Författarnas resultat från undersökningen kan användas i den kliniska vardagen genom att medvetandegöra vårdpersonalen om betydelsen av hälsokompetens i det primärpreventiva arbetet för patienter med primär hypertoni. Detta tillsammans med sjuksköterskans
kärnkompetenser skulle förbättra sjuksköterskans möjlighet att motivera patienter till
egenvård och förändring av ohälsosam livsstil. Vilket på sikt skulle kunna minska risken för kardiovaskulära sjukdomar och främja hälsa och samhällets ekonomi. Även om författarnas undersökning riktade sig mer mot det primärpreventiva arbetet anser författarna att resultatet går att generalisera på alla patienter med primär hypertoni oavsett vart i vården de befinner sig.
35 REFERENSER
Aminoff, U. B., & Kjellgren, K. I. (2001). The nurse - a resource in hypertension care. Journal of Advanced Nursing 35 (4): 582-589.
Bengtsson Boström, K., & Manhem, K. (2016). Läkemedelsboken. Hämtad 18 november, 2017, från https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/hypertoni.html
Billhult, A. (2017). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: Från ide’ till examination inom omvårdnad (ss. 265-273). Lund: Studentlitteratur.
Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare (3. uppl.). Malmö: Liber AB Cakir, H., & Pinar, R. (2006). Randomized controlled trial on lifestyle modification in hypertensive patients. Western Journal of Nursing Research, 28(2), 190-209.
doi:10.1177/0193945905283367
Campbell, N. C., Ritchie, L. D., Thain, J., Deans, H. G., Rawles, J. M., & Squair, J. L. (1998). Secondary prevention in coronary heart disease: a randomised trial of nurse led clinics in primary care. Heart, 80, 447-52.
Conway, J. (1984). Hemodynamic aspects of essential hypertension in humans. Physiological Reviews 64 (2): 617–60. doi:10.1152/physrev.1984.64.2.617
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects. Berkshire: Open University Press. Hämtad 19 mars, 2018, från
https://forskningsstrategier.wordpress.com/forskningssida/#ref
Drevenhorn, E., Håkansson, A., & Petersson, K. (2001). Counseling Hypertensive Patients: An Observational Study of 21 Public Health Nurses. Clinical Nursing Research 10 (4): 369- 386.
Drevenhorn, E., Kjellgren, K. I., & Bengtson, A. (2007). Outcomes following a programme for lifestyle changes with people with hypertension. Journal of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses 16(7b):144-51.
Dudas, K., Olsson, L. E., Wolf, A., Swedberg, K., Taft, C., Schaufelberger, M., & Ekman, I. (2013). Uncertainty in illness among patients with chronic heart failure is less in person- centred care than in usual care. Euoropean Journal of Cardiovascular Nursing 12 (6):521-8. doi: 10.1177/1474515112472270.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, M., Adiels, M., Björck, L., Karjalainen, T., Perk, J., Söderberg, S., & Rosengren, A. (2017). Nya SCORE bättre på att skatta risk för död i hjärtinfarkt och stroke. Läkartidningen, 114, 1-2. Hämtad från http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Rapport/2017/04/Nya- SCORE-visar-fa-med-hog-risk-att-do-i-hjartinfarkt-eller-stroke/
36
Folkow B. (1995). Hypertensive structural changes in systemic precapillary resistance vessels: how important are they for in vivo haemodynamics? Journal of Hypertension, 13. 1546-59.
Franklin, S. S., Gustin, W., Wong, N. D., Larson, M. G., Weber, M. A., Kannel, W. B., & Levy, D. (1997). Hemodynamic patterns of age-related changes in blood pressure. The Framingham Heart Study. Circulation, 96(1), 308-15.
Helsingforsdeklarationen (World Medical Association). Hämtad 12 oktober, 2017, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: Samtal om levnadsvanor i vården. Stockholm: Natur & Kultur.
Hooper, L., Martin, N., & Abdelhamid, A. (2015). Cochrane corner: what are the effects of reducing saturated fat intake on cardiovascular disease and mortality? British Medical Journal, 101(24). 1938-1940. doi: 10.1136/heartjnl-2015-308521
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. (2014). Goda levnadsvanor gör skillnad. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat. [Broschyr].
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. (2012). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 14 april, 2018, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer & begrepp -en ordbok-. Lund: Studentlitteratur.
Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., & Patja, K. (2008). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25 (4): 244-249.
Kastarian, M., Puska, P., Korhonen, M., Mustonen, J., Salomaa, V., Sundvall, J.,… Nissinen, A. (2002). Non-pharmacological treatment of hypertension in primary health care: a 2 –year open randomized controlled trial of lifestyle intervention against hypertension in eastern Finland. Journal of Hypertension 20 (12) : 2505-2012.
