Kliniska implikationer
I ett led att uppmuntra implementering av ett weaningprotokoll finns redan mycket i den nuvarande verksamheten att ta tillvara på och fortsätta att vidareutveckla.
Uppmuntra teamarbete genom att införa regelbundna tvärvetenskapliga samtal där yrkeskategorierna kan mötas och diskutera kring omvårdnaden som bedrivs, där verksamhetens olika expertkunskaper fritt kan utbytas och reflekteras kring
Dokumentera den tysta kunskap som redan finns inom verksamheten kring weaningprocessen och gör den tillgänglig för alla och möjlig att kvalitetsgranska mot aktuell forskning
Involvera ledningen i schemaläggning av ordentlig bemanning och forskningstid så att avsatt tid till kvalitetsgranskning av verksamhetens kunskaper verkligen kan tas tillvara
Utbyt erfarenhet och inhämta inspiration från andra intensivvårdsenheter gällande ämnet
Konklusion
Användning av ett protokoll under respiratorweaning har potential att bland annat kunna förkorta respiratortid och minska komplikationer så som VAP vilket medför vinster för så väl vårdtagare som vårdgivare. Implementering av ett weaningprotokoll i verksamheten är en process över tid som kräver kunskap och engagemang av samtliga i det tvärprofessionella teamet. Behovet av ett öppet klimat mellan yrkeskategorierna är därmed essentiellt där kommunikation kring patientens dagliga mål och planering går som en röd tråd genom weaningprocesssen. Intensivvårdssjuksköterskan och läkaren är oberoende experter inom sina respektive områden vars roller kompletterar varandra i strävan mot ett gemensamt mål- att främja välbefinnande och hälsa hos individen. De individuella insatserna bör därför inte ges mer fokus än teamets totala prestation. Tendenser finns dock att intensivvårdssjuksköterskan tar på sig mer tekniskt och medicinskt ansvar vilket inte är förenligt med dennes traditionella yrkesroll vars expertis alltid ligger inom omvårdnad. Detta bör beaktas ur ansvarssynpunkt där samtidigt en kompetensbeskrivning för intensivvårdssjuksköterskan saknas. Patientens säkerhet får dock aldrig äventyras i strävan efter sjuksköterskans autonomi. Weaningprotokollets styrka för intensivvårdssjuksköterskan ligger främst i dess möjlighet att förmedla kontinuitet i urträningsprocessen, särskilt i brist på kontinuerligt läkarstöd, vilket är A och O för patienten i behov av andningsstöd. Vidare tycks kunskapen om hur effektiv och säker respiratorweaning bör gå till redan finnas ute i verksamheten i form av tyst kunskap i brist på skrivna dokument. Kunskapen blir därmed inte tillgänglig för alla. Trots god evidens är dock användandet av weaningprotokoll än så länge inte någon vedertagen praxis. Implementering av ett weaningprotokoll kan heller aldrig helt ersätta den levda erfarenheten.
Författarna till denna studie hoppas avslutningsvis att med denna litteraturstudie kunna bidra till att väcka intresse och öka kunskapen hos de enheter som ännu inte använder sig av protokollstyrd weaning i ett försök att främja god vård samt öka välbefinnandet för patienten.
REFERENSER
Almås, H., & Dybwik, K. (2002). Omvårdnad i samband med respiratorbehandling av artificiella luftvägar. Ingår i Almås, H. (red.), Klinisk omvårdnad 1. (s. 385-409). Stockholm: Liber
Anderson, J., & O´Brien, M. (1995). Challenges for the future: the nurse´s role in weaning patients from mechanical ventilation. Intensive and Critical Care, 1, 2-5. Axelsson, Å.B. (2008). Litteraturstudie. Ingår i Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B.
(red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.173-188). Lund: Studentlitteratur.
Bakkelund, J., & Thorsen, B. H. (2009). Respirationssvikt. Ingår i Gulbrandsen, T., & Stubberud, D-G. (red.). Intensivvård: Avancerad omvårdnad och behandling. (s.235-349). Lund: Studentlitteratur.
Bergbom, I., & Nilsson, M. (2000). Vård av patienter med andningsproblem. Lund: Studentlitteratur
Blackwood, B., Wilson-Barnett, J., & Trinder, J. (2004). Issues and innovations in nursing practice. Protocolized weaning from mechanical ventilation: ICU physicians´ view. Journal of Advanced Nursing, 48(1), 26-34.
Blackwood, B., & Wilson-Barnett, J. (2007). The impact of nurse-directed protocolised-weaning from mechanical ventilation on nursing practice: A quasi-experimental study. International Journal of Nursing Studies, 44, 209-226.
Blomqvist, H. (2007). Respiratorbehandling. Ingår I Larsson, A., & Rubertsson, S. Intensivvård. (s. 274-283). Stockholm: Liber.
