdad från
www.magonlinelibrary.com/r/ijpn/193.011.166.167
Gjerberg, E., Lillemoen, L., Førde,R. & Pederssen, R.( 2015). End-of-life care
communications and shared decision-making in Norwegian nursing homes - experiences and perspectives of patients and relatives. BMC Geriatrics. doi: 10.1186/s12877-015-0096- y
Goldsmith,J., Fellel, B., Wittenberg,-Lyles, E., & Ragan, S.L (2012). Palliative Care Communication in Oncology Nursing. Clinical Journal of Oncology Nursing 17(2) 163- 167
Green, A. (2006). A Person-Centered Approach to Palliative Care Nursing. Journal of
31
Henoch, I. (2013). Den totala smärtan I B.Andershed, M.TernestedtC.Håkansson Palliativ
vård begrepp och perspektiv i teori och praktik (ss 130- 135). Lund: Studentlitteratur.
*Hilding, U., Allvin, R.& Blomberg, K. (2018). Striving for a balance between leading and following the patient and family-nurses strategies to facilitate the transition from life- prolonging care to palliative care: an interview study. BMC Palliative Care
https://doi.org/10.1186/s12904-018-0311-7
*Jack, B. A., Mitchell, T.K., Cope,L.C. & O’Brien, M.R.(2016). Suporting older people with cancer and life-limiting conditions dying at home: a qualitative study of patient and family caregiver experiences of Hospice at Home Care. Journal of Advanced nursing 72(9) 2162- -2172.doi:10.1111/jan.12983
* Johnston, B. & Smith, L. (2005). Nurses’ and patients’ perceptions of expert palliative nursing care. Journal of Advanced Nursing 54(6),700-709
Johnston, B., Gaffney, M., Pringle, J. & Buchanan, D. (2015). The person behind the patient: a feasibility study using the Patient Dignity Question for patients with palliative care needs in hospital. International Journal of Palliative Nursing vol. 21 (2) 71-77
*Keall, R., Clayton, J.M. & Butow, P. (2014). How do Australian palliative care nurses address existential and spiritual concerns? Facilitators, barriers and strategies. Journal of
Clinical Nursing, 23, 3197-3205, doi: 10.1111/jocn.12566
*Kennett, C.& Payne, M. (2010). Palliative care patients’ experiences of healthcare treatment. International Journal of Social Welfare (19) 262-271. doi:10.1111/j.1468- 2397.2009.00664.x
Kitson, A., Conroy,T., Wengstrom, Y.,Profetto-Mc Grath, J & Robertson-Malt, S. (2010). Defining the fundamentals of care. International Journal of nursing practice 16(4):423- 434. https://doi.org/10.1111/j.1440-172X.2010.01861.x
Kjellström. S. (2017). Forskningsetik I I M. Henricson. (Red). Vetenskaplig teori och
metod 2:a Uppl.(ss.57-80) Lund: Studentlitteratur.
*Klarare, A., Rasmussen, B.H., Fossum, B., Fürst,C J. Hanson, J., & Lundh-Hagelin, C. (2016).Palliative and Supportive Care (15) 181-189 doi: 10.1017/S147895156000547
Kristensson Uggla, B. (2014). Personfilosofi-filosofiska utgångspunkter för
personcentrering inom hälso- och sjukvården. I I.Ekman (Red.). Personcentrering inom
hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik (ss 21-68). Stockholm: Liber AB.
Kvåle, K & Bondevik, M. (2008). What is important for patientcentred care? A qualitative study about the perceptions of patients with cancer. Scandinavian Journal of Caring
32
Lundman, B. & Hällgren Graneheim,U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys I B. Höglund
Nielsen & M. Granskär: Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård (3e uppl)
ss.211-226 Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska Kod för sjuksköterskor Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf MacArtney, J.I.Broom, A. Kirby, E. Good,P., Wootton, J., Patsy, M. Yates, P.M. &
Adams, J. (2014). On resilience and acceptance in the transition to palliative care at the end of life https://doi.org/10.1177/1363459314545696
Malloy,P.; Virani,R., Kelly,K.& Munévar,C. (2010). Beyond Bad News Communication Skills of Nurses in Palliative Care Journal of Hospice and Palliative Nursing 12 (3) McCance,T.& McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad (P.Wadensjö, övers.) I J.Leksell & M. Lepp (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. (ss.81-110) Stockholm: Liber AB.