Karolinska Institutet. (u.å). Hälsokompetens. Hämtad 26 januari, 2018 från Karolinska institutet, https://mesh.kib.ki.se/Mesh/search/?searchterm=hälsokompetens
Kocken, F. (2013) Äkta Ledarskap & Samarbete. Hämtad 25 december, 2017, från http://nal.smilingmountain.se/fyra-hornstenar-for-bra-kommunikation/
Kristoffersen, J. (2000). Allmän omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB
Mancia, G., Fagard, R., Narkiewicz, K., Redon, J., Zachetti, A., Böhm, M.,...Zannad, F. (2013). 2013 ESH/ESC Guidelines for the management of arterial hypertension. European Heart Journal, 34. 2159-2219. doi: 10.1093/eurheartj/eht151
37
Risérus, U. (2015). Polyunsaturated Fat Intake Estimated by Circulating Biomarkers and Risk of Cardiovascular Disease and All-Cause Mortality in a Population-Based Cohort of 60-Year- Old Men and Women. Circulation, 137. 1-21. doi:
10.1161/CIRCULATIONAHA.115.015607
Moser, M., & Setaro, J. F. (2006). Resistant or difficult-to-control hypertension. New England Journal of Medicine 2006;355:385-92. doi:10.1056/NEJMcp041698
Mårtensson, L.,& Hensing, G. (2011). Hälsolitteracitet grundbult i patientmötet: Bottnar i människors förmåga att fatta självständiga beslut i hälsofrågor. Läkartidningen, 108 (51-52), 2718-2720. Hämtad från
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17571
Nielsen-Bohlman, L. Panzer, A. M., & Kindig, D. A. (Eds.). (2004). Health literacy: A prescription to end confusion. Washington, D.C: The national academics press.
Nilsson, P., Perk, J., & Rydén, L. (2008). Dags för europeiskt perspektiv på kardiovaskulär prevention. Läkartidningen, 14 (105), 1000-1004. Hämtad från
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/9/9126/LKT0814s1000_1004.pdf
Nordiska Ministerrådet. (2012). Nordiska näringsrekommendationer 2012. [Broschyr].
Notter, L. E., & Hott, J. R. (1996). Forskningsmetodik inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Nyström, F. (2008). Utredning och behandling av hypertoni. I F. Nyström (Red), Hypertoni och metabola syndromet (ss. 131-152). Lund: Studentlitteratur.
Nyström, F. (2010). Hypertoni. I U. Dahlström., L. Jonasson & F. Nyström (Red), Kardiovaskulär medicin (ss. 172-187). Stockholm: Liber.
Perk, J., Agewall, S., & Kiessling, A. (2016). Hälsosamma levnadsvanor i fokus för nya riktlinjer. Läkartidningen, 113, 1-2. Hämtad från http://www.lakartidningen.se/Klinik-och- vetenskap/Kommentar/2016/10/Halsosamma-levnadsvanor-i-fokus-for-nya-riktlinjer/
Piepoli, M. F., Hoes, A. W., Agewall, S., Albus, C., Brotons, C., Catapano, A.
L.,...Monique Verschuren, W. M. (2016). 2016 European Guidelines on cardiovascular
disease prevention in clinical practice. European Heart Journal, 37. 2315-2381. doi: 10.1093/eurheartj/ehw106
Polit, D. F.,& Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Renata, M., Wallace, S. K.,& Mozaffarian, D. (2010). Red and processed meat consumption and risk of incident coronary heart disease, stroke, and diabetes: A systematic review and metaanalysis. American Heart Association Journal 121(21). 2271-2283. doi:
38
Robertson, E. (2013). Genusperpektiv: varför behövs det?. I B. Fossum (Red.), Kommunikation: Samtal och bemötande i vården (2. uppl., ss. 277-312). Lund: Studentlitteratur.
Rossi, A., Dikareva, A., Bacon, S. L.,& Daskalopoulou, S. S. (2012). The impact of physical activity on mortality in patients with high blood pressure: a systematic review. Journal of Hypertension Jul;30(7):1277-88. doi: 10.1097/HJH.0b013e3283544669.
Scala, D., D'Avino, M., Cozzolino, S., Mancini, A., Andria, B., Caruso, G., Tajana, G., & Caruso, D. (2008). Promotion of behavioural change in people with hypertension: an intervention study. Pharmacy World and Science 30 (6): 834-9. doi:10.1007/s11096-008- 9235-2. Epub 2008 Jun 27.
Semlisch, T., Jeitler, K., Hemkens, L. G., Horvath, K., Nagele, E., Schuermann,
C.,...Siebenhofer, A. (2013). Increasing physical activity for the treatment of hypertension: a systematic review and meta-analysis. Sports Medicine Oct;43(10):1009-23. doi:
10.1007/s40279-013-0065-6.
