27 Klinisk tillämpbarhet - Sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska Palliativregistre

Sjuksköterskan har ett ansvar för kontinuerlig utveckling och kvalitetsförbättring (Svensk sjuksköterskeförening, 2009). Föreliggande studie har gett sjuksköterskor på enheterna inblick i och kunskap om Svenska palliativregistret och Svenska Palliativregistrets dödsfallsenkät. Sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor på enheterna där studien utfördes kan använda föreliggande studies resultat och ta upp skillnader och likheter som framkom och diskutera kring detta tillsammans i teamet.

Det framkom bland annat att registrering gällande om det förekom någon avvikelse vid bedömning av munhälsa skilde sig åt. Författaren anser att teamet tillsammans kan diskutera hur enheterna ser på munhälsa, vad som är avvikande och vad som är normalt hos en döende patient. Det framkom även skillnader i registrering angående om patient och närstående erhållit information. Här kan en diskussion kring information och brytpunkter vara gynnsam för alla i teamet. Hur ska teammedlemmarna inom enheterna dokumentera den information som både ges och erhålls från patienter och närstående, den dialogen som leder fram till ett brytpunktsamtal. Det framkommer i Thoren Todoulos (2012) att läkaren är ensam i sin

profession men har gott stöd i teamet. Möjligen kan teamet på enheterna underlätta för läkaren gällande brytpunktsamtal, då det är det dokumenterade läkarsamtalet som efterfrågas i

Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät. En annan sak som framkom i föreliggande studie var skillnader i registrering om närstående erbjudits närståendesamtal 1-2 månader efter patientens död. Här kan teamet diskutera kring vad det finns för rutiner på enheterna för uppföljning för närstående och vad det innebär att ha erbjudit efterlevandesamtal. Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor kan med fördel även ta upp de områden som professionerna registrerat lika kring, är det något speciellt som gör att registreringarna överensstämde mer inom de områdena.

Data som rapporterats in till Svenska palliativregistret genom registrering i dödsfallsenkäten används för att identifiera kvalitéts- och förbättringsområden bland annat inom den egna verksamheten. Sjuksköterskor, läkare och vårdpersonal från andra professioner har möjlighet att göra det genom att ta ut data från Svenska palliativregistret. Exempelvis genom att se hur registrering av en specifik fråga ser ut över tid eller genom ett så kallat spindeldiagram. Spindeldiagrammen är tydliga och lätt överskådliga och bidrar till att enkelt kunna identifiera områden där förbättringsarbete är möjligt. Författaren anser att alla verksamheter där det bedrivs palliativ vård skulle gynnas av att ta ut data från Svenska palliativregistret regelbundet och tillsammans diskutera kring de olika områdena. Samt att diskutera kring hur vi tolkar innebörden i frågorna som finns i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät och den vård som bedrivs.

Författaren anser att det behövs ytterligare studier för att undersöka reliabiliteten när olika professioner registrerar i ett nationellt kvalitetsregister. Nästa steg skulle kunna vara att studera hur väl de olika professionernas registrering överensstämmer med vad som är

dokumenterat i patientjournalen. Författaren anser att det även skulle vara intressant att utföra en studie där registrering av dödsfallsenkäten sker tillsammans i teamet. En sådan studie skulle också kunna studera teamets upplevelse av att sitta tillsammans och registrera i ett nationellt kvalitetsregister.

I Lindblom, Bäck-Pettersson och Berggren (2012) studie framkom att sjuksköterskor som registrerade i Svenska palliativregistret fick möjlighet att bli medvetna och reflektera över den givna vården. Reflektionen över vården bidrog till identifiering av förbättringsområden. Författaren anser att en gemensam registrering eventuellt skulle kunna ge teamet en ytterligare dimension, ett tillfälle för reflektion av den givna vården.

Vad fungerade bra, vad fungerade mindre bra. Personal inom den specialiserade palliativa vården möter patienter med komplexa behov och som befinner sig i svåra situationer.

Personalen är professionell men är alltid först och främst människor. Det kan vara situationer som väcker tankar och funderingar. Skulle en gemensam registrering av dödsfallsenkäten kunna ge både en mer tillförlitlig registrering utifrån ett helhetsperspektiv med hela teamets kompetens, samt en reflektion och ett avslut efter att ha vårdat en patient och dennes

närstående. Det kanske även skulle hjälpa teamet att ha en stödjande funktion gentemot varandra (Jünger et al., 2007; Klarare et al., 2013).

