Resultatet i denna litteraturöversikt kan vara användbart för att öka kunskapen om timsrundor samt vilken effekt timsrundor kan ha inom akutsjukvård. Då Specialistsjuksköterskans
huvuduppgift är att utföra avancerad evidensbaserad omvårdnad och därigenom identifiera risker och förändring i patienters sjukdomstillstånd kan ett strukturerat arbetssätt, så som timsrundor, ge specialistsjuksköterskan förutsättning att utföra sin huvuduppgift och därigenom eventuellt minska antalet vårdskador.
Förslag till fortsatt forskning
Timsrundor är ett outforskat ämne inom akutsjukvården i Sverige. Författarna till
föreliggande studie anser att mer forskning inom området behövs för att öka kunskapen om timsrundor som arbetssätt enligt svensk kontext för att jämföra med andra länder där timsrundor studerats. Implementering av timsrundor inom akutsjukvård kan också vara ett intressant ämne att studera. Det skulle vara intressant att göra en intervjustudie på
Universitetssjukhuset där timsrundor införts för att ta reda på hur både sjuksköterskor och patienter upplever att timsrundor påverkar patientsäkerheten. Det skulle även vara av intresse att undersöka orsaken till införandet av timsrundor på det universitetssjukhus där det
implementerats och ta reda på vilken evidens som låg till grund för beslutet. Eftersom det endast fanns lite forskning om hur timsrundor påverkar undernäring och trycksår skulle det vara intressant att undersöka hur och om trycksår och undernäring påverkas av timsrundor då långa väntetider råder på flera många akutmottagningar.
28 REFERENSER
Aboumatar, H J., Chang, B H., Al Danaf, J., Shaear, M., Namuyinga, R., Elumalai, S.,… Pronovost, P J. (2015). Promising Practices for Achieving Patient-Centered Hospital Care. Medical Care, 53(9), 758-767. doi: 10.1097/MLR.0000000000000396
Akademiska Sjukhuset. (2016). Timsrundor. Hämtad 29 oktober, 2017, från
http://www.akademiska.se/patient/Patientsakerhet_och_vardkvalitet/Arbetssatt/Timsrundor/. Baker, J. (2010). Rounding for outcomes: An Evidence-based Tool to Improve Nurse
Retention, Patient Safety, and Quality of Care. Journal of Emergency Nursing, 36(2), 162- 164. doi: 10.1016/j.jen.2009.11.015
Baker, J. (2012). Hourly rounding in the emergency department: how to accelerate results. Journal of Emergency Nursing, 38(1), 69–72. doi: 10.1016/j.jen.2011.09.013
Ball, J.E., Grifiths, P., Rafferty A.M., Lindqvist, R., Murells, T., & Tishelman, C. (2016). A cross-sectional study of ’of care left undone’ on nursing shifts in hospitals. Journal of Advanced Nursing 72(9), 2086-2097. doi: 10.1111/jan.12976
Benedicto, A. M. (2017). Engaging All Employees in Efforts to Achieve High Reliability. Frontiers of Health Services Management. 33(4), 33-40. doi: 10.1097.0000000000000011 Berg, A., Dencker, K., &, Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad: Vid behandling av personer med depressionssjukdomar (Evidensbaserad omvårdnad,1999:3). Stockholm: SBU, SFF.
Bergman, M., Forsberg, L., & Josefsson, K. (2009). Stressigt för sjuksköterskor i akutsjukvården? Scandinavian Update Magazine, 4, 14–17. Hämtad från:
https://svemedplus.kib.ki.se/Default.aspx?Dok_ID=114064
Billhult, A. (2017). Vetenskaplig teori och metod. Henricson, M. (red) (2017) Lund: Studentlitteratur.
Church, CD. (2016). Defining Competence in Nursing and Its Relevance to Quality Care. Journal for Nurses in Professional Development, 32(5), 9-14.
doi:10.1097/NND.0000000000000289.
Cusack, L., & Gebbie, K. (2015). Call for national dialogue: Adapting standards of care in extreme events. We are not ready. Collegian, 24(1), 93-100. doi:
10.1016/j.colegn.2015.09.003
Daniels, JF. (2016). Purposeful and timely nursing rounds: a best practice implementation project. JBI Database System Reviews and Implementation Reports, 14(1), 248-67. doi: 10.11124/jbisrir-2016-2537.
