Sjuksköterskor som arbetar inom LSS är idag anställda i kommunal verksamhet och arbetar utifrån lokala rutiner, utöver Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Rutiner är ofta skrivna utifrån de behov och hälsoproblem som finns inom äldrevården, eftersom majoriteten patienter är över 65 år. Utifrån studiens resultat föreslås följande kliniska implikationer:
Genom att uppmärksamma och belysa sjuksköterskornas arbete med övervikt inom LSS finns en förhoppning om att synliggöra den problematik som finns för bland annat chefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, kollegor och även omvårdnadspersonal på bostäder.
Sjuksköterskor som anställs till kommunal LSS-verksamhet bör erbjudas utbildning eller kompetensutveckling vad gäller intellektuell funktionsnedsättning.
Tydliga rutiner för samverkan mellan HSL och LSS bör arbetas fram inom kommunerna.
REFERENSER
Arborelius, E. (2008). Att tala med patienter om levnadsvanor. I Klang Söderkvist, B. (red.) Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur AB, s. 135.
Bergström, H, Elinder, L, & Wihlman, U 2014, 'Barriers and facilitators in health
education for adults with intellectual disabilities—a qualitative study', Health Education
Research, 29, 2, pp. 259-271, CINAHL, EBSCOhost, viewed 8 January 2017.
https://doi.org/10.1093/her/cyt111
Bergström, H., Gråhed, I., Sundblom, E., Hagströmer, M. & Schäfer Elinder, L.
(2013). Hälsofrämjande gruppbostad. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Stockholm.
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Jamlik_halsa/Rapporter/halsoframjande-gruppbostad- slutrapport.2013_5.2013.pdf
Boffetta, P., Bosetti, C., Gallus, S., La Veccia, C., Lugo, A., Murisci, B. (2015). Overweight and obesity i 16 European countries. European Journal of Nutrition, Aug 2015; 54 (5): 679-689. DOI:10.1007/s00394-014-0746-4
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. (2013). Hälsofrämjande arbete i
gruppbostäder och servicebostäder.
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Jamlik_halsa/Informationsmaterial/halsoframjande- arbete-i-gruppbostader-och-servicebostader.2013_3.pdf
Christensen, G. (2004). Psykologins vetenskapteori. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld research. (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att
förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur, ss. 18-23, 31-32.
Doody, M.C., Markey, K. & Doody, O.The experiences of registered intellectual disabilitynurses caring for the older person with intellectualdisability- Journal of
Clinical Nursing, 04/2013, Volym 22, Nummer 7-8. DOI: 10.1111/jocn.12020
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K. & Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. SAGE
Open, 4(1)http://journals.sagepub.com.lib.costello.pub.hb.se/doi/pdf/10.1177/21582440 14522633 DOI: 10.1177/2158244014522633
Eriksson, K. (1997). Vårdandets ide. Stockholm: Liber AB. Eriksson, K. (2004). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB
Folkhälsomyndigheten. (2016a). Fysisk aktivitet. https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/fysisk-aktivitet/ Folkhälsomyndigheten. (2013). Hälsa 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/19768/Halsa-2020- Sektorsovergripande-policyramverk-insatser-halsa-valbefinnande-15008.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016b). Samarbete inom WHO.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/internationellt-
samarbete/who-samarbete/
Forssèn, A. & Carlstedt, G. (2012). Feministisk forskning-ett exempel. I Granskär, M. & Höglund- Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (2011). Allmänna
rekommendationer om fysisk aktivitet.
http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/
Gazizova, D, Puri, B, Singh, I, & Dhaliwal, R. (2012). 'The overweight: obesity and plasma lipids in adults with intellectual disability and mental illness', Journal Of
Intellectual Disability Research, 56, 9, pp. 895-901 7p, CINAHL, EBSCOhost, viewed
10 December 2016. DOI: 10.1111/j.1365-2788.2011.01468.x
Graneheim, H, U. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education today, 24: ss. 105-112.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.nedt.2003.10.001 DOI:
10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grondhuis, S, & Aman, M.( 2014). 'Overweight and obesity in youth with
developmental disabilities: a call to action', Journal Of Intellectual Disability Research, 58, 9, pp. 787-799 13p, CINAHL, EBSCOhost, viewed 10 December 2016.
