Utifrån det resultat som presenterats i studien föreslås följande kliniska implikationer: En vårdriktlinje som beskriver att överrapporteringar bör hållas i slutna rum där
de kan ske avskilt och utan avbrott.
Vidare studier som belyser ambulanssjuksköterskans upplevelse av överrapportering.
Tillgodose att överrapportering ingår som en del i introduktionen för nyanställda samt att personalen får kontinuerlig utbildning och uppföljning av överrapportering.
Överrapportering bör ingå som en del i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot ambulanssjukvård för att främja ett patientsäkert omhändertagande.
REFERENSER
Anåker, A. & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis.
Scandinavian Journal of Caring Science, 28, 381-389.
Beckett, C. D. & Kipnis, G. (2009). Collaborative Communication: Integrating SBAR to Improve Quality/Patient Safety Outcomes. Journal for Healthcare Quality, 31, 19– 28.
Bost, N., Crilly, J., Wallis, M., Patterson, E. & Chaboyer, W. (2010). Clinical handover of patients arriving by ambulance to a hospital emergency department: A literature review. International Emergency Nursing. 18(4), 210-220.
Bremer, A. (2016). Dagens ambulanssjukvård. I Suserud, B-O. & Lundberg, L. (red.),
Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber, ss. 48-64.
Bruce, K. & Suserud, B-O. (2005). The handover process and triage of ambulance- borne patients: the experiences of emergency nurses. Nursing in Critical Care, 10(4), 201-209.
Bruce, K., Suserud, B.-O. & Dahlberg, K. (2003). Initial assessment in ambulance nursing. Part two. Emergency Nurse, 11(1), ss. 14-18.
Budd, H. R., Almond, L. M. & Porter, K. (2007). A survey of trauma alert criteria and handover practice in England and Wales. Emergency Medicine Journal , 302-304.
Carlsson, E. (2012). Etnografi och deltagande observation. I Henricson, M. (red.)
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur. s 218-234.
Carlsson, E. (2017). Etnografi och deltagande observation. I Henricson, M. (red.)
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur. ss 189-204.
Carter, A., Davis, K., Evans, L. & Cone, D. (2009). Information loss in emergency medical services handover of trauma patients. Prehospital Emergency Care, 13(3), 280- 285.
Cornell, P., Townsend-Gervis, M., Vardaman, J. M. & Yates, L. (2014) Improving Situation Awereness and Patient Outcomes Through Interdisciplinary Rounding and Structured Communication. The journal of nursing administration, 44(3), ss. 164-169. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson, M. (red.)
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig
teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. ss
330-343.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig
teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. ss
285-300.
De Meese, K., Verspuy, M., Monsieurs, K-G. & Van Bogaert, P. (2013). SBAR improves nurse-physician communication and reduces unexpected death: a pre and post intervention study. Resuscitation, 84 (9), 1192-1196.
Dyrholm Siemsen, I., Dyrlöv Madsen, M., Funck Pedersen, L., Michaelsen, L., Vesterskov Pedersen, A., Boje Andersen, H. & Östergaard, D. (2012). Factors that impact on the safety of patient handovers: An interview study. Scandinavian Journal of
Public Health, 40 (5), 439-448.
Ekström, L. Göransson, K. Karlsson, R. & Wireklint, S. (2014). Organisation på akutmottagning. I Elmqvist, C. & Almerud Österberg, S. (red.), Akut omhändertagande
av trauma på skadeplats och akutmottagning. Lund: Studentlitteratur, ss 115- 139.
Evans, S., Murray, A., Patrick, I., Fitzgerald, M., Smith, S., Andrianopoulos, N. & Cameron, P. (2010). Assessing clinical handover between paramedics and the trauma team. Injury, 41(5), 460-464.
Göransson, K-E., Ehrenberg, A. & Ehnfors, M. (2005). Triage in emergency departments: national survey. Journal of clinical nursing. 14 (9). 1067-1074.
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I Henricson, M. (red.)
