Författarens önskan och mål med denna studie är att den kan fungera som ett
diskussionsunderlag och en hjälp och ett stöd för vårdpersonal som arbetar bland äldre personer med demenssjukdom som uppvisar BPSD. Reflektion och beskrivning av personens uppvisade BPSD, kan vara en hjälp för vårdpersonal att finna en möjlig orsak till det förändrade beteendet som den äldre personen med demenssjukdom uppvisar. Studien är även ämnad för läsare som är intresserade av att få kunskap om demenssjukdom och hur det är att vårda äldre personer som uppvisar BPSD.
Fortsatt forskning
I denna studie har sjuksköterskor med dag samt kvällstjänstgöring delat med sig av sina upplevelser av hur det är att möta äldre personer med demenssjukdom som uppvisar BPSD. Det är viktigt att sjuksköterskor får möjlighet att beskriva sina upplevelser av BPSD ifrån omvårdnadsarbetet. Det skulle därför vara intressant att bedriva fortsatta studier där sjuksköterskor med nattjänstgöring deltog. Det vore även intressant att ha med fler män i den fortsatta forskningen för att jämföra skillnader av upplevelser mellan könen. För framtida studier kunde även enbart undersköterskor i demensvård få delge sina
upplevelser av att vårda äldre personer med demenssjukdom som uppvisar BPSD, för att författaren skulle kunna se om undersköterskornas upplevelser skiljer sig från
31 REFERENSER
Achterberg, W.P., Gambassi, G., Finne-Soveri, H., Liperoti, R., Noro, A., & Frijters, D.H.,…Ribbe, M.W. (2010). Pain in European long-term care facilities: cross-national study in Finland, Italy and The Netherlands. Pain,148(1),70-74.
Ahn, H., & Horgas, A. (2013). The relationship between pain and disruptive behaviors in nursing home resident with dementia. Bio Med Central Geriatrics, 13(14), 1-7.
Andersson, B. (2005). I slutet av minnet finns ett annat sätt att leva. Örebro: Libris. Benner, P. (1993). Från novis till expert- mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Birkestad, G. (2001). Beröring i vård och omsorg- en teoretisk sammanfattning. Solna: Ofeigur förlag.
Blomqvist, K., & Hallberg, I.R. (2001). Recognizing pain in older adults living in
sheltered accommodations: The views of nurses and older adults. International Journal of Nursing Studies, 38, 305-318.
Blomqvist, K. (2011). Att känna igen och lindra smärta hos personer med demenssjukdom. I A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (2. uppl, ss. 271-285). Lund:
Studentlitteratur.
Buffum, M. D., Hutt, E., Chang, V.T., Craine, M.H., & Snow, A. L. (2007). Cognitive impairment and pain management: Review of issues and challenges. Journal of
Rehabilitiation Research and Development, 44(2), 315-330.
Calkins, M., & Brush, J. (2002). Designing for dining: The secret of happier mealtimes. Journal of Dementia Care,10, 24-26.
Cohen-Mansfield, J., Libin, A., & Marx, M. S. (2007). Nonpharmacological Treatment of Agitation: A Controlled Trial of Systematic Individualized Intervention. Journal of Gerontology,62 A(8), 908-916.
Davis, S., Byers, S., Nay, R., & Koch, S. (2009). Guiding design of dementia friendly environments in residential care settings: Considering the living experiences. Dementia, 8(2), 185-203.
Dehlin, O., & Rundgren, Å. (2007). Geriatrik. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Drapeau, J., Gosselin, N., Gagnon, L., Peretz, I., & Lorrain, D. (2009). Emotion
recognition from face, voice and music in dementia of the Alzheimer type: implications for music therapy. Annals of the New York Academy of Sciencies: The Neurosciences and Music III-Disorders and Plasticity,1169, 342-345.
Edberg, A-K. (2011). Att möta personer med demens. I A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (2. uppl, ss. 19-33). Lund: Studentlitteratur.
32
Edvardsson, D. (2008). Therapeutic environments for older people- a descriptive and interpretative study. Journal of Gerontological Nursing, 34, 32-40.