DOI: 10.1111/jir.12090
Hahn, JE. ( 2014). 'Using Nursing Intervention Classification in an Advance Practice Registered Nurse-Led Preventive Model for Adults Aging With Developmental Disabilities', Journal Of Nursing Scholarship, 46, 5, pp. 304-313 10p, CINAHL, EBSCOhost, viewed 10 December 2016. DOI: 10.1111/jnu.12085
Hsieh, K, Rimmer, J, & Heller, T. (2014). 'Obesity and associated factors in adults with intellectual disability', Journal Of Intellectual Disability Research, 58, 9, pp. 851-863 13p, CINAHL, EBSCOhost, viewed 10 December 2016. DOI: 10.1111/jir.12100
Hsieh, H. & Shannon, S.E. (2005). "Three Approaches to Qualitative Content Analysis", Qualitative health research, vol. 15, no. 9, pp. 1277-1288.
DOI: 10.1177/1049732305276687
Jonsson, Annica. (2009). Här står hälsobegreppet idag. Vårdfokus, 4 Februari.
https://www.vardfokus.se/tidningen/2009/nr-5-2009-5/har-star-halsobegreppet-i-dag/
Kuijken, N, Naaldenberg, J, Nijhuis-van der Sanden, M, & Schrojenstein-Lantman de Valk, H. (2016). 'Healthy living according to adults with intellectual disabilities: towards tailoring health promotion initiatives', Journal Of Intellectual Disability
Research, 60, 3, pp. 228-241, CINAHL, EBSCOhost, viewed 9 September 2016. DOI: 10.1111/jir.12243
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3rd ed.). Lund: Studentlitteratur
Lundman, B. & Graneheim Hällgren, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund- Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 17-18, 196-197.
MacArthur, J, Brown, M, McKechanie, A, Mack, S, Hayes, M, & Fletcher, J. (2015). 'Making reasonable and achievable adjustments: the contributions of learning disability liaison nurses in 'Getting it right' for people with learning disabilities receiving general hospitals care', Journal Of Advanced Nursing, 71, 7, pp. 1552-1563, CINAHL,
EBSCOhost, viewed 15 January 2017. DOI: 10.1111/jan.12629
Malterud K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. 3:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Nocon, A, Sayce, L, & Nadirshaw, Z. (2008). 'Health inequalities experienced by people with learning disabilities: problems and possibilities in primary care', Learning
Disability Review, 13, 1, pp. 28-36, CINAHL, EBSCOhost, viewed 15 January 2017.
DOI: 10.1108/13595474200800005
Nylander, L., Fernell, E & Björkman, M. (2014). Vuxna med utvecklingsstörning, en
eftersatt grupp i sjukvården. Lakartidningen.se 2014-09-23.
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Vuxna- med-utvecklingsstorning-en-eftersatt-grupp-i-sjukvarden/
Patton, M. Q. (2015). Qualitative Research & Evaluation Methods: Integrating Theory
and Practice. (4th ed.) SAGE.
Persson, U. & Ödegaard, K. (2011). Fetma ett ekonomiskt samhällsproblem – kostnader
och möjliga åtgärder för Sverige.
Phillips, K, Schieve, L, Visser, S, Boulet, S, Sharma, A, Kogan, M, Boyle, C, &
Yeargin-Allsopp, M. (2014). 'Prevalence and Impact of Unhealthy Weight in a National Sample of US Adolescents with Autism and Other Learning and Behavioral
Disabilities', Maternal & Child Health Journal, 18, 8, pp. 1964-1975 12p, CINAHL, EBSCOhost, viewed 10 December 2016. DOI: 10.1007/s10995-014-1442-y
Polit, D, F & Beck, C, T. (2016). Nursing Research: Generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Riksföreningen för Distrikssköterskor. (uå). Distrikssköterskans uppdrag.
https://liu.se/medfak/ssk/distriktsskoterska/hogerspalt/1.66513/uppdrag.pdf
Robertson, J., Emerson, E., Gregory, N., Hatto, C., Turner, S., Kessissoglou, S. & Hallam, A. (2000). 'Lifestyle related risk factors for poor health in residential settings for people with intellectual disabilities', Research In Developmental Disabilities, 21, 6, pp. 469-486, MEDLINE, EBSCOhost, viewed 21 November 2016. DOI:
10.1016/S0891-4222(00)00053-6
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur AB
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2015:985. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen, (2007). Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Stöd för
rättstillämpning och handläggning.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-101-6
Socialstyrelsen, (2010). Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med
funktionsnedsättning.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18075/2010-6-21.pdf SOSFS 2014:2. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL
och LSS till personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet.
