Resultatet i denna studie ger indikationer på att vi som psykiatrisjuksköterskor och annan vårdpersonal behöver fördjupad kunskap om ADHD som diagnos och även kunna delge kunskap till de anhöriga om hur de kan förhålla sig till olika situationer som kan uppstå i vardagen då det framkom i föreliggande studie att de anhöriga upplevde att vårdpersonalen saknade tillräcklig kunskap om just detta. De anhöriga i föreliggande studie beskrev ett bra möte då vårdpersonalen var engagerade, lyssnade och tog sig tid till både de anhöriga och personen med ADHD, vilket kan jämföras med den teoretiska utgångspunkten inom
familjefokuserad omvårdnad där allas resurser och erfarenheter i familjeenheten tas tillvara på och där förståelse finns för att alla individer i familjeenheten påverkas av varandra.
Då resultatet påvisade att de anhöriga upplevde att de ofta fick träffa ny vårdpersonal, hade eventuellt sjuksköterskor med mer utvecklad kunskap om just ADHD och ett övergripande ansvar för denna patientgrupp inom varje vårdenhet, varit till fördel för att anhöriga och familjemedlemmen med ADHD ska få träffa samma vårdpersonal under mötena. Eventuellt hade detta med kunnat minska väntetiden för utredningar och underlättat samarbetet med andra instanser om särskilda team kring ADHD patienter fanns. Resultatet i denna studie skulle kunna användas som grund i förbättringsarbeten inom den kliniska verksamheten för att utveckla samarbetet mellan vårdpersonal och anhöriga då resultatet visar på flera
potentiella förbättringsområden inom den psykiatriska vården.
10 Slutsats
Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur anhöriga upplever mötet med vården och vad de anser vara viktigt när de möter vården angående sin familjemedlem med ADHD. Den har belyst både brister och positiva aspekter i de olika mötena med vården. Utifrån den
inledande litteraturgenomgången och föreliggande studie kan författarna anta att vården borde anamma ett mer systemiskt förhållningssätt då de arbetar med dessa anhöriga och deras familjemedlem. Kunskap om familjefokuserad omvårdnad hos vårdpersonalen hade eventuellt varit till gagn under mötet för de anhöriga och deras familjemedlem med ADHD, då anhöriga upplevde att de inte alltid hann med att ha en dialog med vårdpersonalen om vardagliga bekymmer på grund av att de ofta fick träffa nya personer i vården och tiden på mötena endast gick till att ha fokus på familjemedlemmen med ADHD eller medicinering. Den variation av tillgång till stöd och med fokus på den brist av stöd som anhöriga upplever i föreliggande
studie, skulle kunna främjas av att se familjen som enhet där alla påverkas av varandra och då har olika behov av stöd.
11 Referenser
American Psychiatric Association. (2014). Mini-D5. Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press AB.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012). Relationen mellan familj och sjuksköterska- ett systemiskt förhållningssätt. I E. Benzein., M, Hagberg., & B-I, Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. s. 47-57. Lund: Studentlitteratur AB.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012). Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. I E. Benzein., M, Hagberg., & B-I, Saveman (Red.), Att
möta familjer inom vård och omsorg. s. 29-44. Lund: Studentlitteratur AB.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012). Varför ska familjen ses som en enhet? I E. Benzein,. M, Hagberg,. & B-I, Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård
och omsorg. s. 23-27. Lund: Studentlitteratur AB.
Cheung, KW K., Wong, CK I., Ip, P., Chan, KL P., Lin, HY C., Wong, YL L., & Chan, W E. (2015). Experiences of adolescents and young adults with ADHD in Hong Kong: treatment services and clinical management. BMC Psychiatry 2015, 15 (95), 11 sidor. doi: 10.1186/s12888-015-0478-x
Coghill, D., Soutullo, C., d´Aubuisson, C., Preuss, U., Lindback, T., Silverberg, M., & Buitelaar, J. (2008). Impact of attention-deficit/hyperactivity disorder on the patient and family: Results from an European survey. Child and Adolescent Psychiatry and Mental
health 2008, 2 (31), 15 sidor. doi: 10.1186/1753-2000-2-31
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (s.163-173). Lund:
Studentlitteratur AB.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. (s.329-344). Lund:
Studentlitteratur AB.