McCormack, B., Karlsson, B., Dewing, J., & Lerdal, A. (2010). Exploring person- centredness care: a qualitative meta-synthesis of four studies. Scandinavian Journal of
Caring Science 24(3): 620-634. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2010.00814.x *Minton, M.E.; Isaacson, M.J., Varilek, B.M., Stadick, J.L., & O’Connell-Persaud, S. (2018). Journal of Clinical Nursing (27) 173-181 doi: 10.1111/jocn.13867
Nordenfelt, L. (2011). Om mänsklig värdighet. Institutionen för hälsa och samhälle Linköpings universitet Vårdalinstitutet hämtad från
https://www.yumpu.com/sv/document/view/20373609/om-mansklig-vardighet-lennart- nordenfelt-vardalinstitutet/6
Olsson, G. (2014). Berättelsens läkande kraft vid allvarlig sjukdom Socialmedicinsk tidskrift (2) sidor 175-185
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Pringle,J., Johnston, B., & Buchanan, D. (2015). Dignity and patient centered care for people with palliative needs in acute hospital setting-a systematic review. Palliative
Medicine 29 (8) sidor 675-694
Proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet.
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt I M. Henricson. (Red).Vetenskaplig teori
33
Sandsdalen, Gröndalh, Hov, Höye, Rystedt & Wilde-Larsson, (2016) Patients’ perceptions of palliative care quality in hospice day care, palliative units in nursing homes, and home care: a cross-sectional study BMC Palliative Care doi: 10.1186/s12904-016-0152-1 *Seccareccia, D., Wentland, K., Kevork, N., Worketin, K., Blacker, S.,Gagliese, L., Grossman, D. & Zimmerman, C. ( 2015) Journal of Palliative Medicine 18 (9) 758-764 doi: 10.1089/jpm.2014.0408
Sektionen för palliativ omvårdnad & Svensk sjuksköterskeförening, (2019). Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/kompetensbeskrivning-palliativ-vacc8ard-2019-klar- focc88r-webb.pdf
*Seyedfatemi, N. Borimnejad, L. Hamooleh, M.M. & Tahmasebi,M. Iranian nurses’ perceptions of palliative care for patients with cancer pain. International Journal of
Palliative Nursing 20 (2) 69-74
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Riksdagen.
Socialstyrelsen (2013) Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. Hämtad från nätet 20181206 https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6- 4.pdf
SOU 2001:6 Döden angår oss alla - Värdig vård i livets slut.
Hämtad från https://www.regeringen.se/49b6c2/contentassets/9b252638652e497 ab0e16f66a0a54cf9/doden-angar-oss-alla
*Spichiger,E. (2010) Patients’ and Failies’ Experience of Their Realtionshio With Professional Healthcare Providers in Hospital End Of Life Care. Journal of Hospice and
Palliative Nursing 12 (3) 194-202
*Stajduhar, K.J., Thorne, S.E., McGuiness, L. & Kim-Sing,C.( 2010). Journal of Clinical
Nursing,19, 2039-2047 doi 10.1111/j.1365-2702.2009.03158.x
*Strang, S., Henoch, I., Danielson, E., Browall, M.& Melin- Johansson, C. (2013).
Communication about existential issues with patients close to death-nurses’ reflections on content, process and meaning Psycho-Oncology 23 562-568 doi: 10.1002/pon.3456 Strang, P. (2016). Ett palliativt förhållningssätt enligt WHO- I P.Strang & B. Beck-Friis
Palliativ medicin och vård (4. uppl.) (ss.30-34) Stockholm: Liber AB.
Ternestedt, B-M; Henoch, I; Österlind, J & Andershed, B. (2017). De 6 S:N en modell för personcentrerad palliativ vård. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
34
Ternestedt, B-M., Andershed, B., Eriksson, M., & Johansson, I. (2002). A Good Death. Development of a nursing model of care. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 4(3), 153-160. doi: 10.1097/0012191-200207000-00015
Regionala cancercentrum i samverkan. (2016). Palliativ vård i livets slutskede: Nationellt
vårdprogram, 2016. Stockholm: Regionala cancercentrum i samverkan. FULLTEXT:
https://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ- vard/vardprogram/natvp_palliativvard_vers.2.1_dec2016.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization, (WHO) 2002
definition (2002) hämtad från https://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/
Warmenhoven, F., Lucassen, P.,Vermandere, M., Aertgeerts,B., van Weel,C.,Vissers, K.& Prins, J. (2016). Life is still worth living: a pilot exploration of self-reported resources of palliative care patients BMC Family Practise hämtad från
https://bmcfampract.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/s12875-016-0450-y Werkander-Harstäde, U.,Blomberg, K., Benzein, E. & Östlund,U.(2018) Dignity- conserving care actions in palliative care: an integrative review of Swedish research.
I
BILAGA A