Edvardsson, D. (2011). Vårdklimatet- en underskattad aspekt av svensk demensvård. I A- K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (2. uppl, ss. 209-244). Lund:
Studentlitteratur.
Edvardsson, D., Sandman, P.O., & Rasmussen, B.H. (2005). Sensing an atmosphere of ease a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19, 344- 353.
Eriksdotter Jönhagen, M. (2011). Demenssjukdomar- en översikt. I A-K. Edberg (Red), Att möta personer med demens (2. uppl, ss. 345-356). Lund: Studentlitteratur.
Ferri, P.C., Prince, M., Brayne, C., Brodaty, H., Fratiglioni, L., Ganguli, M.,…Scazufca, M. (2005). Global prevalence of dementia: a Delphi consensus study. Lancet, 366(9503), 2112-2117, doi: 10.1016/S0140-6736(05)67889-0
Finkel, S. I., Costa e Silva, J., Cohen, G., Miller, S., & Sartorius, N. (1996). Behavioral and psychological signs and symptoms of dementia: a consensus statement on current
knowledge and implications for research and treatment. International Psychogeriatrics, 8 Suppl. 3, 497-500.
Gerhardsen, H. (2009). (Red.). Norstedts svenska synonymordbok. (5:e uppl.). Stockholm: Norstedts.
Gitlin, L. N.,Winter, L., Dennis, M. P., & Hauck, W. W. (2007). A non-pharmacological intervention to manage behavioral and psychological symptoms of dementia and reduce caregiver distress: Design and methods of project ACT. Clinical Interventions in Ageing, 2(4), 695-703.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (Red.). (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Guarnieri, B., Adorni, F., Musicco, M., Appollonio, I., Bonnani, E., Caffarra, P.,…Sorbi, S. (2012). Prevalence of Sleep Disturbances in Mild Cognitive Impairment and Dementing Disorders: A Mulicenter Italian Clinical Cross-Sectional Study on 431 Patients. Dementia and Geriatric Cognitive Disorders, 33, 50-58. doi: 10. 1159/000335363
Guétin, S., Portet, F., Picot, M. C., Pommié, C., Messaoudi, M., Djabelkir, L.,…Touchon, J. (2009). Effect of Music Therapy on Anxiety and Depression in Patients with
Alzheimer´s Type Dementia: Randomised, Controlled Study. Dementia and Geriatric Cognitive Disorders, 28, 36-46, doi: 10.1159/000229024
33
Hammar, L.M., Emami, A., Engström, G., & Götell, E. (2011). Communicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 160-168.
Hammar, L.M., Emami, A., Götell, E., & Engström, G. (2011). The impact of
caregivers´singing on expressions of emotion and resistance during morning care situations in persons with dementia: an intervention in dementia care. Journal of Clinical Nursing, 20(7-8), 969-978.
Hammar, L.M., Emami, A., Engström,G., & Götell, E. (2010). Reactions of persons with dementia to caregivers singing in morning care situations. The Open Nursing Journal,4, 35-41.
Harré, R. (1998). The singular self. An introduction of the psychology of personhood. London: Sage.
Henricson, M., & Billhult, A. (2010). Taktil beröring och lätt massage från livets början till livets slut. Lund: Studentlitteratur.
Hersch, C.E., & Falzgraf, S. (2007). Management of the behavioral and psychological symptoms of dementia. Clinical Interventions in Aging, 2(4), 611-621.
Häggström, E., Skovdahl, K., Fläckman, B., Kihlgren, AL., & Kihlgren, M.(2005). Work satisfaction and dissatisfaction- caregivers´ experiences after a two-year intervention in a newly opened nursing home. Journal of Clinical Nursing, 14(1), 9-19
Hällgren Graneheim, U. (2010). Beteendeförändringar vid demenssjukdom- ett
personcentrerat perspektiv. I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (1. uppl, ss. 61-74). Lund: Studentlitteratur.
Jahn, H. (2013). Memory loss in Alzheimer´s disease. Dialogues in Clinical Neuroscience, 15(4), 445-454.