Dean, E. (2012). Regular ward checks raise standards of care. Nursing Management, 19(2), 12-16. doi: 10.7748/nm2012.05.19.2.12.c9063
Deitrick, L M., Baker, K., Paxton, H., Flores, M., & Swavley, D. (2012). Hourly Rounding Challanges With Implementation of Evidence-Based Process. Journal of Nursing Care Quality, 27(1), 13-19. doi:10.1097/NQC0b013e318227d7dd
29
Dix, G., Phillips, J., & Braide, M. (2017). Engaging staff with intentional rounding. Nursing Times Fundementals, 108 (3), 14–16. Hämtad från:
https://www.nursingtimes.net/Journals/2012/01/12/p/u/a/120117-innov-rounding.pdf Dyck, D., Thiele, T., Kebicz, R., Klassen, M., & Erenberg, C (2013). Hourly Rounding for Falls Prevention: A Change Initiative. Creative Nursing, 19(3), 153-158. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24400470
Emanuel, L., Berwick, D., Conway, J., Combes, J., Hatlie, M., Leape, L.,… Walton, M. (2008). What Exactly Is Patient Safety. Advances in Patient Safety: New Directions and Alternative Approaches (Vol. 1: Assessment). Hämtad från:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK43629/
Fabry, D. (2015). Hourly rounding: and perceptions of the frontline nursing staff. Journal of nursing management, 23(200-290). doi: 10.1111/jonm.12114
Farkhooy, A., & Hultman-Lantz, A.C. (2017). Patientsäkerhetskonferesen. Hämtad från http://patientsakerhetskonferensen.se/download/18.2864878c157380516074d0bd/1474889359 340/F%C3%B6rtydliga+roller+och+proaktivt+arbete+i+omv%C3%A5rdnaden+leder+till+mi nskad+stress.pdf
Fitzsimons, B., Bartley, A., Cornwell, J. (2011). Intentional rounding: its role in supporting essential care. Nursing Times, 107(27), 18-21. Hämtad från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/218879
Flowers, K., Wright, K., Langdon, R., McIllwrath, M., & Johnson, M. (2016). Intentional rounding: facilitators, benefits and barriers. Journal of Clinical Nursing, 25, 1346-1355. doi: 10.1111/jocn.13217
Ford, B M. (2010). Hourly Rounding: A Strategy to Improve Patient Satisfaction Scores. Medsurg Nursing, 19(3), 188-191. Hämtad från
http://connection.ebscohost.com/c/articles/51701522/hourly-rounding-strategy-improve patient-satisfaction-scores
Forde Johnston, C. (2014). Intentional rounding: a review of the literature. Nursing Standard, 28(32), 37–42. doi: 10.7748/ns2014.04.28.32.37.e8564
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning
(4. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Gardner, G., Woollett, K., Daly, N., & Richardson, B. (2009). Measuring the effect of patient comfort rounds on practice enviroment and patient satisfaction: A pilot study. International Journal of Nursing Practice, 15, 287-293. doi: 10.1111/j.1440-172X.2009.01753.x
Goldsack, J., Bergey, M., Mascioli, S., & Cunningham, J. (2015). Hourly rounding and patient falls: What factors boost success? Nursing, 45(2), 25-30. doi:
10.1097/01.NURSE.0000459798.79840.95
Gray-Miceli, D., Mazzia, L., & Crane, G. (2017). Advanced Practice Nurse-Led Statewide Collaborative to reduce falls in Hospitals. Journal of Nursing Qual, 32(2), 120-125. doi: 10.1097/NCQ.0000000000000213
30
Halm, M.A. (2009). Hourly Rounds: What does the Evidence Indicate? American Journal of Critical Care, 18(6). Hämtad från
https://pdfs.semanticscholar.org/e7c9/d9287f789d4a8e80915d3db4fa697b27094f.pdf Harrington, A., Bradley, S., Jeffers, L., Linedale, E., Kelman, S., & Killington, G. (2013). The implementation of intentional rounding using participatory action research. Intentional Journal of Nursing Practice, 19: 523-529. doi: 10.1111/ijn.12101
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod. (red) Lund: Studentlitteratur
Hirshon, J. M., Risko, N., Calvello E. JB., Stewart de Ramirez, S., Narayan, M., Theodosis, C., & O’Neill, J. (2013). Health systems and services: the role of acute care. Bull World Health Organ, 91, 386-388. doi: http://dx.doi.org/10.2471/BLT.12.112664
HSL (2017:30). Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 4 april, 2018 från https://www.riksdagen.-
se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso- -ochsjukvardslag_ sfs-2017-30
Hultman Lantz A-C. (2016). Patientens upplevelser av timsrunda – en intervjustudie om upplevelsen av att vårdas enligt timsrundans struktur. Examensarbete i vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Hämtad från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1091597/FULLTEXT01.pdf
