Det författarna kommit fram till i studien kan användas inom ambulansverksamheten på så sätt att mer utbildning behövs då sjuksköterskorna generellt tycker att de har för lite formell utbildning för aktuellt ämne. Författarna menar på att sjuksköterskan skall genomgå en återkommande utbildning inom detta område, precis som de repeterar HLR-utbildning minst en gång per år. Detta kan bidra till att sjuksköterskan känner sig mer säker i sin yrkesroll när de handskas med denna patientgrupp, personer med suicidnära tankar.
Författarnas förslag är även att arbetsgivaren bör ha en obligatorisk uppföljning med sjuksköterskorna efter varje uppdrag som handlat om suicid. Detta för att fånga upp de sjuksköterskor som eventuellt mår dåligt och för att sjuksköterskan ska slippa tänka på specifika patienter lång tid efter uppdragen, som flera av informanterna beskriver i denna studie.
Det författarna tar med sig efter denna studie är bland annat att det är en fördel att våga fråga patienten om varför de inte vill leva längre och att ta sig tid att lyssna på historien bakom personen med de suicidnära tankarna. En nackdel inom detta yrket är att sjuksköterskan inte alltid har tiden med sig när de arbetar. Det handlar ofta om ett relativt kort patientmöte och det är då svårt att komma ner på djupet med en patient. Sjuksköterskan kanske då väljer att hålla det på en mer ytlig nivå, för att inte behöva avbryta patientens berättelse mitt i, när det är dags att lämna över till nästa instans i vårdkedjan.
29 REFERENSER
Bell, J. (2005). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Berg, A., Welander-Hansson, U., & Hallberg, I. (1994). Nurses creativity, tedium and burnout during 1 year of clinical supervision and implementation of individually planned nursing care: comparisons between a ward for severely demented patients and a similar control ward. Journal of Advanced Nursing, 20(4), 742-749. doi: 10.1046/j.1365-2648.1994.20040742.x Beskow, J. (2010). Låt oss bryta med suicidtabut!. Läkartidningen, 107(15), 960-961. Beskow, J., Palm Beskow, A. & Ehnvall, A. (2013). Suicidalitet: som problemlösning, olyckshändelse och trauma. Lund: studentlitteratur AB.
Botega, N. J., Reginato, D. G., da Silva, S. V., da Silva Cais, C. F., Rapeli, C. B., Fabricio Mauro, M. L., Stefanello, S. (2005). Nursing personnel attitudes towards suicide: the development of a measure scale. Revista Brasileira de Psiquiatria, 27(4), 315-318. doi: http://dx.doi.org/10.1590/S1516-44462005000400011
Carlén, P., & Bengtsson, A. (2007). Suicidal patients as experienced by psychiatric nurses in inpatient care. International journal of mental health nursing, 16, 257-265. doi:
10.1111/j.1447-0349.2007.00475.x
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Studentlitteratur, Lund.
Doyle, L., Keogh, B., & Morrissey, J. (2007). Caring for patients with suicidal behavior: An exploratory study. British Journal of Nursing, 16(19), 1218-1222. doi:
https://doi.org/10.12968/bjon.2007.16.19.27362
Dychawy Rosner, I. (2012) Aktionsforskning & fallstudier. I. M. Granskär & B. Höglund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2:1, ss27-42). Façanha, J. Santos, J. C., & Cutcliffe, J. (2016). Assessment of suicide risk: Validation of the Nurses’ global assessment of suicide risk index for the Portuguese population. Archives of Psychiatric Nursing, 30, 470-475. Doi: 10.1016/j.apnu.2016.04.009
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård (FLISA). (2017). Hämtat 171010 från http://www.flisa.nu/
Folhälsomyndigheten. (2016). Suicidförsök. Solna. Hämtad den 4 september 2017 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/suicidforsok/ Gibbs, A. (1990). Aspects of communication with people have attempted suicide. Journal of Advanced Nursing, 15(11), 1245-1249. Doi: 10.1111/j.1365-2648.1990.tb01739.x
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
30
Hallberg, I., & Norberg, A. (1993). Strain among nurses and their emotional reactions during 1 year of systematic clinical supervision combined with the implementation
of individualized care in dementia nursing. Journal of Advanced Nursing, 18(12), 1860-1875. doi: 10.1046/j.1365-2648.1993.18121860.x
Hartman, J. (2009). Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses.