29 REFERENSER

Abbey, J., Piller, N., De Bellis, A., Esterman, A., Parker, D., Giles, L., & Lowcay, B. (2004). The abbey pain scale: A 1-minute numerical indicator for people with end-stage dementia. International Journal of Palliative Nursing, 10(1), 6-13.

Agar, M., Currow, D. C., Shelby-James, T. M., Plummer, J., Sanderson, C., & Abernethy, A. P. (2008). Preference for place of care and place of death in palliative care: Are these

diffrerent questions? Palliative Medicine, 22(7), 787-795. doi: 10.1177/0269216308092287. Andersson, Å. (2013). Nationella kvalitetsregister. I E. Edvall (Red.), Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad (ss. 158-163). Stockholm: Gothia Fortbildning.

Beck-Friis, B., & Strang, P. (2012). Inledning. I P. Strang & B. Beck-Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (ss. 12-14). Stockholm: Liber.

Brazil, K., Howell, D., Bedard, M., Krueger, P., & Heidebrecht, C. (2005). Preferences for place of care and place of death among informal caregivers of terminally ill. Palliative Medicine,19(6), 492-499.

Chang, V. T., Hwang, S. S., & Feuerman, M. (2000). Validation of the Edmonton Symptom Assessment Scale. Cancer, 88(9), 2164-2171.

Chapple, A., Ziebland, S., & McPherson, A. (2006). The specialist palliative care nurse: A qualitative study of the patients´perspective. International Journal of Nursing Studies, 43(8), 1011-1022.

Cöster, H. (2014). Forskningsetik och ömsesidighet: Vård, social omsorg och skola. Stockholm: Liber.

de Vet, H., & Beurskens, A. (2016). Clinimetrics. In S. Henly (Eds.), The routledge international handbook of advanced quantitative methods in nursing research (pp. 44-57). Abingdon: Routledge.

Dunniece, U., & Slevin, E. (2000). Nurses´experiences of being present with a patient receiving a diagnosis of cancer. Journal of Advanced Nursing, 32(3), 611-618.

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Fitch, M. I., Fliedner, M. C., & O´Connor, M. (2015). Nursing perspectives on palliative care 2015. Annals of Palliative Medicine, 4(3), 150-155. doi: 10.3978/j.issn.2224-5820.2015.07.04 Friedrichsen, M. J., & Strang, P. M. (2003). Doctors´strategies when breaking bad news to terminally ill patients. Journal of Palliative Medicine, 4(4), 565-574.

Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petterson, B. (2011). God forskningsed (Vetenskapsrådets rapportserie, nr. 2011:1). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 24 november, 2015, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Hancock, K., Clayton, J. M., Parker, S. M., Wal der, S. Butow, P. N., Carrick, S.,…Tattersall, M. H. (2007). Thruth-telling in discussing prognosis in advanced life-limiting illnesses: A systematic review. Palliative Medicine, 21(6), 507-517.

Hanks, G., Forbes, K., & Roberts, C. J. (2010). The principles of drug use in palliative medicine. In G. Hanks., N. I. Cherny., N. A. Christakis., M. Fallon., S. Kaasa., & R. K. Portenoy (Eds.), Oxford textbook of Palliative medicine (4th ed. pp. 495-510). New york: Oxford university press.

Helgesson, G. (2015). Forskningsetik (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Hebert, R. S., Schulz, R., Copeland, V. C., Arnold, R. M. (2009). Preparing family caregivers for death and beravement: Insights from caregivers of terminally ill patients. Journal of Pain and Symptom Managment, 37(1), 3-12. doi: 10.1016/j.jpainsymman.2007.12.010.

Hommel, A., Idvall, E., Andersson, A-C. (2013). Kvalitetsutveckling. I A-K. Edberg., A. Ehrenberg., F. Friberg., L. Wallin., H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå: Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (ss.147-180). Lund: Studentlitteratur.

Ingham, J. M., Mohamudally, A., & Portenoy, R. K. (2010). The measurement of pain and other symptoms. In G. Hanks., N. I. Cherny., N. A. Christakis., M. Fallon., S. Kaasa., & R. K. Portenoy (Eds.), Oxford textbook of Palliative medicine (4th ed. pp. 422-442). New york: Oxford university press.