Sowney, M, & Barr, O. (2006). 'Caring for adults with intellectual disabilities:
perceived challenges for nurses in accident and emergency units', Journal Of Advanced
Nursing, 55, 1, pp. 36-45, CINAHL, EBSCOhost, viewed 24 January 2017. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2006.03881.x
Spanos, D, Hankey, C, Boyle, S, Koshy, P, Macmillan, S, Matthews, L, Miller, S, Penpraze, V, Pert, C, Robinson, N, & Melville, C. (2013). 'Carers' perspectives of a weight loss intervention for adults with intellectual disabilities and obesity: a qualitative study', Journal Of Intellectual Disability Research, 57, 1, pp. 90-102 13p, CINAHL, EBSCOhost, viewed 10 december 2016. DOI: 10.1111/j.1365-2788.2011.01530.x
Statens Folkhälsoinstitut. (2010a). Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12707/R2011-29-Halsoframjande- %20halso-%20och-sjukvard-Kunskapsunderlag-for-FHPR-2010.pdf
Statens Folhälsoinstitut. (2010b). Målområde 9 Fysisk aktivitet.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12666/R2011-15-Fysisk-aktivitet- Kunskapsunderlag-for-Folkhalsopolitisk-rapport-2010-.pdf
Statens Folkhälsoinstitut. (2008a). Onödig ohälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20942/R200813_Onodig_ohalsa0807.p df
Statens Folkhälsoinstitut. (2008b). Studier om hälsa för personer med
utvecklingsstörning.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/21540/R200818_Halsa_utvecklingstorn 0807.pdf
Svensk Neuropediatrisk förening. (2015).
Arbetsgruppenförutvecklingsstörning. Riktlinjer för medicinsk utredning.
http://snpf.barnlakarforeningen.se/wp-
content/uploads/sites/4/2014/10/femtonutvecklingsstorningtva.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor.
http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
World Health Organisation, (2013). HEALTH 2020 A European policy framework
supporting action across government and society för health and well-being. http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0006/199536/Health2020- Short.pdf?ua=1
WHO, (2016). Obesity and overweight.
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/
WHO, (2015). UN Sustainable Development Summit 2015.
http://www.who.int/mediacentre/events/meetings/2015/un-sustainable-development- summit/en/
WMA, (2013). World Medical Association declaration of Helsinki. Ethical principles
for medical research involving human subjects. http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/
Bilaga 1
Till verksamhetschef för godkännande datainsamling
Vi är två sjuksköterskor, Linnéa Winckler och Carita Appelkvist som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssjuksköterska vid Högskolan i Borås. Som en del i utbildningen gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Syftet med examensarbetet är att erhålla fördjupade kunskaper inom ett område som Distriktssköterskan kommer i kontakt med i sitt arbete. Vi avser att undersöka vilka erfarenheter Distriktssköterskor/Sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård har av att förebygga och arbeta med övervikt hos patienter med funktionsnedsättning. Vi skulle uppskatta din hjälp att hitta intresserade distriktssköterskor/ Sjuksköterskor till vår studie.
Syftet är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av förebyggande arbete kring övervikt bland vuxna patienter med kognitiv funktionsnedsättning inom den kommunala omsorgen för intellektuellt funktionsnedsatta.
Metoden i examensarbetet kommer att vara kvalitativ innehållsanalys baserad på halvstrukturerade intervjuer. Datainsamling kommer att ske genom bandade intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Vi vänder oss till distriktssköterskor och Sjuksköterskor som arbetet minst 1 år på sin nuvarande arbetsplats och som arbetar med patienter inom LSS. Intervjuerna kommer att ske hösten 2016, under v 41-43 och kan gärna ske på arbetsplatsen eller enligt överenskommelse. Tidsåtgången beräknar vi till mellan 30 och 60 minuter. Att medverka i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan förklaring. Allt material hanteras konfidentiellt och kan inte spåras till deltagarna vid publiceringen. Vi kommer att ta kontakt via telefon under vecka 40 för planering. Bifogat formulär om godkännande skickas till angiven adress så snart som möjligt.
Carita Appelkvist xxxxxxxxx xxxxxxxxx
Vid frågor eller eventuella funderingar är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare
Hälsningar
Linnéa Winckler Carita Appelkvist
linnea.k.winckler@gmail.com cappelkvist@gmail.com
Handledare
Sepideh Olausson, Universitetslektor Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås, tel: 033-4354766,
Bilaga 1
Godkännande
Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Linnéa Winckler och Carita Appelkvist genomför datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits. Datum: / 2016
_______________________________ Namn
Bilaga 2