Graneheim. H. U., & Lundman, B. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär., & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today 2004, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, H.U., Lindgren, A-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse education Today 2017, 56, 29-34. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Ho, C, S-W., Chien, W, T., & Wang, L-Q. (2011). Parents´ perceptions of care-giving to a child with attention deficit hyperactivity disorder: an exploratory study. Contemporary
Nurse 2011, 40 (1), 41-56. doi: 10.5172/conu.2011.40.1.41
Huntley, Z., & Young, S. (2014). Alcohol and substance use history among ADHD adults: The relationship with persistent and remitting symptoms, personality,
employment, and history of service use. Journal of Attention Dissorders 2014, 18(1), 82-90. doi: 10.1177/1087054712446171
Jackson, D., & Peters, K. (2008). Use of drug therapy in children with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD): maternal views and experiences. Journal of Clinical
Nursing, 17, 2725–2732. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02444.x
Kendall, J., Hatton, D., Beckett, A., & Leo, M. (2003). Children´s accounts of attention-deficit/hyperactivity disorder. Advances in Nursing Science, 26(2),114–130. URL: http://web.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=6&sid=09175e04-28cf-
4851-b967-e7d1dd92a25a%40sessionmgr4009&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#A N=106850970&db=c8h
Kendall, L. (2016). `The teacher said I´m thick! Experiences of children with attention deficit hyperactivity disorder within a school setting. Support for learning, 31(2), 122-137. doi: /10.1111/1467-9604.12121
Kristiansen, L. (2012). Låt den ilskna maktlösheten komma till tals. I S. Syrén., & K. Lützen (Red.), Att leva med psykisk ohälsa- ett närståendes perspektiv. (s.113-124). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Laugesen, B., Briciet Lauritsen, M., Jørgensen, R., Elgaard Sørensen, E., Grønkjær, M., & Rasmussen, P. (2017). ADHD and everyday life: Healthcare as a significant lifeline.
Journal of Pediatric Nursing 2017, 35, 105–112. doi:
raising school-aged children with attention-deficit hyperactivity disorder. Journal of
Clinical Nursing, 18, 1693-1702. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02604.x
Ljungberg, T. (2008). AD/HD i nytt ljus. Västra Frölunda: Exiris
Lundin, L., & Mellgren, Z. (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid
kognitiva funktionsnedsättningar. Lund: Studentlitteratur AB.
Läkemedelsverket. (2016). Läkemedelsbehandling vid adhd-
behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2016, 27 (2). 13–23.
Moen, L, Ö., Hedelin, B., & Hall-Lord, M-L. (2013). Public health nurses´ conceptions of families with a child having attention-deficit/hyperactivity disorder. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 2014, 28, 515-522. doi: 10.1111/scs.12076
Moldavsky, M., & Sayal, K. (2013). Knowledge and attitudes about attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and its Treatment: The views of children, adolescents, parents, teachers and healthcare professionals. Current Psychiatry Reports
2013,15(8), 337-343. doi: 10.1007/s11920-013-0377-0
Nordby, K., Kjonberg, K., & Hummelvoll, J. K. (2009). Relative of persons with
recently discovered serious mental illness: in need of support to become resource person in treatment and recovery. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17(4), 304–311. doi: /10.1111/j.1365-2850.2009.01531.x
Pitts, M., Mangle, L., & Asherson, P. (2015). Impairments, Diagnosis and Treatments Associated with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in UK Adults: Results from the Lifetime Impairment Survey. Archives of Psychiatric Nursing, 29, 56– 63 doi: 10.1016/j.apnu.2014.10.001
Polit, D, F., & Beck, C, T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Preibe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. (s.31-50). Lund:
Studentlitteratur AB.