James, I., Andershed, B., & Ternestedt, B. M. (2009). The encounter between informal and professional care at the end of life. Qualitative Health Research, 19(2), 258-271. doi: 10.1177/1049732308329309.

Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer & begrepp: En ordbok. Lund: Studentlitteratur. Johnston, B., & Smith, L. N. (2006). Nurses and patients perceptions of expert palliative nursing care. Journal of Advanced Nursing, 54(6), 700-709.

Jonasson, J. M., Hauksdóttir, A., Valdimarsdóttir, U., Fürst, C. J., Onelöv, E., & Steineck. G. (2009). Unrileved symtoms of female cancer patients during their last months of life and long- term psychological morbidity in their widowers: A nationwide population-based study. European Journal of Cancer, 45(10), 1839-1845. doi: 10.1016/j.ejca.2009.02.008. Jünger, S., Pestinger, M., Elsner, F., Krumm, N., & Radbruch, L. (2007). Criteria for

successful multiprofessional cooperation in palliative care teams. Palliative medicine, 21(4), 347-354.

Klarare, A., Hagelin, C. L., Fürst. C. J., & Fossum, B. (2013). Team interactions in

specialized palliative care teams: a qualitative study. Journal of Palliative Medicine, 16(9), 1062-1069. doi: 10.1089/jpm.2012.0622.

Langemo, D., Haesler, E., Naylor, W., Tippett, A., & Young, T. (2015). Evidence-based guidelines for pressure ulcer management at the end of life. International Journal of Palliative Nursing, 21(5), 225-232. doi: 10.12968/ijpn.2015.21.5.225

Lindblom, A. K., Bäck-Pettersson, S., Berggren, I. (2012). A quality registers impact on community nurses in end-of life care: A grounded theory study. Journal of Nursing Management, 20(2), 206-214. doi: 10.1111/j.1365-2834.2011.01376.x.

Lindqvist, O., Lundqvist, G., Dickman., A., Bukki, J., Lunder.U., Hagelin, C. L.,… Fürst, C. J. (2013). Four essential drugs needed for quality care of the dying: A delphi-study based international expert concencus opinion. Journal of Palliative Medicine, 16(1), 38-43. doi: 10.1089/jpm.2012.0205.

Lindqvist, O., Tishelman, C., Hagelin, C. L., Clark, J. B., Daud, M. L., Dickman, A., … Rasmussen, B. H. (2012). Complexity in non-pharmacological caregiving activities at the end of life: An international qualitative study. PLoS Medicine 9(2).

doi:10.1371/journal.pmed.1001173

Lundqvist, G., Rasmussen, B. H., & Axelsson, B. (2011). Information of imminent death or not: Does it make a difference? Journal of Clinical Oncology, 10(29), 3927-3931. doi: 10.1200/JCO.2011.34.6247.

Löfmark, R., Nilstun, T., & Bolmsjö. I. Å. (2007). From cure to palliation: Concept, decision and acceptance. Journal of Medical Ethics, 33(12), 685-688.

Martinsson, L. (2015). Quality improvement in palliative care: The role of a national quality register and perceptions of information during palliative chemotherapy. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för strålningsvetenskaper.

Martinsson, L., Fürst, C. J., Lundström, S., Nathanaelsson, L., & Axelsson, B. (2012). Registration in a quality register: A method to improve end of life care-a cross-sectional study. BMJ Open, 30(4). doi: 10.1136/bmjopen-2012-001328.

Martinsson, L., Heedman, P. A., Lundström. S., Fransson. G., & Axelsson, B. (2011). Validation study of an end-of-life questionnaire from the Swedish register of palliative care. Acta Oncologica, 50(5), 642-647. doi: 10.3109/0284186X.2011.554434.

McHugh, M., Kelly, L. A., Smith. H. L., Wu, E. S., Vanak, J. M., & Aiken, L. H. (2013). Lower mortality in magnet hospitals. The Journal of Nursing Administration, 43(10), 4-10. doi: 10.1097/01.NNA.0000435145.39337.d5.

Mok, E., & Chiu, P.C. (2004). Nurse-patient relationships in palliative care. Journal of Advanced Nursing, 48(5), 475-483.