Brochard, L., Rauss, A., Benito, S., Conto, G., Mancebo, J., Rakik, N., Gasparetto, A., & Lemaire, F. (1994). Comparison of three methods of gradual withdrawal from ventilatory support during weaning form mechanical ventilation. American Journal of Respiratory Care, 150, 896-903.
Chatburn, R., & Deem, S. (2007). Should weaning protocols be used with all patients who receive mechanical ventilation? Respiratory Care, 52(5), 609-621.
Couchman, B.A., Wetzig S.M., Coyer, F.M., & Wheeler, M.K. (2007). Nursing care of the mechanically ventilated patient: what does the evidence say? Part one.
Intensive and Critical Care Nursing, 23, 4-14.
Crummer, M.B., & Carter, V. (1993). Critical Pathways- the pivotal tool. Journal of Cardiovascular Nursing, 7(4), 30-37.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Dries, D.J.,McGonigal, M.D., Malian, M.S., Bor, B.J., & Sullivan, C. (2004). Protocol-driven ventilator weaning reduces use of mechanical ventilation, rate of early reintubation and ventilator-associated pneumonia. The Journal of Trauma Injury, Infection and Critical Care, 56(5), 943-952.
Dybwik, K. (1997). Respiratorbehandling. Stockholm: Universitetsbolaget.
Edlund, K. (2002). Care pathways- ett verktyg för styrning av kostnad, kvalitet och process i vården. (självständigt arbete nivå 1). Göteborg: Göteborgs Universitet, Vårdvetenskapliga fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
Eriksson, K. (2005). Pro Caritate. En lägesbestämning av caritativ vård. Ingår i Wiklund, L. Vårdvetenskap i klinisk praxis (s. 31-32). Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Esteban, A., Frutos, F., Tobin, M., Alia, I., Solsona, J, Valverdú, I., Fernandez, R., De La Cal, M., Benito, S., Tomás, R., Carriedo, D., Macias, S., & Blanco, J. (1995). A comparison of four methods of weaning patients from mechanical ventilation. The New England Journal of Medicine, 332 (6), 345-350.
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.
Forsberg, A., & Edlund, K. (2003). Standardvårdplaner. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström,Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.
Fowler, S.B. (1997). Impaired verbal communication during short-term oral intubation. Nursing Diagnosis, 8 (3), 93-98.
Frazier, S. K., Stone, K.S., Moser, D., Schlanger, R. Carle, C., Pender, L., Widener, J., & Brom, H. (2006). Hemodynamic changes during discontinuation of mechanical ventilation in medical intensive care unit patients. American Journal of Critical Care, 15 (6),581-591.
Fredriksen, S-T.D., & Ringsberg, K.C. (2007). Living the situation stress-experiences among intensive care patients. Intensive and Critical Care Nursing, 23(2),124-131.
Friberg, F. (red.). (2006). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Gelsthorpe, T., & Crocker, C. ( 2004). A study exploring factors which influence the decision to commence nurse-led weaning. Nursing in Critical Care, 9(5), 213-221.
Gjengedal, E. (1994). Understanding a World of Critical Illness. A Phenomenological Study of the Experiences of Respirator Patients and their Caregivers. Doctoral dissertation, University of Bergen.
Goodman, S. (2006). Implementing a protocol for weaning patients off mechanical ventilation. Nursing In Critical Care, 11(1), 23-32.
Granberg, A., Bergbom, I., & Lundberg, D. (1998). Patients´experience of being critically ill or severely injured and cared for in an intensive care unit in relation to the ICU syndrome. Part 1. Intensive and Critical Care Nursing,14, 294-307. Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hansen, B.S, & Severinsson, E. (2007). Intensiv care nurses´ perceptions of protocol-directed weaning - A qualitative study. Intensive & Critical Care Nursing. 23(4), 196-205.
Hemsley, B., Sigafoss, J., Balandin, S., Forbes, R., Taylor, C., Green, V., & Parmenter, T. (2001). Nursing the patient with severe communication impairment. Journal of Advanced Nursing, 35 (6), 827-835.
Henneman, E., Dracup, K., Ganz, T., Molayeme, O., & Cooper, C. B. (2002). Using a collaborative weaning plan to decrease duration of mechanical ventilation and length of stay in the intensive care unit for patients receiving long-term ventilation. American Journal of Critical Care, 11(2), 132-140.
Hess, D. (2001). Ventilator modes used in weaning. CHEST. 120, 474-476.
Hofmann, P.A. (1993). Critical path metod: An important tool for coordinating clinical care. Joint Commission Journal on Quality Improvement, 19, 235-246.
Johnson, P., St John, W., & Moyle, W. (2006). Long-term mechanical ventilation in a critical care unit: existing in an uneveryday world. Journal of Advanced Nursing, 53(5), 551-558.
Kelly, J. (2004). Accountability and recent developments in nursing- Be bold, Be holistic: A review of the literature. Dimensions of Critical Care Nursing, 23 (1), 31-37.