Richards, L., & Morse, J-M. (2013). Readme first for a users guide to qualitative
om anhöriga till unga vuxna med ADHD. Hämtad 2016-12-06 från http://attention- riks.se/wp-content/uploads/2014/02/pdf-projekt-unga-vuxna-rapport-om-anhoriga-till-unga-vuxna-man-kanner-sig-alltid-bekymrad.pdf
Riksförbundet Attention. (2013). ”hela tiden en massa papper att fylla i”- en
undersökning om unga vuxna med ADHD. Hämta 2016-12-21 från http://attention- riks.se/wp-content/uploads/2014/02/rapport-unga-vuxna-med-adhd-bara-en-massa-papper-att-fylla-i.pdf
Riksförbundet Attention. (u.å). Hjältekostymen som skaver. Hämtad 2017-11-28 från http://attention.se/npf/anhorigportal/
Schröder, A. (2012). God vårdkvalitet ur närståendes perspektiv. I S. Syrén., & K. Lützen (Red.), Att leva med psykisk ohälsa- ett närståendes perspektiv. (s.149-158). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Sjöblom, L.M., Wiberg, L., Pejlert, A., Asplund, K. (2008). How family members of person suffering from mental illness experience psychiatric care. International Journal
of Psychiatric Nursing Research. 13(3). URL:
http://eds.b.ebscohost.com.proxy.lnu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=76c66cee-ecdf-4f12-8896-fbac1ca3353c%40sessionmgr107&vid=7&hid=104
Socialstyrelsen. (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av
Socialstyrelsens kunskapsöversikt. Hämtad 2016-12-19 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10347/2004-110-7_20041107.pdf
Socialstyrelsen. (2014a). Kort om adhd hos barn och ungdomar. Hämtad 2016-12-05 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19567/2014-10-29.pdf
Socialstyrelsen. (2014b). Kort om adhd hos vuxna. Hämtad 2016-12-05 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19566/2014-10-28.pdf
Socialstyrelsen. (2014c). Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna. Hämtad 2016-12-05 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19573/2014-10-35.pdf Socialstyrelsen. (2015). Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Hämtad 2016-12-28 från
och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet. En systematisk litteratur- översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2013. SBU-rapport nr 217.
Statens medicinsk-etiska råd. (2015). ADHD- etiska utmaningar. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Tatlow-Golden, M., Prihdova, L., Gavin, B., Cullen, W., & McNicholas, F. (2016). What do general practitioners know about ADHD? Attitudes knowledge among first-contact gatekeepers: systematic narrative review. Bio Medical Central Family Practice,
2016, 17(129), sidor 15. doi: 10.1186/s12875-016-0516-x
Taylor, M., O´Donoghue, T., & Houghton, S. (2006). To medicate or not medicate? Decision-making process of Western Australian parents following their child´s diagnosis with Attention Deficit Hyperactivity Disorder. International Journal of
Disability, Development and Education, 53(1), 111-128, doi:
10.1080/10349120500510115
The World Medical Association. (1964). WMA Declaration of Helsinki- Ethical principles for medical reseach involving human subjects. Hämtad 2016-01-06 från https://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod –
Från idé till examination inom omvårdnad. (s.481-495). Lund: Studentlitteratur AB.
Wiener, J., & Daniels, L. (2016). School experiences of adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder. Journal of Learning Disabilities 2016, 49 (6), 567 –581. doi: /10.1177/0022219415576973
Wright, L-M., & Leahey, M. (2012). Nurses and families- a guide to family assessment
and intervention. Philadelphia: F.A. Davids company.
Wright, L-M., Watson, L. W., & Bell, M. J. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Young, S., Gray, K., & Bramham, J. (2009). A phenomenological analysis of
experiences of receiving a diagnosis and treatment of ADHD in adulthood- a partner´s perspective. Journal of attention disorders, 12 (4), 299-307. doi:
Bilaga A Etisk egengranskning Etisk egengranskning
Följande frågor ska besvaras av sökande och godkännas av handledare.
Ja Kanske Nej
1
Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs. behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2
Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett led i studien)?
X
3
Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka?
X