Med stöd i föreliggande resultat och grundat i ett föräldraperspektiv kan följande kliniska implikationer rekommenderas för att möjliggöra ett vårdande förhållningssätt i det prehospitala vårdmötet med barn och deras föräldrar.
• Fördela ansvaret om möjligt, så att en vårdare tar hand om föräldern och en om barnet.
• Uppmuntra och inbjud föräldern att vara delaktig i vårdandet, även om föräldern inte tydligt visar en önskan om det.
• Våga möta och bekräfta en orolig förälders känslor, tänk på att barnet är det viktigaste som finns i deras liv.
28
REFERENSER
Ahl, C., Hjälte, L., Johansson, C., Wireklint Sundström, B., Jonsson, A. & Suserud, B- O. (2005). Culture and care in the Swedish ambulance services. Emergency Nurse, 13(8), ss. 30- 36. doi: 10.7748/en2005.12.13.8.30.c1203
Andersson Hagiwara, M. (2014). Development and evaluation of a computerised decision support system for use in pre-hospital care. Diss. Jönköping: Jönköping Universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:877086/FULLTEXT01.pdf Andersson Hagiwara, M. & Wireklint Sundström, B. (2016). Vårdande och systematisk bedömning. I Suserud, B-O. & Lundberg, L. (red.) Prehospital akutsjukvård. 2 uppl., Stockholm: Liber, ss. 179-210.
Anåker, A. & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: A concept analysis.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), ss. 381-389. doi: 10.1111/scs.12121
Barnkonventionen: FN:s konvention om barns rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Barrientos, C. & Holmberg, M. (2018). The care of patients assessed as not in need of emergency ambulance care- Registered nurses’ lived experiences. International
Emergency Nursing, 38, ss. 10-14. doi: 10.1016/j.ienj.2018.01.007
Blower, K. & Morgan, E. (2000). Great expectations? Parental participation in care.
Journal of Child Health Care, 4(2), ss. 60-65. doi: 10.1177/136749350000400203
Bremer, A. (2016). Mötet med närstående. I Suserud, B-O. & Lundberg, L. (red.)
Prehospital akutsjukvård. 2 uppl., Stockholm: Liber, ss. 211-227.
Byczkowski, T. L., Gillespie, G. L., Kennebeck, S. S., Fitzgerald, M. R., Downing, K. A & Alessandrini, E. A. (2016). Family-centered pediatric emergency care: A
framework for measuring what parents want and value. Academic Pediatrics, 16(4), ss. 327-335. doi: 10.1016/j.acap.2015.08.011
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. 2
uppl., Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att
förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Todres, L. & Galvin, K. (2009). Lifeworld- led healthcare is more than patient-led care: an existential view of well-being. Medicine, Health Care and
29
Diaz-Ganeja, A., Gledhill J., Weaver, T., Nadel, S. & Gerralda, E. (2005). A child´s admission to hospital: a qualitative study examining the experiences of parent´s.
Intensive Care Medicine, 31(9), ss. 1248-1254. doi: 10.1007/s00134-005-2728-8
Drayna, P.C., Browne, L.R., Guse, C.E., Brousseau, D.C. & Lerner, E.B. (2015). Prehospital pediatric care: Opportunities for training, treatment and research.
Prehospital Emergency Care, 19(3), ss. 441-447. doi: 10.3109/10903127.2014.995850x
Grahn, M., Olsson, E. & Edvinsson Månsson, M. (2016). Interactions between children and pedriatric nurses at the emergency department: A swedish interview study. Journal
of Pediatric Nursing, 31(3), ss. 284-292. doi: 10.1016/j.pedn.2015.11.016
Harder, M., Söderbäck, M. & Ranheim, A. (2018). Health care professionals’
perspective on children’s participation in health care situations: encounters in mutuality and alienation. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 13(1). doi: 10.1080/17482631.2018.1555421
Hewitt-Taylor, J. & Heaslip, V. (2012). Protecting children or creating vulnerability?
Community Practitioner, 85(12), ss. 31–33.
Hjälte, L. (2005). Hur används ambulanssjukvårdens resurser? Rapport Nr 18, ISSN 1651-8047. Göteborg: Centrum för hälso- och sjukvårdsanalys.
