Sjuksköterskorna i studien tyckte att taktil massage och beröring var ett effektivt sätt att lindra ångest, både för patienter och närstående. Flera av sjuksköterskorna önskade att de själva skulle ha tid till att utföra taktil massage på patienterna. En av dem uttryckte att taktil massage även är ångestlindrande för den som ger den. Taktil massage är en enkel och tidseffektiv omvårdnadsmetod som kan ge patienter närstående och
efterlevande i palliativ vård avslappning och andrum i en svår livssituation (Cronfalk, 2008). En svensk studie visar att taktil massage minskade ångest, lindrade smärta och gav avslappning och förbättrad sömn hos palliativa patienter. Den fysiska närheten i samband med den taktila massagen och vårdarens engagemang skapade ett band av förtroende mellan patienten och vårdaren (Cronfalk, et al. 2009a). I en annan studie fick anhörigvårdare till palliativa patienter flera behandlingar med taktil massage som en stödjande åtgärd. Samtliga upplevde detta positivt. De upplevde att den taktila massagen gav dem inre styrka, fysisk styrka och existentiellt välbefinnande (Cronfalk, et al.
2009b). Studier visar att det är viktigt att närstående får stöd för att öka sitt eget välbefinnande i den stressfyllda situation det innebär att stödja och vårda en döende närstående (Andershed & Werkander Harstäde, 2007; Milberg, 2003; Öhlen, et al. 2007). Detta gör att vi förordar att taktil massage används i högre grad som ett komplement till traditionell symtomlindring.
Samtalet mellan patient och/eller dennes närstående samt vårdaren är centralt i den palliativa vården. Det mötet kräver att vårdaren har modet att vara närvarande, visar empati och ödmjukhet samt är flexibel och har kunskap. Det är lätt att ta till läkemedel och medicinsk teknik och glömma att samtalet är ett viktigt redskap (LIÖ, 2003). Patienter och närstående i palliativ vård önskar korrekt och ärlig information som ges med förståelse och empati (Clayton, et al. 2008) . Ett redskap för att hjälpa patienten att skapa meningsfullhet är att lyssna på dennes livsberättelse (Ternestedt, 1998). Vi anser att samtalet är ett viktigt arbetsredskap i palliativ vård. Det kan användas för att samla information om patientens upplevelser och önskemål. Genom samtal ges information som är viktig för att patienter och närstående ska kunna hantera sin livssituation.
Samtalet kan bekräfta patienten och sätta denne i centrum genom att han/hon får berätta om sig själv och sitt liv. Några sjuksköterskor i studien berättade att de hade fungerat som en ”katalysator” i samtalet mellan patienter och deras närstående, när det gällde
32 svåra och känsliga ämnen. Sjuksköterskorna kände sig hedrade när patienter och/eller närstående valde att föra djupa samtal med dem hellre än med professionella
samtalsterapeuter, men de kände samtidigt att de behöver mer utbildning i samtalsmetodik.
Sahlberg Blom diskuterar i sin avhandling (2001) att det enligt Weisman är
ofrånkomligt att somliga kommer att dö en mindre god död. Weisman beskriver att de som kan riskera detta bl.a. är patienter som har svåra symtom, liten känsla av autonomi och kontroll, och de som dör på en plats som de inte önskat. Weisman menar också att en god död speglar hur personen levt och hans eller hennes ideal (Sahlberg Blom, 2001). För att stödja patienten till en god död kan omvårdnadsmodellen ”De sex S:en” användas som ett omvårdnadsredskap (Ternestedt, et al. 2002). Omvårdnadsmodellen underlättar att döendet ses utifrån patientens perspektiv och inte utifrån personalens syn på vad en god död är.
Konklusion
Palliativ vård är utmanade, kräver mod och kreativitet. I denna studie framkommer det att tid, tillgänglighet och kontinuitet ger trygghet och tillit. Detta är centralt för att lindra ångest hos patienter, närstående och sjuksköterskor i palliativ vård. Sjuksköterskorna ansåg att det bästa stödet i arbetet med palliativ vård finns att hämta hos
sjuksköterskekollegorna i arbetsgruppen. Sjuksköterskeprofessionens kunskapsområde inom palliativ vård bör lyftas fram så att den palliativa hemsjukvårdens inriktning inte fokuseras på det medicinska. Förslag på fortsatt forskning är att undersöka hur
Referenser
Adelbratt, S. & Strang, P. (2000). Death anxiety in brain tumour patients and their spouses. Palliative Medicine, 14, 499-507.
Albrecht, T., Johnson, G. & Walther, J. (1993). Understanding communication
processes in focus groups. I: Morgan, D. (red.). Successeful focus groups, advancing the
state of the art. Newbury Park: Sage.