Murray, M. A., Fiset, V., Young. S., & Kryworuchko, J. (2009). Where the dying live: A systematic review of determinants of place of end-of-life cancer care. Oncology Nursing Forum, 36(1), 69-77. doi: 10.1188/09.ONF.69-77.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Pettersson, J. (2015). En jämförande studie av vårdpersonalens och efterlevandes

registreringar i Svenska palliativregistret angående vård i livets slutskede. Examensarbete, Umeå universitet. Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi Hämtad från http://www.palliativ.se/wp-content/uploads/2015/06/Slutrapport-

efterlevandeenkät150527.pdf

Polit, D. F., & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and assessing evidence for

nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

Regionala cancercentrum i samverkan. (2012). Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014. Stockholm: Regionala cancercentrum i samverkan.

Rosén, M (2012). Kvalitetsregister- en guldgruva för vården. I G. Nordström & B. Wilde- Larsson (Red.), Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård (ss. 205-218). Lund:

Studentlitteratur.

Rosser, M., & King, L. (2003). Transition experiences of a qualified nurses moving into hospice nursing. Journal of Advanced Nursing, 43(2), 206-215.

Sand, L., & Strang, P. (2013). När döden utmanar livet: Om existentiell kris och coping i palliativ vård. Stockholm: Natur & Kutur.

Sektionen sjuksköterskor för palliativ omvårdnad (SFPO) & Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom palliativ omvårdnad. Stockholm: SFPO & SFF.

Socialstyrelsen. (2006). Vård i livets slutskede – Socialstyrelsens bedömning av utveckling i landsting och kommuner. Hämtad 2 oktober, 2015, från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9430/2006-103- 8_20061038.pdf

Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede: Vägledning, rekommendationer och indikationer: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2014). Handbok för utveckling av indikatorer: För god vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 10 november, 2015, från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19483/2014-7-3.pdf Socialstyrelsen. (2015). Dödsorsaker 2014: Causes of Death. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 11 november, 2015, från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19909/2015-8-1.pdf

Solano, J. P., Gomes, B., & Higginson, I. J. (2006). A comparison of symptom prevalence in far advanced cancer, AIDS, heart disease, cronic obstructive pulmonary disease and renal disease. Journal of Pain and Symptom Management, 31(1), 58-69.

SOU 2001:6. Döden angår oss alla – Värdig vård vid livets slut. Stockholm: Regeringen. Hämtad 26 januari, 2016 från

http://www.regeringen.se/contentassets/9b252638652e497ab0e16f66a0a54cf9/doden-angar- oss-alla

Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Svensksjuksköterskeförening om…: Sjuksköterskans profession. Stockholm: SFF. Hämtad från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf Svenska palliativregistret. (2012). Dödsfallsenkät fr. o m. 2012-04-01 [med informationstext]. Hämtad 25 maj, 2016, från Svenska palliativregistret,

http://media.palliativ.se/2015/08/Dödsfallsenkät-med-information-vers4.pdf Svenska palliativregistret. (2015a). Dödsfallsenkät fr. o. m 2015-10-01[med informationstext]. Hämtad 25 maj, 2016, från Svenska palliativregistret,

http://media.palliativ.se/2015/12/Dödsfallsenkät20151001_Ver2_InfoText_pub.pdf Svenska palliativregistret. (2015b). Dödsfallsenkät fr. o. m 2015-10-01. Hämtad 25 maj, 2016, från Svenska palliativregistret,

http://media.palliativ.se/2015/12/Dödsfallsenkät20151001.pdf

Svenska palliativregistret. (2015c). Årsrapport för svenska palliativregistret verksamhetsåret 2014. Hämtad 11 november, 2015, från http://www.palliativ.se/wp-

content/uploads/2015/03/Svenska-palliativregistret-årsrapport-2015_2.pdf

Thor, J. (2012). Förbättringsarbete och förändringsprocessen. I G. Nordström & B. Wilde- Larsson (Red.), Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård (ss. 89-110). Lund:

Studentlitteratur.

Thorén Todoulos, E. (2012). Läkarens roll. I P. Strang & B. Beck-Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (ss. 360-365). Stockholm: Liber.

Trost, J. (2012). Enkätboken (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 30 november, 2015, från Vetenskapsrådet,

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Watanabe, S. M., Nekolaichuk, C. L., & Beaumont, C. (2012). The Edmonton Symptom Assessment System, a proposed tool for distress screening in cancer patients: Development and refinement. Psycho-Oncology,21(9), 977-985. doi: 10.1002/pon.1996.