Karlsson, C., Sidenvall, B., Bergh, I., & Ernsth-Bravell, M. (2012). Registered Nurses´ View of Performing Pain Assessment among Persons with Dementia as Consultant Advisors. The Open Nursing Journal, 6, 62-70.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kitwood, T. (1997). Dementia reconsidered- The person comes first. London: Open University Press.
Korczyn, A. D., Vakhapova, V., & Grinberg, L. T. (2012). Vascular dementia. Journal of the neurological sciences, 322(1-2), 2-10. doi:10. 1016/j.jns.2012.03.027
Krippendorff, K. (2004). Content Analysis-An Introduction to Its Methodology. (2:a uppl.). SAGE Publications Inc.
34
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Läkemedelsverket. (2008). Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom- BPSD. Uppsala. Hämtad 4 mars, 2014, från
http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-
sjukvard//behandlingsrekommendationer/BPSD-rek_webb_bokm%C3%A4rken.pdf
Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I., & Wallin, A. (2011). Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. (3:e uppl.). Stockholm: Liber.
Martinsen, K. (2003). Omsorg, sykepleie og medisin: Historisk- filosofosiske essays. (2:a uppl.). Otta: Universitetsforlaget.
Materne, C.J., Luszcz, M.A., & Goodwin-Smith, I. (2013). Increasing constructive
engagement and positive affect for residents with severe and very severe dementia through group-based activities. Australasian Journal on Ageing, doi: 10.1111/ajag.12127
Mathillas, J., Lövheim, H., & Gustafson, Y. (2011). Increasing prevalence of dementia among very old people. Age and Ageing, 40, 243-249.
Merims, D., Nahari, H., Ben-Ari, S., Jamal, S., Vigder, C., & Ben-Ismael,Y. (2013). Wandering in a Dementia Special Care Unit: Behavioral Aspects and the Risk of Falling. Israel Medical Association Journal, 15(7), 432-435.
Naguchi, D., Kawano, Y., & Yamanaka, K. (2013). Care staff training in residential homes for managing behavioural and psychological symptoms of dementia based on differential reinforcement procedures of applied behaviour analysis: a process research.
Psychogeriatrics, 13(2), 108-117.
Norberg, A., & Zingmark, K. (2011). Att leva med långt framskriden demenssjukdom. I A- K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (2. uppl, ss. 35-53). Lund:
Studentlitteratur.
Normann, H.K., Asplund, K., & Norberg, A. (1999). Attitudes of Registered Nurses towards Patients with Severe Dementia. Journal of Clinical Nursing, 8, 353-359. Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Olsson, A., Lampic, C., Skovdahl, K., & Engström, M. (2013). Persons with early-staged dementia reflect on being outdoors: a repeated interview study. Aging and Mental Health, 17(7), 793-800.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (8th ed.). Philadelphia: Wollters Kluwer Health/ Lippincott Williams & Wilkins.
35
Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre. Stockholm: SFF. Hämtad från
http://www.swenurse.se/contentassets/4f0b2f399f6c4c649a56a73db77a3340/ssf- aldrekompwebb.pdf
Rockwood, K., Wentzel, C., Hachinski, V., Hogan, D. B., MacKnight, C., & McDowell, I. (2000). Prevalence and outcomes of vascular cognitive impairment. Vascular Cognitive Impairment Investigators of the Canadian Study of Health and Ageing. Neurology, 54(2), 447-451.
Rose, K. M., Beck, C., Tsai, P-F., Liem, P. H., Davila, D. G., Kleban, M.,… Culpepper Richards, K. (2011). Sleep Disturbance and Nocturnal Agitation Behaviors in Older Adults with Dementia. Sleep, 34(6), 779-786. doi: 10. 5665/SLEEP.1048
Routasalo, P. (1996). Non-necessary touch in nursing care. Journal of Advanced Nursing, 23, 904-911.