Andershed, B. (1998). Att vara nära anhörig i livets slut. Delaktighet i ljuset -
delaktighet i mörkret (Akademisk avhandling). Uppsala: Uppsala universitet.
Andershed, B. & Ternestedt, B-M. (2001). Development of a theoretical framework describing relatives' involvement in palliative care. Journal of Advanced Nursing, 34, 554-562.
Andershed, B & Werkander Harstäde, C. (2007). Next of kin´s feelings of guilt and shame in end-of-life care. Contemporary Nurse, 27, 61-72.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande. Stockholm: Liber AB.
Benzein, E. (1999). Traces of hope. (Akademisk avhandling). Umeå: Umeå universitet. Bergman, A. L., Rising, I., Strandh, E., Malm Janson, K. & Lundberg, S. (2006).
Distriktssköterskans uppdrag.Vårdförbundet, Distriktssköterskeföreningen, Fammi.
[Elektronisk] Tillgänglig via: http://www.hu.liu.se/content/1/c6/14/09/60/uppdrag.pdf Hämtad: 2009-10-03
Berterö, C. (2002). District nurses´perceptions of palliative care in the home. American
Journal of Hospice & Palliative Care, 6, 387-391.
Burt, J., Shipman, C., Addington-Hall, J. & White, P. (2008). Nursing the dying within a generlist caseload: A focus group study of district nurses. International Journal of
Nursing Studies, 45, 1470-1478.
Centrala etikprövningsnämnden (CEPN). [Elektronisk] Tillgänglig via:
http://www.epn.se/media/8598/forskningspersonsinformation.pdf Hämtad: 2010-03-12 Clayton, J. M., Hancock, K., Parker, S., Butow, P. N., Walder, S. et al. (2008).
Sustaining hope when communicating with terminally ill patients and their families: a systematic review. Psycho-Oncology, 17, 641-659.
Cronfalk, S. B. (2008). Being in safe hands -The experiences of soft tissue massage as a
complement in palliative care. Intervention studies concerning patients, relatives and nursing staff. (Akademisk avhandling). Stockholm: Karolinska institutet.
Cronfalk, S. B., Strang, P., Ternestedt, B.M. & Friedrichsen, M. (2009a). The existential experiences of receving soft tissue massage in palliative home care - an intervention.
Support Care Cancer, 17, 1203-1211.
Cronfalk, S. B., Strang, P. & Ternestedt, B.M. (2009b). Inner power, physical strength and existential well-being in daily life: relatives’ experiences of receiving soft tissue massage in palliative home care. Journal of Clinical Nursing, 18, 2225–2233.
Dwyer, L-L. (2008). Dignity in the end of life care. What does it mean to older people
and staff in nursing homes? (Akademisk avhandling) Örebro: Örebro universitet.
Glasberg, A. L., Eriksson, S. & Norberg, A. (2007). Burnout and ”stress of conscience” among healthcare personnel. Journal of Advanced Nursing, 57, 392-403.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112.
Gunnarsson, E., Gusdal, A., Jarl, E-M., Johansson, I., Rising, I., Strender, I., Törnvall, E. & Östlinder, G. (2008). Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med
specialistexamen distriktssköterska. Distriktssköterskeföreningen i Sverige.
Henoch, I. & Danielson, E. (2009). Existential concerns among patients with cancer and interventions to meet them: an integrative literature review. Psycho – Oncology, 18, 225-236.
Holloway, I. & Wheeler, S. (2002). Qualitative research in nursing, Second edition. Blackwell Science Ltd.
Hytten, K. (2001). Att bemästra svår sjukdom. I: Kaasa, S. (red.). Palliativ behandling
och vård. Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses (ICN). (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Elektronisk] Tillgänglig via:
http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf
Hämtad: 2009-10- 03
Kaasa, S. (2001). Palliativ medicin – en introduktion. I: I: Kaasa, S. (red.). Palliativ
behandling och vård. Lund: Studentlitteratur.
Keidell G. C. (2002). Burnout and compassion fatigue among hospice caregivers.
Krueger, R. A. & Casey, M.A. (2009). Focus groups – A practical guide for applied
research, Fourth edition. Sage.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Källström Karlsson, I. L. (2009). Att leva nära döden. Patienters och vårdpersonals
erfarenheter inom hospicevård. (Akademisk avhandling). Örebro: Örebro universitet.
Landstinget i Östergötland (LIÖ), Heedman, P-A. (red.) (2003). Palliativ vård - ett
framtida östgötaperspektiv. Ett samarbete mellan kommunerna och Landstinget i
Östergötland. Linköping: Media Spjuth.