Hjälte, L., Suserud, B-O., Herlitz, J. & Karlberg, I. (2007). Why are people without medical needs transported by ambulance? A study of indications for pre-hospital care.
European Journal of Emergency Medicine, 14(3), ss. 151-156.
doi: 10.1097/MEJ.0b013e3280146508
Holmberg, M. (2015). Being secure in insecurity – Aspects of caring in the ambulance
service. Diss. Stockholm: Karolinska institutet.
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/44886/Thesis_Mats_Holmberg %20.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Holmberg, M., Forslund, K., Wahlberg, AC. & Fagerberg, I. (2015). The relationship with the ambulance clinicians as experienced by significant others. British Association
of Critical Care Nurses, 21(4), ss. 1-8. doi: 10.1111/nicc.12144
Holmström, MR., Junehag, L., Velander, S., Lundberg, S., Ek, B., & Häggström, M. (2019). Nurses’ experiences of prehospital care encounters with children in pain.
International Emergency Nursing, 43, ss. 23-28. doi: 10.1016/j.ienj.2018.07.004
Hutchfield, K. (1999). Family-centered care: A concept analysis. Journal of Advanced
Nursing, 29(5), ss. 1178-1187.
Jewkes, F. (2001). Prehospital emergency care for children. Archives of Disease in
30
Johansson, A. (2014). Att möta och kommunicera med barn och deras föräldrar. I Fossum, B. (red). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 377-397.
Jonsson, A. (2016). Stress inom ambulanssjukvården. I Suserud, B-O. & Lundberg, L. (red.) Prehospital akutsjukvård. 2 uppl., Stockholm: Liber, ss. 80-88.
Jonsson, A. & Segesten, K. (2003). The meaning of traumatic events as described by nurses in ambulance service. Accident and Emergency Nursing, 11(3), ss. 141-152. doi: 10.1016/S0965-2302(02)00217-5
Jonsson, A., Segesten, K. & Mattsson B. (2003). Post-traumatic stress among Swedish ambulance personnel. Emergency Medicine Journal, 20(1), ss. 79-84.
doi: 10.1136/emj.20.1.79
Karlsson, K. (2015). ”Jag är rädd, jag vill till mamma”: Yngre barns, föräldrars och
sjuksköterskors levda erfarenheter av nålprocedurer i vården. Diss. Jönköping:
Jönköping Universitet. http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:872594/INSIDE02.pdf Karlsson, K., Niemelä, P. & Jonsson A. (2011). Heart rate as a marker of stress in ambulance personnel: A pilot study of the body’s response to the ambulance alarm.
Prehospital and Disaster Medicine, 26(1), ss. 21-26. doi: 10.1017/S1049023X10000129
Karlsson, K., Rooth, K. & Lindström, V. (2019). Parents’ experiences of the caring encounter in the ambulance service – A qualitative interview study. [före tryckning].
Journal of Clinical Nursing.
Karlsson, K., Rydström, I., Enskär, K. & Englund, A-C. (2014). Nurses’ perspectives on supporting children during needle-related medical procedures. International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-being, 12(9). doi: 10.3402/qhv.v9.23063
Kendorf, G. (2016). Prehospitalt omhändertagande av barn. I Suserud, B-O &
Lundberg, L. (red.) Prehospital akutsjukvård. 2 uppl., Stockholm: Liber, ss. 507-525. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lindeke, L., Nakai, M. & Johnson, L. (2006). Capturing children´s voices for quality improvement. The American Journal of Maternal Child Nursing, 31(5), ss. 290–295. Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Norberg Boysen, G. (2017). Patientens tillit till den prehospitala vårdkedjan:
Ändamålsenlig vård för patienter med primärvårdsbehov. Diss. Borås: Högskolan i
31
Nordby, H. & Nøhr, Ø. (2008). Communication and empathy in an emergency setting involving persons in crises. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and
Emergency Medicine, 16(5), ss. 1-6. doi: 10.1186/1757-7241-16-5
Nordén, C., Hult, K. & Engström, Å. (2014). Ambulance nurses’ experiences of nursing critically ill and injured children: A difficult aspect of ambulance nursing care.