Hutchings, M., Ward, P., & Bloodworth, K. (2013). Caring around the clock’: a new approach to intentional rounding. Nursing Management, 20(5), 24–30. Hämtad från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23980790
Inspektionen för vård och omsorg. [IVO], (2014). Hur står det till med våra
akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion. Hämtad 3 januari, 2018, från:
http://www.ivo.se/publicerat-material/rapporter/hur-star-det-till-med-vara-akutmottagningar/ Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer och begrepp-en ordbok. Lund: Studentlitteratur. Kazimiera Andersson E., Willman, A., Sjöström-Strand, A., & Borglin, G. (2015). Registered nurses’ description of caring: a phenomenographic interview study. BMC Nursing, 14,(16) 1- 10. doi: 10.1186/s12912-015-0067-9
Kirk, J W., & Nilsen, P. (2016). Implementing evidence-based practices in an emergency department: contradictions exposed when prioritizing a flow culture. Journal of Clinical Nursing, 25, 555-565. doi: 10.1111/jocn.13092
Kirk, K., & Kane, R. (2016). A qualitative exploration of intentional nursing round models in the emergency department setting: investigating the barriers to their use and success. Journal of Clinical Nursing, 25 (9–10), 1262-72. doi: 10.1111/jocn.13150.
Kjellström, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod. Henricson, M. (red) (2017) Lund: Studentlitteratur.
31
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Lowe, L., & Hodgson, G. (2012). Hourly rounding in a high dependency unit. Nursing standard/RCN Publishing, 27(8), 35-40. doi: 10.7748/ns2012.10.27.8.35.c9362
Magill, S., Edwards, J., Bamberg, W., Beldavs, G., Dumyati, G., Kainer, M.,… Fridkin, S. (2014). Mulistate Point-Prevalence Survey of Health Care-Associated Infections. The New England Journal of Medicine, 370, 1198-1208. doi:10.1056/NEJMoa1306801
Mahanes, D., Quatra, B D., & Shaw, K D. (2013). APN-led nursing rounds: an emphasis on evidence-based nursing care. Intensive Critical Care Nursing, 29(5), 256-260. doi:
10.1016/j.iccn.2013.03.004
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Meade C., Bursell A., & Ketelsen L. (2006). Effects of nursing rounds on patients call light use, satisfaction and safety. American Journal of Nursing, 106 (9), 58-71. Hämtad från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16954767
Mickey, L., Bladh., & Van Leeuwen, A. M. (2017). Nurse-to-patient It’s more than good manners. Nursing, 47(8), 52-56. doi: 10.1097/01.NURSE.0000515508.40958.fa
Moore, A. (2017). Intentional Rounding: Assesing the evidence. Nursing Standard, 31(42), 18-20. doi: 10.7748/ns.31.42.18. s21
Morgan, L., Flynn, L., Robertson, E., New, S., Forde-Johnston, C., & McCulloch, P. (2016). Intentional Rounding: a staff-led quality improvement intervention in the prevention of patient falls. Journal of Clinical Nursing, 26, 115-124. doi: 10.1111/jocn.13401
Neville, K., Lake, K., & LeMunyon, D. (2012). Nurses´ Perceptions of Patient Rounding. The Journal of Nursing Administration, 42(2), 83-88. doi:10.1097/NNA.0b013e318243365 Nuckols, T K., Needleman, J., Grogan, T R., Liang, L-J., & Worobel-Luk, P. (2017). Clinical Effectiveness and Cost of a Hospital-Based Fall Prevention Intervention. The Journal of Nursing Administration, 47(11), 571-580. doi: 10.1097/NNA.000000000000545
Olrich, T., Kalman, M., & Nigolian, C. (2012). Hourly Rounding: A Replication Study. Medsurg Nursing, 21(1), 23–27. Hämtad från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22479871
Patientsäkerhetsberättelse Landstinget i Uppsala Län (2016). Hämtad 8 oktober från
http://publikdocplus.lul.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09- 640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-15326&docId=DocPlusSTYR-15326
Patientsäkerhetslagen. (2017). Definition av vårdskada. Hämtad 7 december, 2017 från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-
foreskrifter/patientsakerhetslagen
Pines, J M., Garson, C., Baxt, W G., Rhodes, K V., Shofer, F. & Hollander, J. (2007). ED Crowding Is Associated with Variable Perceptions of Care Compromise. Academic Emergency Medicine, 14(12), 1176-1181. doi: 10.1197/j.aem.2007.06.043
32
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (10thed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Recio-Saucedo, A., Dall’Ora., Maruotti, A., Ball, J., Briggs, J., Meredith, P., & Redfern, O. (2017). What impact does nursing care left undone have on patient outcomes? Review of litterature. Journal of Clinical Nursing, 2017;00:1–12. doi: 10.1111/jocn.14058.