Hämtad den 5 April 2016 från http://www.icn.ch/about-icn/code-of-ethics-for-nurses/
Jonsson, L. (2009). Ambulansorganisationen. B-O. Suserud & L. Svensson (Red.), Prehospital akutsjukvård. (1. Uppl., ss. 91-95). Stockholm: Liber.
Karlsson, K. (2004). Psykosocial ohälsa: samhälls-, primärvårds- och individperspektiv. Lund: Institutionen för psykologi, Univ.
Karolinska institutets folkhälsoakademi. (2009). Att förebygga självmord: Ett stöd material för primärvården. Stockholm: KI. Hämtad den 26 April 2016 från
http://ki.se/sites/default/files/who_primarvarden_stodmaterial.pdf
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 70, 86). Lund: Studentlitteratur. Klefbom, J. (2010). Psykologiguiden. Hämtad 4 september, 2017, från
http://psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sjalvmord Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Kylén, J. (2004). Att få svar. Stockholm, Bonnier Utbildning AB.
Lundman, B., & Graneheim, U. H. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I. M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss187- 201).
Maslach, C., Schaufeli, W. B., & Leiter, M. P. (2001). Job burnout. Annual Review of Psychology, 52(1). 397-422. doi: 10.1146/annurev.psych.52.1.397
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2015). Samhällsekonomiska konsekvenser av fullbordade suicid. Karlstad: MSB. Hämtad från
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27977.pdf
Nationalencyklopedin. (2015). Självmord. Hämtad den 26 April från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/självmord
Nationalencyklopedin. (2017). Tabu. Hämtad den 18 oktober från http://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=tabu
31
Norris, D., & Molly, S. C. (2012). Evaluation and treatment of the suicidal patient. American Family Physician, 85(6), 602-605.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2004). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Patton, M. (2002). Qualitative research and evaluation methods (3rd ed.). London: Sage Publications.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (10thEd.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet. Ramberg, I- L. (2003). Promoting suicide prevention: An evaluation of a programme for training trainers in psychiatric clinical work. Doktorsavhandling, Karolinska institutet. RAS. (2012). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. Hämtad den 5 April 2016 från http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/ambulans.kompbeskr.webb.pdf
Rusli, B. N., Edimansyah, B. A., & Naing, L. (2008). Working conditions, selfperceived stress, anxiety, depression and quality of life: a structural equation modelling approach. BMC Public Health, 8(48),doi: 10.1186/1471-2458-8-48
Samuelsson, M., & Åsberg, M. (2002). Training program in suicide prevention for psychiatric nursing personnel enhance attitudes to attempted suicide patients. International Journal of Nursing Studies, 39, 115-121. doi: https://doi.org/10.1016/S0020-7489(00)00110-3
Scheckel, M. M., & Nelson, K. A. (2014). An interpretive study of nursing students’
experiences of caring for suicidal persons. Journal of Professional Nursing, 30(5), 426-435. doi: 10.1016/j.profnurs.2014.03.003
Skärsäter, I. (2009). Psykisk ohälsa. Edberg, A-K & Wijk, H. (Red.) (2009). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (Uppl. 1:2, ss: 711-746) Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2003). Vård av självmordsnära patienter – en kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 5 April, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10650/2003-110- 8_20031108.pdf
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 5 April, 2016, från http://www.barnmorskeforbundet.se/wp-content/uploads/2015/04/2005-105-
1_20051052-Leg-Ssk.pdf
Socialstyrelsen. (2006). Förslag till nationellt program för suicidprevention: strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och
32
skolhälsovården/elevhälsan. Hämtad 28 mars, 2016, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9448/2006-107- 23_rev2_200610723_bilaga1.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Suicid. 2017. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 28 augusti, 2017, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid
SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Stockholm: Socialstyrelsen
SOSFS 2013:3. Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Stockholm: Socialstyrelsen Spreitzer, G. M. (1995). Psychological Empowerment in the Workplace: Dimensions,
Measurement, and Validation. The Academy of Management Journal, 38(5), 1442-1465. doi: 10.2307/256865
Stockholms läns landsting. (2016). Suicidnära patienter. Hämtad 1 februari, 2016, från http://www.viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/Psykisk-ohalsa/Suicidnara-patienter/ Suicide Zero (u.å.). Så arbetar vi för att minska självmorden. Hämtad 4 oktober, 2017, från http://suicidezero.se/omoss/sa-arbetar-vi-for-att-minska-sjalvmord
Sun, F- K., Long, A., Boore, J. & Tsao, L- I. (2005a). Patients ans nurses’ perception of ward environmental factors and support systems in the care of suicidal patients. Journal of Clinical Nursing, 15, 83-92.