Linderholm, M. & Friedrichsen, M. (2010). A desire to be seen – family caregivers´ experiences of their caring role in palliative home care. Cancer Nursing, 1, 28-36 Lindskog, B. I. (2008) Medicinsk terminologi. Norsteds Akademiska Förlag.
Linell, P. (1994) Transkription av tal och samtal: Teori och praktik. Arbetsrapport från tema kommunikation, 1994:9. Linköping: Linköpings universitet.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Milberg, A. (2003). Family members experience of palliative home care. (Akademisk avhandling). Linköping: Linköpings universitet.
Milberg, A. & Strang, P. (2007). What to do when ”there is nothing more to do”? A study within a salutogenic framework of family members experience of palliative home care staff. Psycho-Oncology, 16, 741-751.
Nationalencyklopedin (2011). [Elektronisk] Tillgängglig via:
http://www.ne.se/kort/existentiell Hämtad: 2011-01-12
Nationella rådet för palliativ vård (NRPV). (2010). [Elektronisk] Tillgänglig via:
http://www.nrpv.se/pages/589.asp?menuID=258 Hämtad:2010-10-16
Nationella rådet för palliativ vård (NRPV). (2010). Palliativguiden. [Elektronisk] Tillgänglig via:
http://www.nrpv.se/pages/597.asp?menuID=245&menuColor=%2300FF66 Hämtad: 2010-10-16
Olsson, H., Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa
Olsson, L. (2010). Hopp hos döende patienter med cancer i palliativ hemsjukvård. (Akademisk avhandling). Linköping: Linköpings universtiet.
Ottosson, J-O.& D´elia, G. (2008). Rädsla, oro och ångest. Stockholm: Liber AB. Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2010). Essentials of Nursing research, Seventh edition. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.
Polit, D. F. & Beck, C. T.(2004). Nursing research. Principles and methods, Seventh
edition. Philadelphia: Lippingcott, Williams & Wilkins.
Richardson, J. (2002). Health promotion in palliative care: the patients´ perception of therapeutic interaction with the palliative nurse in the primary setting. Journal of
Advanced Nursing, 40, 432-440.
Rokach, A. (2005). Caring for those who care for the dying: Coping with the demands on palliative care workers. Palliative and Supportive Care, 3, 325-332.
Sahlberg Blom, E. (2001). Autonomi, beroende, livskvalitet: livets sista månad för 56
cancerpatienter. (Akademisk avhandling). Uppsala: Uppsala universitet.
Sand, L. (2008). Existential challenges and coping in palliative care. Experiences of
patients and family members. (Akademisk avhandling). Stockholm: Karolinska
institutet.
Sandgren, A., Thuselius, H., Fridlund, B. & Petersson, K. (2006). Striving for
Emotional Survival in Palliative Cancer Nursing. Qualitative Health Research 1, 79-96. Sandgren, A., Thulesius, H., Petersson, K. & Fridlund, B. (2007). ”Doing good care” - a study of palliative home nursing care. International Journal of Qualitative Studies on
Health and Well-being, 2, 227-235.
Sandman, L. (2001). A good death: on the value of death and dying (Akademisk avhandling). Göteborg: Acta universitas Gothoburgensis.
Statens offentliga utredningar (SOU). (2000:6). Döden angår oss alla – värdig vård vid
livets slut. Delbetänkande. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Statens offentliga utredningar (SOU). (2001:6). Döden angår oss alla – värdig vård vid
livets slut. Slutbetänkandet. [Elektronisk] Tillgänglig via:
http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/82/a9b91231.pdf Hämtad: 2010-03-11 Strang, S. & Strang, P. (2001). Spiritual thougths, coping and ‘sense of coherence’ in brain tumour patients and their spouses. Palliative Medicine, 15, 127-134.
Strang, S. (2002). Spiritual/existential issues in palliative care, with special references
to patients with brain tumours and their spouses. (Akademisk avhandling). Göteborg:
Göteborgs universitet.
Svensk författningssamling (SFS). (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. [Elektronisk] Tillgänglig via:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763 Hämtad: 2010- 03-09
Svensk författningssamling (SFS). (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. Tillägg: 1997:142. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763 Hämtad: 2010- 03-09
Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) (2010). Omvårdnadens värdegrund. [Elektronisk] Tillgänglig via: http://www.swenurse.se/PageFiles/8804/Nr55_13okt_NYWEB.pdf
Hämtad: 2010-10-31
Ternestedt, B-M. (1998). Livet går vidare! Om vård av döende. Stockholm: Vårdförbundet.
Ternestedt, B-M, Andershed, B, Eriksson, M. & Johansson, I. (2002). A good death. Development of a nursing model of care. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 4, 153-160.