Willman, A. (2013). Kompetens och utbildning- grundförutsättningar för vårdens kvalitet. I B. Andershed., B-M Ternestedt., & C. Håkansson (Red.), Palliativ vård: Begrepp &

perspektiv i teori och praktik (ss. 501- 506). Lund: Studentlitteratur.

Witt Sherman, D. (2010). Nursing and palliative care. In G. Hanks., N. I. Cherny., N. A. Christakis., M. Fallon., S. Kaasa., & R. K. Portenoy (Eds.), Oxford textbook of Palliative

Woodman, C., Baillie, J., & Sivell, S. (2015). The preferences and perspectives of family caregivers towards place of care for their relatives at the end-of- life: A systematic review and thematic synthesis of the qualitative evidence. BMJ Supportive & Palliative Care, doi:

10.1136/bmjspcare-2014-000794.

World Health Organization. (2002). Definition of palliative care (2nd ed.). National cancer control programmes: policies and managerial guidelines. Geneva: World Health Organization. Hämtad 9 december, 2015, från http://www.who.int/cancer/media/en/408.pdf

Wårdh, I., Hallberg, L. R., Berggren, U., Andersson, L., & Sörensen, S. (2000). Oral health care- a low priority in nursing: In depth interviews with nursing staff. Scandinavian Journal of Caring Sciences 14(2), 137-142.

Xyrichis, A., & Ream. E. (2008). Teamwork: A concept analysis. Journal of Advanced Nursing 61(2), 232-241. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04496.x.

Bilaga 1

Till verksamhetschef Stockholm 2015-12-14 Jag heter Jenny Söderström och är sjuksköterska och studerar specialistsjuksköterskeprogrammet

inriktning palliativ vård vid Sophiahemmet Högskola. I mitt självständiga arbete, omfattande 15högskolepoäng, har jag valt att genomföra en reliabilitets-studie där två olika professioners registrering i Svenska palliativregistret undersöks avseende på reliabiliteten. Jag är därför intresserad av att få genomföra studien vid xxxxxxxx

Om du godkänner att studien genomförs vid din klinik, är jag tacksam för din underskrift av denna bilaga som därefter returneras i bifogat svarskuvert. Om du har förbehåll vill jag gärna att du anger detta. Har du frågor rörande själva undersökningen är du välkommen att kontakta mig eller min handledare. Efter att studien är genomförd och godkänd, kommer den publiceras på internet på DIVA som är en gemensam portal för publicering av forskningsrapporter och studentarbeten.

Forskningsetiska principer kommer att följas strikt, vilket bl.a. innebär att namn i studien kommer att vara avidentifierade.

Efter studien kommer jag gärna och presenterar mina resultat för dig och/eller på arbetsplatsen om du så önskar.

Stockholm 2015-12-14 Med vänlig hälsning

_____________________________________________ Student ________________________________________________ Namnförtydligande tel: e-post: Handledare: tel: e-post:

Studiens preliminära titel: Sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska palliativregistret. En reliabilitets-studie

Syftet är att jämföra sjuksköterskors och läkares registrering efter dödsfallet i Svenska palliativregistret.

Problem: Tillgången till den palliativa vården är idag beroende på patientens ålder, var hen bor och vilken diagnos hen har. För att kunna bedriva kvalitetsutveckling och förbättringsarbete både nationellt och inom den egna verksamheten så behövs en inventering av hur läget ser ut och vilka behov som finns. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister för vård i livets slutskede. Ett sådant register är relevant för verksamheten och en källa till information som kan användas för att förbättra hälso-och sjukvården både nationellt och på den egna verksamheten. För att ge bästa vård och behandling till patienter i palliativ vård jobbar olika professioner utifrån olika perspektiv och kunskapsområden. Det ser idag olika ut vem inom verksamheten som registrerar i Svenska

palliativregistret och det är oklart i vilken utsträckning denne har kännedom om patientens sista vecka i livet. I det nationella vårdprogrammet i palliativ vård framkommer att det är den som har mest kunskap om patienten som är mest lämplig att fylla i registret.

Metoden för det planerade arbete är datainsamling via registrering av dödsfallenkäten i pappersform i svenska palliativregistret. Insamlad data kommer förvaras inlåst i 10år för att möjliggöra eventuell uppföljande studie.