Rozzini, L., Vicini Chilovi, B., Peli, M., Conti, M., Rozzini, R., Trabucchi, M., & Padovani, A. (2009). Anxiety symptoms in mild cognitive impairment. International Journal of Geriatric Psychiatry, 24, 300-305. doi:10.1002/gps.2106
Savva, G. M., Zaccai, J., Matthews, F.E., Davidson, J.E., McKeith, I., & Brayne, C. (2009). Prevalence, correlates and course of behavioural and psychological symptoms of dementia in the population. The British Journal of Psychiatry, 194, 212-219. doi: 10. 1192/bjp.bp.108.049619
SFS 1982: 763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 30 april, 2014,
från:http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso- och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763
Shaji, S., Bose, S., & Kuriakose, S. (2009). Behavioral and psychological symptoms of dementia: A study of symptomatology. Indian Journal of Psychiatry,51(1), 38-41. doi: 10.4103/0019-5545.44903
Shaji, K. S., George, K. R., Prince, M., & Jacob, K. S. (2009). Behavioral symptoms and caregiver burden in dementia. Indian Journal of Psychiatry, 51(1), 45-49.
Shin, I.S., Carter, M., Masterman, D., Fairbanks, L., & Cummings, J. L. (2005).
Neuropsychiatric Symptoms and Quality of Life in Alzheimer Disease. American Journal of Geriatric Psychiatry, 13(6), 469-474.
Sjöbeck, B., & Berglund, M. (2011). En salutogen demensvård. I A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (2. uppl, ss. 225-241). Lund: Studentlitteratur.
Skovdahl, K., Kihlgren, A. L., & Kihlgren, M. (2003a). Different attitudes when handling aggressive behaviour in dementia- narratives from two caregiver groups. Aging and Mental Health, 7(4), 277-286.
36
Skovdahl, K., Kihlgren, A.L., & Kihlgren, M. (2003b). Dementia and aggressiveness: video recorded morning care from different care units. Journal of Clinical Nursing, 12(6), 888-898.
Skovdahl,K., Sörlie, V., & Kihlgren, M. (2007). Tactile stimulation associated with nursing care to individuals with dementia showing aggressive or restless tendencies: an intervention study in dementia care. International Journal of Older People Nursing, 2(3), 162-170.
Skovdahl, K., & Edberg, A-K. (2011). Stöd för relationen- metoder för kommunikation och sinnesstimulering. I A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (2. uppl, ss.323- 344). Lund: Studentlitteratur.
Skovdahl, K., & Kihlgren, M. (2011). Beteenden som kan vara svåra att tolka och förstå. I A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demenssjukdom (2. uppl, ss. 287-301). Lund: Studentlitteratur.
Sloane, P., Noell-Waggoner, E., Hickman, S., Mitchell,C., Williams, C., & Preisser, J. (2005). Implementing a light intervention in public areas of long-term facilities: Lessons learned. Alzheimer´s Care Quarterly,6(4), 280-293.
Socialstyrelsen. (2009). Nationella kvalitetsindikatorer: Vården och omsorgen om äldre personer. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8333/2009-126- 111_2009126111_rev.pdf
Socialstyrelsen. (2010a). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010b). Lägesrapport 2010: Folkhälsa, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, vård och omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17967/2010-3-21.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Nationell utvärdering- Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014: Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 2 december, 2014, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19331/2014-2-4.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Demenssjukdomar: En systematisk litteraturöversikt.(SBU- rapport, 172). Stockholm: SBU.
Stockholms läns landsting. (2013). Privata vårdgivare. Hämtad 1 december, 2014, från Stockholms läns landsting, http://www.landstingsarkivetstockholm.se/cms/page3142.html
Svanström, M. (2010). Personcentrerad omvårdnad- exempel från Umeå kommun. I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (1. uppl, ss. 125-133). Lund: Studentlitteratur.