Riksföreningen för akutsjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening [SENA]. (2017). Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård. Hämtad 5 november, 2017 från
https://shh.pingpong.se/courseId/81018/projectGroup/2738784/node.do?id=45628463&ts=15 10037859520&u=1308741028
Rogers, M. E. (1992). Nursing science and the space age. Nursing science, 5(1), 27-34. doi: 10.1177/089431849200500108
Rosén, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod. Henricson, M. (red) (2017) Lund: Studentlitteratur.
Sandelowski, M. (1998). Focus on Qualitative Methods the Call to Experts in Qualitative Research. Research in Nursing and Health, 21(5), 467–471. Hämtad från
https://uncch.pure.elsevier.com/en/publications/focus-on-qualitative-methods-the-call-to- experts-in-qualitative-r
Schildmeijer, K., Nilsson, L., Årestedt, K., & Perk, J. (2012). Assessment of adverse events in medical care: lack of consistency between experienced teams using the global trigger tool. BMJ Qual Safe, 21, 307–314. Doi: 10.1136/bmjqs-2011-000279.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. En sammanfattning av lagen. Hämtad 9 december, 2017, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och- foreskrifter/halso-och-sjukvardslagen
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2017:786. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Riksdagen.
Skog, M. (2016). Fallprevention: Översikt. I Vårdhandboken. Hämtad 22 november, 2017, från http://www.vardhandboken.se/Texter/Fallprevention/Oversikt/
Snelling, P C. (2013). Ethical and Professional Concerns in Research Utilisation. Nursing Etics, 20(7), 784–797. doi: 10.1177/0969733013478306
Socialstyrelsen. (2017a). Om patientsäkerhet. Hämtad 13 november, 2017, från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/definitionen-av-patientsakerhet- och-vardskada
Socialstyrelsen. (2017b). Om patientsäkerhet. Hämtad 29 oktober, 2017, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet
33
Socialstyrelsen. (2017c). Minska risken för fallskador. Hämtad 22 november, 2017, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/fallskador
Socialstyrelsen. (2017d). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar: Rapport februari 2017. Hämtad 3 december, 2017, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20493/2017-2-16.pdf Socialstyrelsen (2017e). Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna
akutmottagningar 2016. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 5 januari, 2018 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20749/2017-11-9.pdf
Solbue, V. (2011). In search of my hidden preconceptions as a researcher. Reflective Practice, 12(6), 817–827. doi: 10.1080/14623943.2011.609248
[SOSFS] 2008:17. Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring. Stockholm: Socialstyrelsen
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad den 4 april, 2018 från: https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod- for-sjukskoterskor/
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård. Hämtad 13 november, 2017, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om- publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtat 13 november från
https://shh.pingpong.se/courseId/81018/projectGroup/2738784/node.do?id=45628462&ts=15 10037859472&u=1308741028
Sveriges Kommuner och Landsting, (2017a). Markörbaserad journalgranskning (MJG). Hämtad 7 december, 2017 från
https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/markorbaseradjournalgra nskning.4633.html
Sveriges Kommuner och Landsting, (2017b). Riskområden och åtgärdspaket inom patientsäkerhet. Hämtad 1 december, 2017 från
https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/riskomradenatgardspaket.4493.html Toole, N., Meluskey, T., & Hall, N. (2016). A systematic Review: barriers to hourly rounding. Journal of Nursing Management, 24, 283-290. doi: 10.1111/jonm.12332 Tucker, S. J., Bieber, P., Attlesey-Pries, J. M., Olson, M. E., & Dierkhising R. A. (2012). Outcomes and Challanges in Implementing Hourly Rounds to Reduce Falls in Orthopedic Units. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 9(1)18-29: doi: 10.1111/j.1741-
6787.2011.00227.x
Tzeng, H.M., & Yin, C.Y. (2009). Relationship between call light use and response time and inpatient falls in acute care settings. Journal of Clinical Nursing, 18, 3333–3341. doi:
34
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie. 2011:1). Stockholm: VR. FULLTEXT: https://publikationer.vr.se/produkt/god-
forskningssed/
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advances Nursing, 52 (5), 546-553. Hämtad från
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.465.9393&rep=rep1&type=pdf Willman, A., Bahtsevani, C., & Stoltz, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Öhlén, J. (2017). Vetenskaplig teori och metod. Henricson, M. (red) (2017) Lund: Studentlitteratur.