Thomsen,T. G., Rydahl-Hansen, S. & Wagner, L. (2010) A review of potential factors relevant to coping in patients with advanced cancer. Journal of Clinical Nursing, 1-17. Vetenskapsrådet (2010). Regler och riktlinjer för forskning. [Elektronisk] Tillgänglig via: http://codex.vr.se/manniska5.shtml Hämtad: 2010-08-23
von Post, I. (1999). Professionell naturlig vård ur anestesi- och
operationssjuksköterskors perspektiv.(Akademisk avhandling). Vasa: Åbo Akademi.
Wallerstedt, B., Andershed, B. (2007). Caring for dying patients outside special palliative care settings: Experiences from a nursing perspective. Scandinavian Journal
of Caring Sciences, 21, 32-40.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur. Wiklund, L. Lidande – en del av människans liv. I: Friberg, F, Öhlén, J. (Red.) (2009).
Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt. Studentlitteratur.
Wikström, O. (1999). I livets slutskede: Dödsångest. Rapport, Socialstyrelsen. Artikelnummer:1999-00-086. Stockholm: Socialstyrelsen.
Yalom, I. D. (1980). Existential psychotherapy. New York: Basic Books.
Öhlén, J., Andershed, B., Berg, C., Frid, I., Palm, C-A., Ternestedt, B-M. & Segesten, K. (2007). Relatives in end–of-life care - part 2: a theory for enabling safety. Journal of
Bilaga 1 Tabell 1. Exempel från analysprocessen
Meningsbärande enhet
Kondensering Kod Under- kategorier
Huvud- kategorier
Tema
När man inte kan ta bort det… som orsakar ångesten… det kan man ju inte för det är ju ett faktum… och det går ju inte att resonera bort, att det är döden som närmar sig. (C s.5 r.17+21+25)
Man kan inte resonera bort orsaken till ångesten, att döden närmar sig. (C s.5
r.17+21+25)
Orsaken till ångesten, att döden närmar sig. (C s.5
r.17+21+25)
Existentiella tankar
Just begreppet existentiell ångest kan jag känna igen när man får tankar kring döden inte som en process alltså hos många möter vi ju frågar kring hur går det till och oro kring ”ska jag ha ont”, ”ska jag känna panik över att inte kunna andas” (B, s.2, r. 3-5)
Tankar kring döden, hur går det till, oro för smärta, inte kunna andas ger existentiell ångest. (B, s. 2, r. 3-5) Rädsla för det okända skapar ångest. (B, s. 2, r. 3-5) Bristande information och kunskap Ångestskapande faktorer hos patienter och närstående
Då är det risken med det att man ger en spruta, va… patienten efterfrågar det så… får man gärna den där ångestdämpande sprutan… fast man kanske skulle sitta en halvtimma istället. (A.s.7 r. 16)
Risk att man ger en
ångestdämpande spruta om patienten efterfrågar det, i stället för att sitta en halvtimma. (A.s.7 r. 16) Ångestdämpande spruta i stället för tid. (A.s.7 r. 16) Tidsbrist
och då kan man ju få en viss ångest själv… man får nästan ångest när man tänker på det…alltså
andningsproblem…det, det håller jag med om alltså, det är
jättejobbigt..för det kan vara svårt att lindra också…fullt ut. (D s.2 r.2+4) Man får ångest själv när man tänker på andningsproblem. Svårt att lindra fullt ut. (D s.2 r.2+4) Andningsproblem väcker ångest hos personalen.(D s.2 r.2+4) Att inte nå fram Ångestskapande faktorer hos sjuksköterskor Ångestens uttryck och orsaker.
Bilaga 2 Tabell 2. Teman, huvudkategorier och underkategorier
TEMA
Huvudkategorier
Underkategorier
Kroppsliga symtom som inte lindras Tankar kring livet och döden
Ångestskapande faktorer hos patient och närstående
Bristande trygghet Identifiering
Att arbeta i någons hem Att inte nå fram
Tidsbrist
Kluvenhet i arbetet
Bristande intresse och kompetens Bristande stöd
Ån
ge
st
u
tt
ry
ck
o
ch
o
rs
ak
er
Ångestskapande faktorer hos sjuksköterskor
Svårighet att släppa arbetet på fritiden Att stötta för att öka hanterbarheten i livssituationen
Att kunna välja vårdplats Att få kunskap och information Samtal
Att ge tid
Tillgänglighet och kontinuitet ger trygghet och tillit
hhtillit
Att ge läkemedel
Att erbjuda komplementära metoder
Åtgärder för att lindra ångest hos patienter och deras
närstående
Att erbjuda externt stöd Professionellt förhållningssätt Personligt förhållningssätt Bearbetning och stöd på arbetstid