37
Svanström, R., & Dahlberg, K. (2004). Living with Dementia Yields a Heteronomous and Lost Existence. Western Journal of Nursing Research, 26(6), 671-687. doi:
10.1177/0193945904265920
Svanström, R., & Sundler Johansson, A. (2013). Gradually losing one´s foothold- A fragmented existence when living alone with dementia. Dementia, 0(0), 1-19. doi: 10.1177/1471301213494510
Svenskt Demenscentrum. (2008). Validation. Hämtad 1 oktober, 2014, från
http://www.demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/Metoder-och-arbetssatt/Validation/
Svenska Palliativregistret. (2010). Abbey Pain Scale- för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom som har svårt att beskriva sin smärta i tal . Hämtad 30 september, 2014, från
http://www.du.se/PageFiles/28092/AbbeyPalliativ2011Sve%5B1%5D.pdf
Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. (2014). Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. Hämtad 21 september, 2014, från Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens,
http://www.bpsd.se/
Sömnupplysningen. (2006-2011). Om kroppen och sömn. Hämtad 20 maj, 2014, från
http://www.somnupplysningen.se/om-kroppen-och-somn/
Tabloski, P. A. (2006). Gerontological nursing. Upper Saddle River, New Jersey: Pearson Education, Inc.
Tripathi, M., & Vibha, D. (2010). An approach to and the rationale for the pharmalogical management of behavioral and psychological symptoms of dementia. Annals of Indian Academy of Neurology, 13, 94-98. doi: 10.4103/0972-2327.74252
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Tung, J.Y., Rose, R.V., Gammada, E., Lam, I., Roy, E.A., Black, S.E., & Poupart, P. (2013). Measuring Life Space in Older Adults with Mild-to-Moderate Alzheimer´s Disease Using Mobile Phone GPS. Gerontology, 60, 154-162. doi: 10.1159/000355669
Vetenskapsrådet.(2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2 december, från Vetenskapsrådet,
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1340207445825/God+forsk ningssed+2011.1.pdf
Volicer, L. (2009). Do we need another dementia pain scale? Journal of the American Medical Directors Association,sept, 450-452.
Vårdförbundet. (2007). Sjuksköterskan i kommunal äldrevård: En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Stockholm: Vårdförbundet. Hämtad 2 december, 2014, från Vårdförbundet,
https://www.vardforbundet.se/Documents/Rapporter/Nationella/Sjukskoterskan%20i%20k ommunal%20aldrevard_0712.pdf
38
Wijk, H. (2001). Colour perception in old age: With implications in the caring
environment. International Academy for Design and Health,(n.d),167-173. Hämtad 8 oktober, 2014, från
http://www.designandhealth.com/uploaded/documents/Publications/Papers/Helle-Wijk- WCDH-2003.pdf
Wijk, H. (2010). Personcentrerad miljö. I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (1. uppl, ss. 75-87). Lund: Studentlitteratur.
Wijk, H. (2011). Den fysiska miljön som stöd för mötet och omvårdnadens genomförande. I. A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (2. uppl, ss. 189-207). Lund:
Studentlitteratur.
Zwakhalen, S.M.G., Hamers, J.P.H., Abu-Saad, H.H., & Berger, M.P.F. (2006). Pain in elderly people with severe dementia: A systematic review of behavioural pain assessment tools. Bio Med Central Geriatrics, 6, 1-15.
Åström, S. (1990). Attitudes, empathy and burnout among staff in geriatric and psychogeriatric care. Umeå University medical dissertations, New Series, 267,Umeå.
Bilaga I
Bakgrundsfakta Kön:
Ålder på informant:
Yrkeserfarenhet som sjuksköterska:
INTERVJUGUIDE
1. Hur stor del av ditt arbete går åt till att vårda demenssjuka äldre personer som uppvisar beteendemässiga - och psykologiska symtom (BPSD) vid demens? Berätta.
2. Hur upplever du vården av äldre demenssjuka personer som uppvisar BPSD? Berätta utifrån: - Egen kunskap.
- Egna observationer.
3. Vilka faktorer kan påverka personer med demenssjukdom så de uppvisar BPSD anser du, utifrån din egen kunskap och erfarenhet?
Berätta.
4. Hur tycker du att äldre personer med demenssjukdom ska bemötas då de uppvisar BPSD? Berätta.
5. Hur upplever du att vården ser ut för äldre demenssjuka personer som uppvisar BPSD?
Berätta utifrån: -Omvårdnadsansvar.
-Patientens sociala samvaro.
Bilaga II