Önskemål från Din verksamhet: Jag önskar att sjuksköterskor på klinikens två specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar under en tidsperiod på ungefär två månader registrerar i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät i pappersform. Det är även ett önskemål att enkäterna fylls i på arbetstid. Jag planerar att påbörja datainsamlingen under december 2015. Forskningsetiska principer kommer att följas.

Samtycke:

Jag samtycker till att studien genomförs på det sätt som beskrivits i detta dokument Jag samtycker till att studien genomförs, men med följande förbehåll:

……… ………

Tyvärr kan jag inte samtycka till att studien genomförs vid min enhet Datum Namn

Namnförtydligande

Bilaga 2

Inbjudan till dig som sjuksköterska att delta i studien om reliabiliteten när sjuksköterskor och läkare registrerar i Svenska palliativregistret.

Bakgrund

Studiens syfte är att jämföra sjuksköterskors och läkares registrering efter dödsfallet i Svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister för vård i livet slut. Den inrapporterade informationen används som underlag för att utveckla kvalitén och förbättra vården i livets slutskede, både nationellt och inom den egna verksamheten. Det ser idag olika ut runt om i landet vem på enheten som

registrerar i Svenska palliativregistret. Sjuksköterskan inom specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) jobbar nära patienten. Det är av betydelse att den som registrerar i svenska palliativregistret har god kännedom om patientens sista vecka i livet. Det finns idag inga studier som studerat reliabiliteten, tillförlitligheten vid olika professioners registrering i Svenska palliativregistret.

Förfrågan om deltagande

Du tillfrågas om deltagande i studien eftersom du i din profession, arbetar nära patienter i livets slutskede. Din registrering i Svenska palliativregistretets dödsfallsenkät är därför intressant för studien. Jag har fått godkänt från klinikens verksamhetschef och din enhetschef om att utföra studien inom din verksamhet.

Hur går studien till

Du kommer att fylla i dödsfallsenkäten i pappersform utskriven från Svenska palliativregistret så snart som möjligt, dock senast två veckor efter dödsfallet.

Jag kommer jämföra din och dina kollegors registrering i svenska palliativregistret, dödsfallsenkät med läkarnas elektroniska registrering av dödsfallsenkäten i Svenska palliativregistrets. För att studera reliabiliteten, hur uppgifterna överensstämmer och om det finns några skillnader.

Hantering av data

Allt material från studien kommer att behandlas konfidentiellt.

På fråga 30, Ansvarig uppgiftslämnare (namn) och (e-post) behöver du inte fylla i. Kryssa bara i din profession. Efter genomförd studie kommer insamlad data att sparas i 10 år för att möjliggöra eventuell uppföljande studie och/eller publicering.

Information om studiens resultat

Studiens resultat kommer presenteras på kliniken. Det går även bra att kontakta författaren för att ta del av resultatet och studien.

Frivillighet

Medverkan är frivillig och du har rätt att när som helst avbryta medverkan, utan särskild förklaring. Ansvariga

Jenny Söderström, student vid Sophiahemmet Högskola, specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning, palliativ vård (60hp).

e-mail:

Handledare: e-mail:

Bilaga 3

Information till dig som läkare om studien angående reliabiliteten när sjuksköterskor och läkare registrerar i Svenska palliativregistret.

Bakgrund

Du informeras om studien eftersom du i din profession, registrerar i svenska palliativregistret. Din registrering i Svenska palliativregistretets dödsfallsenkät är därför intressant för studien och kommer jämföras med sjuksköterskornas. Jag har fått godkänt från klinikens verksamhetschef och din enhetschef om att utföra studien inom din verksamhet.

Hur går studien till

Jag kommer jämföra din och dina kollegors registrering i Svenska palliativregistret, dödsfallsenkät med sjuksköterskornas registrering av dödsfallsenkäten i pappersform. För att studera reliabiliteten, hur uppgifterna överensstämmer och om det finns några skillnader.

Hantering av data

Allt material från studien kommer att behandlas konfidentiellt.

Efter genomförd studie kommer insamlad data att sparas i 10 år för att möjliggöra eventuell uppföljande studie och/eller publicering.

Information om studiens resultat

Studiens resultat kommer presenteras på kliniken. Det går även bra att kontakta författaren för att ta

In document Sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska Palliativregistret (Page 31-42)