SBU. (2007). Måttligt förhöjt blodtryck. Hämtad 22 april, 2018, från
http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/mattligt-forhojt-blodtryck/
SBU. (2017). Följsamhet till livsstilsråd. Hämtad 22 april, 2018, från
http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/foljsamhet-till-livsstilsrad/
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 1 oktober,
2017, från http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20030460.HTM
SKL. (2016). Nationell patientenkät: Sveriges regioner och landsting i samverkan. Hämtad 25 december, 2017, från https://patientenkat.se/sv/resultat/
SLV. (2016). Prata mat, rädda liv. Hämtad 24 mars, 2018, från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/samtal-om-mat-i-halso--och- sjukvarden
SLV. (2017a). Högt Blodtryck. Hämtad 16 december, 2017, från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/hogt- blodtryck
SLV. (2017b). Syna saltet-hälften vore nog. Hämtad 4 April, 2018, från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/syna- saltet/halften-vore-nog
SLV. (2017c). Mättat fett. Hämtad 26 januari, 2018, från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/mattat-fett
SLV. (2017d). Hjärt- och kärlsjukdomar. Hämtad 26 januari, 2018, från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/hjart-- och-karlsjukdomar
39
SLV. (2018a). Salt-Råd. Hämtad 25 mars, 2018, från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra- mat-hitta-ditt-satt/salt
SLV. (2018b). Kött och chark -råd. Hämtad 26 januari, 2018, från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra- mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark
Sophiahemmet Högskola. (2016). Studiehänvisning för kursupplägg och instruktion för utformning av det självständiga arbetet. Hämtat 11 oktober, 2017, från
https://shh.pingpong.se/courseId/95912/node.do?id=44779996&ts=1503056561793&u=2368 76919
Socialstyrelsen. (2017a). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Hämtad 14 april, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20734/2017-11-3.pdf
Socialstyrelsen. (u.å.). Jämlik,hälsa,vård och omsorg. Hämtad 5 december, 2017, från http://www.socialstyrelsen.se/jamlikhalsa-vardochomsorg
Socialstyrelsen. (2017b). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor-Stöd för styrning och ledning-Remissversion. Hämtad 5 december, 2017, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-11-3
SSF. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 4 december, 2017, från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och- riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/
Tapio Neuwerth, E. Hjärt-lungfonden. (2016). Högt blodtryck [Broschyr]. Hämtad från https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Blodtrycket_2016%20webb.pdf
Tonstad, S., Alm, C., & Sandvik, E. (2007). Effect of nurse counselling on metabolic risk factors in patients with mild hypertension: a randomised controlled trial. European Journal of Cardiovascular Nursing, 6 (2): 160-164.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forkning. Elanders Gotas. Hämtad från
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Voruganti, R. T., O’Brien, M. A., Straus, S. E., McLaughlin, J. R., & Grunfeld, E. (2015). Primary care physicians’ perspectives on computer-based health risk assessment tools for chronic diseases: a mixed methods study. Journal of Innovation in Health Informatics, 22(3). 333-339. doi: 10.14236/jhi.v22i3.153
Wartak, S. A., Friederici, J., Lotfi, A., Verma, A., Kleppel, R., Nagliere-Prescod, D., & Rothberg, M. B. (2011). Patients’ Knowledge of Risk and Protective Factors for
Cardiovascular Disease. The American Journal of Cardiology, 107(10), 1480-1488. doi:10.1016/j.amjcard.2011.01.023
40
Weaver, N. F., Murtagh, M. J., & Thomson, R. G. (2006). How do newly diagnosed
hypertensives understand ‘risk’? Narratives used in coping with risk. Family Practice, 23(6). 637–643. doi: 10.1093/fampra/cml039
WHO. (n.d.). Track 2: Health literacy and health behaviour. Hämtad 1 december, 2017, från WHO, http://www.who.int/healthpromotion/conferences/7gchp/track2/en/
WHO. (2006). Quality of Care, A process for making strategic choices in health systems. Geneva: World Health Organization. Hämtad från
http://www.who.int/management/quality/assurance/QualityCare_B.Def.pdf?ua=1
Wood, A., Kaptoge, S., Butterworth, A., Willeit, P., Warnakula, S., Bolton, T.,… Danesh, J. (2018). Risk thresholds for alcohol consumption: combined analysis of individual-participant data for 599 912 current drinkers in 83 prospective studies. The Lancet, 391(10129).
Wångdahl, J., Lau, M., Nordström, P., Samulowitch, A.,& Karlsson, L. (2017).
Hälsolitteracitet: En kommunikativ utmaning för hälso- och sjukvården. Socialmedicinsk tidskrift, 94(2), 126-135. Hämtad från
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1633/1483
Wångdahl, J., Lau, M., Nordström, P., Samulowitch, A., Karlsson, L. (2017).
Hälsolitteracitet: En kommunikativ utmaning för hälso- och sjukvården. Socialmedicinsk tidskrift, 94(2), 126-135. Hämtad från
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1633/1483
Zhou, B., Bentham, J., Di Cesare, M., Bixby, H., Danaei, G., Cowan, M. J.,...Zuñiga
Cisneros, J. (2017). World wide trends in blood pressure from 1975 to 2015: a pooled analysis of 1479 population-based measurement studies with 19.1 million participants. The Lancet, 389(10064). 37–55. doi: 10.1016/S0140-6736
Bilaga 1 Brev till verksamhetschef