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur. s 130-137.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2013). Genomlysning av Stockholms fem stora akutmottagningar.
https://www.swenurse.se/contentassets/6cfe05121bce47f7befa4a154af6e7d4/20131022 _genomlysning-av-stockholms_akutmottagningar_slutversion.pdf [2018-02-24]
Iedema, R., Ball, C., Daly, B., Young, J., Green, T., Middleton, M. P., Foster-Curry, C., Jones, M., Hoy, S. & Comerford, D. (2012). Designs and trial of a new ambulance- to- emergency department handover protocol: ”IMIST-AMBO”. BMJ Quality & Safty, 21, ss. 627-633.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO). (2014). Kommunikationsbrister i vården. Stockholm.
Jenkin, A., Abelson-Mitchell, N. & Cooper, S. (2007). Patient handover: Time for a change? Accident and Emergency nursing; 15, ss. 141-147.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och
metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. ss. 57-80.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys (kap 11). I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso
- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. ss. 187-201.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Martin, H. A. & Ciurzynski, S. M. (2015). Situation, Background, Assessment, and Recommendation–Guided Huddles Improve Communication and Teamwork in the Emergency Department. Journal of Emergency Nursing, 41 (6), 484-488.
Möller, M., Fridlund, B. & Göransson, K. (2010). Patient’s conceptions of triage
encounter at the Emergency department. Scandinavian journal of caring science. 24. 746-754.
Nationalencyklopedin. (2018). Kommunikation.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunikation [2018-03-15]
Owen, C., Hemmings, L. & Brown, T. (2009). Lost in translation: Maximizing handover effectiveness between paramedics and receiving staff in the emergency department. Emergency Medicine Australasia, 102-107.
Patterson, E. S., Roth, E. M., Woods, D. D., Chow, R. & Gomes, J. (2004). Handoff strategies in settings with high consequences for failure: lessons for health care operations. International journal for quality in Health Care, 16 (2), 125-132.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence
for nursing practise. (10. ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins.
Predicare AB. (2018). Om RETTS. http://predicare.se/om-retts/ [2018-05-31]
Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig
teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 31-52) Lund:
Studentlitteratur.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2008). Vårdskador inom somatisk slutenvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (1995). Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar. Rapport från
2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Spencer, R., Logan, P. & Coiera, E. (2002). Supporting communication in the
emergency department. Centre for Health Informatics, University of New South Wales.
Stockholms läns landsting. (2017). Medicinska riktlinjer för ambulanssjukvården.
https://www.s112.se/wp-content/uploads/2017/09/AB- 2017_medicinska_behandlingsriktlinjer.pdf [2018-02-20]
Suserud, B-O. & Bruce, K. (2003). Ambulance nursing: part three. Emergency Nurse
(through 2013), 11(2), 16-21.
Suserud, B-O. (2005). A new profession in the pre-hospital care eld – the ambulance nurse. Nursing in Critical Care 10 (6), 269-271.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2013). Kommunikation mellan vårdpersonal. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Sveriges kommuner och landsting (SKL). (2017). SBAR. Kommunicera strukturerat i
vården. http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/sbarforkommunikation.748.html [2018-03-16]
Talbot, R. & Bleetman, A. (2007). Retention of information by emergency department staff at ambulance handover: do standardized approaches work? Emergency Medicine
Journal, 24(8), 539-542.
Västra götalandsregionen. (2016). Behandlingsriktlinjer för ambulanssjukvården 2016.
http://www2.vgregion.se/upload/PKMC/BR%20VGR%202016%20rev%202016.12.30. pdf [2018-03-16]
Wallin, C.J. & Thor, J. (2008). SBAR – modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal. Ineffektiv kommunikation bidrar till majoriteten av skador i vården.
Läkartidningen. Vol. 105. ss. 26–27.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Woodhall, LJ., Vertacnik, L. & McLaughlin, M. (2008). Implementation of the SBAR communication technique in a tertiary center. Journal of Emergency Nursing, 34 (4), 314-317.
Yong, G., Dent, A.W. & Weiland, T.J. (2008). Handover from paramedics: Observations and emergency department clinician perceptions. Emergency Medicine