1
Bilaga 1.
Tabell 1. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats, modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011).
KOD OCH KLASSIFICERING VETENSKAPLIG KVALITET
I = Hög kvalitet II =
Medel
III = Låg kvalitet
Randomiserad kontrollerad
studie/Randomiserad controlled trial (RCT)
är prospektiv och innebär jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera
experimentgrupper.
Större välplanerad och välgenomförd multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet patienter/deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder. *
Randomiserad studie med få patienter/deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal patienter/deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial ( CCT) är prospektiv och
innebär jämförelse mellan kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte randomiserad.
Välplanerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet patienter/deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska
metoder. *
Begränsat/för få patienter/deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Icke- kontrollerad studie (P) är prospektiv
men utan relevant och samtida kontrollgrupp.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal patienter/deltagre och adekvata statistiska
metoder. *
Begränsat/för få patienter/deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Retrospektiv studie (R) är en analys av
historiskt material som relateras till något som redan har inträffat, exempelvis
journalhandlingar.
Antal patienter/deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väl planerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.
*
Begränsat/för få patienter/deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Kvalitativ studie (K) är vanligen en
undersökning där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avvsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Klart beskriven kontext (sammanhang). Motiverat urval. Välbeskriven urvals-process; datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/ reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik. *
Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Patient/deltagargruppen för otillräckligt beskriven. Metod/analys ej tillräckligt beskriven. Bristfällig resultatredovisning.
* Några av kriterierna utifrån I = Hög kvalitetet är inte uppfyllda men den vetenskapliga kvaliten värderas högre än III = Låg kvalitet.
2 Författare
År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvali tet/T yp Aboumatar, Chang, Al Danaf, Shaear, Namuyinga, Elumalai, Marsteller, Pronovost 2015 USA Promising practices for achieving patient-centred hospital care Att identifiera lovande metoder för att förbättra patientfokus och hur dessa utmaningar löstes.
För att identifiera de mest högpresterande sjukhusen gällande patientnöjdhet analyserades sjukhusens databaser. Högpresterande sjukhus klassades efter antalet sängplatser (S, M, L).
Ett brev skickades till sjukhuscheferna med frågan om deltagande i en nätbaserad studie. Studien innehöll 15 frågor. Resultaten från de olika sjukhusen sammanställdes. Grundad teori användes där man kodade och
identifierade teman. 2 personer, oberoende av varandra, gick igenom texten för kodning och identifiering av teman.
N=52 För att förbättra den patientcentrerade
omvårdnaden rapporterade 83 % av sjukhusen att de använde sig av timsrundor.
Genom timsrundor och förbättrad kommunikation till patienterna förbättras patientens upplevelse av vistelsen på sjukhuset. Det är viktigt att all personal följer framtagna riktlinjer för att nå framgång. För att bättre tillgodose patienternas behov användes timsrundor. R=I Daniels 2016 USA Purposefull and timely nursing rounds: a best practice implementation project Att förbättra patientnöjdhet och patientsäkerhet genom att implementera timsrundor.
Studien utfördes på en medicinsk-kirurgisk avdelning med 28 vårdplatser.