International Emergency Nursing, 22(2), ss. 75-80. doi: 10.1016/j.ienj.2013.04.003
Parra, C., Mele, M., Alonso, I., Trenchs, V. & Luaces, C. (2018). Parent experience in the resuscitation room: how do they feel? European Journal of Pediatrics, 177(12), ss.1859-1862. doi: 10.1007/s00431-018-3236-5
Rantala, A., Ekwall, A. & Forsberg, A. (2016). The meaning of being triaged to non- emergency ambulance care as experienced by patients. International Emergency
Nursing, 25, ss. 65-70. doi: 10.1016/j.ienj.2015.08.001
RAS – Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård.
http://ambssk.se/wp-content/uploads/2016/10/ras_komp_beskr_ambssk2012.pdf [2019- 04-19]
Sağlık, D. S. & Çağlar, S. (2018). The effect of parental presence on pain and anxiety levels during invasive procedures in the pediatric emergency department. Journal of
Emergency Nursing, 45(3), ss. 278-285. doi: 10.1016/j.jen.2018.07.003
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOSFS 2009:10 Föreskrifter om ambulanssjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen SFS 2014:821 Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Suserud, B-O. (2005). A new profession in the pre-hospital care field – the ambulance nurse. British Association of Critical Care Nurses, Nursing in Critical Care, 10(6), ss. 269-271.
Svensson, A. & Fridlund, B. (2008). Experiences of and actions towards worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study. International
Emergency Nursing. 16(1), ss. 35-42. doi: 10.1016/j.ienj.2007.10.002
32
Söderbäck, M., Coyne, I. & Harder, M. (2011). The importance of including both a child perspective and the child’s perspective within health care settings to provide truly child-centered care. Journal of Child Health Care, 15(2), ss. 99-106.
doi: 10.1177/1367493510397624.
Thim, T., Krarup, N., Grove, E., Rohde, C. & Løfgren, B. (2012). Initial assessment and treatment with the airway, breathing, circulation, disability, exposure (ABCDE)
approach. International Journal of General Medicine, 2012(5), ss. 117-121. doi: 10.2147/IJGM.S28478
Vetenskapsrådet. (2016). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2019-05-08]
Widgren, B. & Jourak, M. (2011). Medical emergency triage and treatment system (METTS): A new protocol in primary triage and secondary priority decision in emergency medicine. The Journal of Emergency Medicine, 40(6), ss. 623-628. doi: 10.1016/j.jemermed.2008.04.003
Wireklint Sundström, B. (2005). Förberedd på att vara oförberedd: En fenomenologisk
studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård. Diss. Växjö:
Växjö Universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:697456/FULLTEXT01.pdf
Wireklint Sundström, B., Annetorp, M., Sjöstrand F. & Vicente, V. (2016). Optimal vårdkedja för multisjuka äldre. I Suserud, B-O. & Lundberg, L. (red.) Prehospital
akutsjukvård. 2 uppl., Stockholm: Liber, ss. 263-277.
Wireklint Sundström, B., Bremer, A., Lindström, V. & Vicente, V. (2018). Caring science research in the ambulance services: an integrative systematic review.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(1), ss. 3-33. doi: 10.1111/scs12607
Wireklint Sundström, B. & Dahlberg, K. (2011). Caring assessment in the Swedish ambulance services relieves suffering and enables safe decisions. International
Emergency Nursing, 19(3), ss. 113-119. doi:10.1016/j.ienj.2010.07.005
Wireklint Sundström, B. & Dahlberg, K. (2012). Being prepared for the unprepared: A phenomenology field study of Swedish prehospital care. Journal of Emergency Nursing, 38(6), ss. 571-577. doi: 10.1016/j.jen.2011.09.003
Westergren, H., Ferm, F. & Häggström, P. (2013). First evaluation of the paediatric version of the Swedish rapid emergency triage and treatment system shows good reliability. Acta paediatrica. 103(3), ss. 305-308. doi: 10.1111/apa.12491
Öberg, M., Vicente V. & Wahlberg, A-C. (2015). The emergency medical service personnel’s perception of the transportation of young children. International Emergency
33
34
Bilaga 1