Kjöllesdal, A. (2009). Intensivvårdssjuksköterskans funktions- och ansvarsområde. Ingår i Gulbrandsen, T., & Stubberud, D-G. (red.). Intensivvård: Avancerad omvårdnad och behandling. (s.25-37). Lund: Studentlitteratur.
Kollef, M.H., Shapiro, S.D., Silver, P., St John, R.E., Prentice, D., Sauer, S., Ahrens, T.S., Shannon, W., & Baker-Clinkscale, D. (1997). A randomized, controlled trial of protocol-directed versus physician-protocol-directed weaning from mechanical ventilation. Critical Care Medicine, 25(4), 567-574.
Larsson, A. (2007). Nedtrappning av respiratorbehandling. Ingår i Larsson, A., & Rubertsson, S. (red.). Intensivvård. (s.288-290). Stockholm: Liber.
Marelich, G.P., Murin, S., Battistella, F., Inciardi, J., Vierra, T., & Roby, M. (2000). Protocol weaning of mechanical ventilation in medical and surgical patients by respiratory care practitioners and nurses. CHEST, 118(2), 459-467.
McLean, S.E., Jensen, L. A., Schroeder, D. G., Gibney, N. R. T., & Skjodt, N. M. (2006). Improving adherence to a mechanical ventilation weaningprotocol for critically ill adults: Outcomes after an implementation program. American Journal of Critical Care, 15(3), 299-309.
Mårtensson, I.E., & Fridlund, B. (2002). Factors influencing the patient during weaning from mechanical ventilation: a national survey. Intensive and Critical Care Nursing, 18, 219-229.
Narasimhan, M., Eisen, L. A., Mahoney, C. D., Acerra, F.L, & Rosen, M.J. (2006). Improving nurse-physician communication and satisfaction in the intensive care unit with a daily goals worksheet. American Journal of critical care, 15 (2), 217- 222.
Nellgård, P. (2007). Luftvägshantering Intubation och trakeotomi. Ingår i Larsson, A., & Rubertsson, S. (red.). Intensivvård. (s. 243). Stockholm: Liber.
Norstedts Engelska Ordbok. (1999). Stockholm: Norstedts Förlag AB.
Patak, L., Gawlinski, A., Fung, N.I., Doering, L., & Berg, J. (2004). Patients´ reports of health care practitioner interventions that are related to communication during mechanical ventilation. Heart & Lung, 33 (5), 208-320
Plost, G.,& Privette Nelson, D. (2007). Empowering critical care nurses to improve compliance with protocols in the intensive care unit. American Journal of Critical Care, 16(2), 152-157.
Price, A.M. (2001). Nurse-led weaning from mechanical ventilation: where´s the evidence? Intensive and Critical Care Nursing, 17, 167-176.
Rose, L., & Nelson, S. (2006). Issues in weaning from mechanical ventilation: litterature review. Journal of Advanced Nursing, 54(1), 73-85.
Rose, L., Nelson, S., Johnston, L., & Presneill, J.J. (2008). Workforce profile, organisation structure and role responsibility for ventilation and weaning practices in Australia and New Zealand intensive care units. Journal of Clinical Nursing, 17(8), 1035-1043.
Röstlund, L. (2009). Färre dog då treskift infördes. Dagens medicin, Maj 22(9), 6-7.
Samuelson, K, A-M., Lundberg, D., & Fridlund, B. (2007). Stressful experiences in relation to depth of sedation in mechanically ventilated patients. Nursing in Critical Care, 12(2), 93-104.
Schou, L, Egerod, I. (2008). A qualitative study into the lived experience of post-CABG patients during mechanical ventilator weaning. Intensive & Critical Care Nursing. 24(3), 171-179.
Stubberud, D-G. (2009). Intensivvårdssjuksköterskans funktions- och ansvarsområde. Ingår i Gulbrandsen, T., & Stubberud, D-G. (red.). Intensivvård: Avancerad omvårdnad och behandling .(s. 25-37). Lund: Studentlitteratur.
Tonnelier, J-M., Prat, G., Le Gal, G., Gut-Gobert, C., Renault, A., Boles, M., & L´Her, E. (2005). Impact of a nurses´ protocol-directed weaning procedure on outcomes in patients undergoing mechanical ventilation for longer than 48 hours: a prospective cohort study with a matched historical control group. Critical Care. 9(2), 83-89.
Verity, S. (1996). Communicating with sedated ventilated patients in intensive care: focusing on the use of touch. Intensive and Critical Care Nursing, 12, 354-358.
Volta, C.A, Alvisi, V., & Marangoni, E. (2006) Weaning from mechanical ventilation. Current Anaesthesia & Critical Care. 17, 321-327.
Walsh, M. (1997). Will critical pathways replace the nursing process? Nursing Standard, 11 (52), 39-42.
Willman, A., Stoltz, P, & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad- en bro