Patientnöjdhet och patientsäkerhet hade försämrats då införandet av timsrundor inte var standardiserat. Direkt observation användes för att bedöma sjuksköterskornas användning av protokoll vid ronderna. Ett särskilt verktyg användes för att bestämma effekten av ronderna. Baselinedata samt postinterventionsdata samlades in på samma kriterier. En statistisk analys utfördes för att bestämma betydelsen av resultaten.
Baselinedata Dagtid N=32 Varje timme Nattetid N=12 Varannan timme Postintervent ion Dagtid N=32 Varje timme Nattetid N=12Varann an timme
Resultatet visade att antalet fall minskade med 50 procent vilket ledde till ökad patientsäkerhet.
Patientnöjdheten och
sjukvårdspersonalens ansvarsförmåga ökade med timsrundorna.
P=II Deitrick, Baker, Paxton, Flores, Swavely Hourly rounding challenges with implementation Att undersöka problem vid implementering
En neurokirurgisk enhet och en
traumakirurgisk enhet. 35 vårdplatser på varje enhet. 4 särskilt utbildade
N=48 Vid analysen hittades 6 olika teman.
Spridningen av timsrundor, syftet med timsrundor, arbetsflöde, ansvarskänsla,
3 2012 USA of an evidence- based process av timsrundor på två liknande avdelningar.
sjuksköterskor utförde studien. Intervjuer utfördes med sjuksköterskor, förvaltare och enhetschefer och andra som deltog i att utveckla och genomföra timsrundor. Materialet analyserades och efter detta utfördes observationer och intervjuer på de 2 enheterna under 1 månad. Totalt
genomfördes 40 timmars observationer på varje enhet under alla skift. Studien genomfördes som en kvalitetsförbättrande åtgärd.
Materialet transkriberades, kodades, analyserades och 6 teman hittades.
personalens inställning till timsrundor samt patientsäkerhet. Gällande patientsäkerheten upplevde varken medarbetare eller administratörer att patientsäkerheten påverkades. På båda enheterna var patientsäkerhet redan en mycket viktig punkt. De jobbade redan trycksårspreventivt, var noga med placering av föremål för att förhindra fall och de såg till att ringklockan var placerad nära patienten.
Dix, Phillips, Braide 2017 England Engaging staff with intentional rounding Att beskriva introduktionen av timsrundor på en medicinavdelning och vikten av att få personalen med sig för att uppnå framgång.
Inledningsvis en pilotstudie där 8 vårdplatser ingick under en 3-veckorsperiod. Nio patienter svarade. Därefter inkluderades resterande 12 vårdplatser inom enheten vilket gav 4 svar på en enkät. När timsrundor implementerats på alla 20 vårdplatser gavs 27 svar vilka alla var positiva kommentarer.
Personalen på enheten fick ett frågeformulär i början av införandet (svarsfrekvens 28 %) av timsrundorna och senare en uppföljning efter införandet av timsrundorna
(svarsfrekvens 36 %).
1 avdelning Personalen upplevde i början av
införandet mindre tid hos varje patient med timsrundorna och de var mindre nöjda med den omvårdnad timsrundorna gav. Däremot vid den senare
uppföljningen rapporterade personalen en tydlig förbättring av nöjdheten och tiden hos varje patient hade ökat. Klagomål från patienterna minskade med timsrundorna. Det har även bidragit till att patientsäkerheten ökade genom minskade: fall, trycksår och
omvårdnaden blev mer granskad.
K=III Flowers, Wright, Langdon, McIlwrath, Intentional rounding: faciliators, Att beskriva implementering, användning och varaktighet av
Båda enheterna som ingick hade arbetat med timsrundor i 12–18 månader. 3 fokusgrupper som innehöll sjuksköterskor
(SSK)/barnmorskor (BM) ingick.
N=15 Personal i ledande funktioner upplevde
att det var betydande variation vid implementeringen av timsrundorna. SSK/BM upplevde svårighet att utföra
4 Wainwright, Johnson 2016 Australien benefits and barriers timsrundor inom 2 olika vårdenheter.
Fokusgruppssamtalen spelades in och transkriberades. Vid analysen kodades texterna och 7 teman togs fram.
timsrundor när personalomsättningen var hög, svårighet med dokumentation, kunskapen var låg, arbetsbelastningen var hög vilket medförde ökade krav på erfarna SSK/BM. Det som deltagarna upplevde som positivt var att antalet fall och patientklagomål minskade och att både patienter och personal upplevde ökad nöjdhet. Ford 2010 USA Hourly