Sun, F- K., Long, A., Boore, J. & Tsao, L- I. (2005b). Suicide: a literature review and it’s implications for nursing practice in Taiwan. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 12(4), 447-455.
Sun, F- K., Long, A., & Boore, J. (2007). The attitudes of casualty nurses in Taiwan to patients who have attempted suicide. Journal of Clinical Nursing, 16, 255-263. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01479.x.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Säker vård: En kärnkompetens för vårdens samtliga professioner. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet- publikationer/saker-vard_2016.pdf
Svenska akademien. (2006). Svenska akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm: Svenska akademien.
Thuren, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber.
Trafikverket. (2014). Vilka dödsfall i vägtrafiken är suicid?: Metodbeskrivning samt analys av åren 2010-2013. Borlänge. Hämtad 8 September, 2017 från:
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-
33
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2012a). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 5 April, 2016 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2012b). Regler och riktlinjer för forskning: Forskning som involverar människan. Hämtad 5 April, 2016 från: http://codex.vr.se/forskningmanniska.shtml Westerhäll Vahlne, L. (2016). Händelseanalyser vid suicid – viktigt i lärande organisation. Läkartidningen, 2016;113:DUYS.
Wasserman, D. (2005). Självmord går att förebygga Ingen minskning bland unga. Läkartidningen, 102(7), 499-503.
Wasserman, E. (2015a). Hur räknar man självmordsstatistik? Karolinska institutet nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. Hämtad den 5 April, 2016, från http://ki.se/nasp/hur-raknar-man-sjalvmordsstatistik
Wasserman, E. (2015b). Självmordsförsök i Sverige. Karolinska institutet nationellt centrum för suicidforskning och prevention och av psykisk ohälsa. Hämtad den 26 April från
http://ki.se/nasp/sjalvmordsforsok-i-sverige
World Health Organization. (2015). Fact sheats. Geneva: World Health Organization. Hämtad 17 januari, 2016, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs398/en/'
World Medical Association. (2008). Helsingforsdeklarationen. Hämtad 5 April, 2016 från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf
34
Bilaga 1 Brev till verksamhetschef
Xxxx Xxxx
Ambulanssjukvården i Xxxx
Hej!
Vi heter Benedicte Fjellstad och Johnny Karlsson, vi är båda sjuksköterskor som studerar specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjukvård vid Sophiahemmets högskola i Stockholm. Under hösten 2016 och våren 2017 arbetar vi med vårt examensarbete omfattande 15 högskolepoäng på avancerad nivå. Vi planerar att göra en kvalitativ
intervjustudie där vi vill undersöka sjuksköterskornas upplevelser vid omhändertagandet av patienter med suicidnära tankar prehospitalt. Vår önskan är att få genomföra studien hos er vid ambulanssjukvården i Xxxx. Vår avsikt är att intervjua 8–10 sjuksköterskor vid två ambulansstationer i Xxxx.
Om Du godkänner att studien får genomföras hos er vid ambulanssjukvården i Xxxx, är vi tacksamma om du skriver ut detta dokument, undertecknar det samt returnerar en scannad kopia av dokumentet till oss via mail. Om Du känner Dig tveksam till att studien genomförs är vi tacksamma för besked om detta. Vi kommer att be om maillistor till alla
tillsvidareanställda sjuksköterskor på de berörda ambulansstationerna av dess enhetschefer, för vilket vi önskar ditt godkännande. Nedan hittar du en beskrivning av studien.
Efter att studien är genomförd och godkänd kommer den publiceras på internet i DIVA (digitalt vetenskapligt arkiv) som är en gemensam portal för publicering av studentarbeten och forskningsrapporter.
Forskningsetiska principer kommer att följas, vilket bl.a. innebär att namn (inklusive namn på arbetsplatser) kommer att vara avidentifierade. Om någon av informanterna, under
intervjutillfället, skulle påkalla behov utav stödsamtal, tänker vi oss att det inom
organisationen redan finns ett bra stödsystem i form av stödpersoner på varje ambulansstation, dit vi vill ha möjlighet att hänvisa till ifall behov uppstår. Har Du några frågor rörande studien är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar
Benedicte Fjellstad & Johnny Karlsson
Studenter vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjukvård vid Sophiahemmets Högskola
Benedicte Fjellstad Johnny Karlsson
Tel: xxx Tel: xxx
Mail: xxx Mail: xxx
Handledare Anders Rüter Sophiahemmets Högskola Tel: xxx
35