Det är vanligt förekommande att personer som drabbats av stroke, även drabbas av efterföljande depression. Därför är det viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam och kan identifiera depressiva symtom så fort som möjligt hos dessa patienter.
Vi har observerat att forskningen kring patientens erfarenhet av att leva med depression efter stroke är begränsad, då fokus oftare har lagts på sjuksköterskans eller de anhörigas synvinkel och inte på patientens egna perspektiv. Vi anser att en ökad kunskapsutveckling i området kan hjälpa sjuksköterskan och annan
vårdpersonal att lättare identifiera symtom på depression och på så sätt bidra till kortare vårdtid, minskat lidande och främja hälsa för patienten. Vi anser även att, genom en utvecklad kännedom av depressiva symtom hos patienter som insjuknar i stroke, kan sjuksköterskan få en större helhetssyn på patienten. En helhetssyn där det psykiska måendet inte ignoreras och fokus inte bara läggs på rehabilitering av fysiska symtom. På detta sätt kan sjuksköterskan även upptäcka om behov av andra professioner finns, exempelvis kuratorer eller psykologer.
11 Slutsatser
Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att leva med depression efter en stroke ur ett patientperspektiv. Resultatet visar att flertalet patienter som drabbats av stroke får fysiska hinder, begränsad rörelse och därmed en minskad självständighet. Som en konsekvens av detta medföljer därför ofta depression eller
depressiva symtom. De återkommande depressiva symtomen och erfarenheter av depression, som resultatet visar, var att patienterna känner sig fångade, isolerade, värdelösa, besvikna, samt skuld. Resultatet belyser även att depressionen påverkar patientens deltagande i vardagslivet. Det visas i resultatet att tröttheten och orkeslösheten som patienten upplever till följd av depression, påverkar patientens initiativförmåga och bidrar till ett minskat intresse, vilket i sin tur medför att patienten inte orkar utföra dagliga aktiviteter.
Tillgängliga resurser från omgivningen och patientens egna resurser ger en ökad möjlighet att hantera sjukdomen och bidrar till en bättre hälsa. För att undvika att patienter drabbas av depression efter stroke är det viktigt att vårdpersonal snabbt lyckas fånga upp och uppmärksamma de symtom som tyder på depression. Sjuksköterskan bör även hjälpa patienten att få en förståelse kring hur livet förändras vid stroke genom att informera patienten. På så sätt skapas det lättare en begriplighet som kan hjälpa patienten att hantera den nya livssituationen.
Litteraturstudien har bidragit till att författarna har fått en ökad kunskap och
förståelse för patientens erfarenheter. Men för att ytterligare utveckla denna kunskap behövs mer kvalitativ forskning där patienterna kan uttrycka sina upplevelser.
12 Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2 uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Barnes, M., Dobkin, B., & Bogousslavsky J. (2005). Recovery after stroke (1. ed.). Cambridge University Press
Bose, Meruna., & Pinal Shah. (2012). Analysing Post Stroke Depression (PSD) Levels in Stroke Patients Using Zung Self-Rating Depression Scale. Hämtad 2019-10-28 från:
https://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=33&sid=b9b5c167-5a8e-450d-99a4-bd1474a95c81%40sessionmgr103
Braun, C A., & Anderson, C M. (2012). Patofysiologi (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Chai, Q., Yuan, Z., Jin, Y., & Zhang, Q. (2016). Factors influencing acceptance of disability among stroke patients in Tianjin, China: A cross-sectional study. NeuroRehabilitation, 38(1), 37-44. doi: http://dx.doi.org/10.3233/NRE-151293
Crowe, C., Coen, R. F., Kidd, N., Hevey, D., Cooney, J., & Harbidson, J. (2016). Journal of Health Psychology, 21(11), 2572-2579. doi:
http://dx.doi.org/10.1177/1359105315581067
De Ryck, A., Fransen, E., Bronus, R., Geurden, M., Peij, D., Mariën, P., De Deyn, P.P., & Engelborghs, S. (2014). Psychosocial problems associated with depression at 18 months poststroke. International Journal of Geriatric Psychiatry, 29(2), 144-152. doi: http://dx.doi.org/10.1002/gps.3974
Ellis, C., Grubaugh, A. L., & Egede, L. E. (2012). The association between major depression, health behaviors, and quality of life in adults with stroke. International Journal of Stroke, 7(7), 536-543. doi: 10.1111/j.1747-4949.2011.00708.x
Gottsäter, A., Lindgren, A., & Wester, P. (Red.). (2014). Stroke och cerebrovaskulär sjukdom (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Haug, E., Bjålie, J. G., Sand, O., & Sjaastad, Ø. V. (2007). Människokroppen (2 uppl.). Liber AB.
Jönsson, A-C. (Red.). (2012). Stroke; patienters, närståendes och vårdares perspektiv (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik : för studenter inom hälso- och sjukvård (1 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Karakus, K., Knut, R., Memis, C O., Kunt, D A., Dogan, B., Ozdemiroglui, F., & Sevincoki, L. (2017). The factors related to early-onset depression after first stroke. Psychogeriatrics, 17(6), 414-422. doi:http://dx.doi.org/10.1111/psyg.12266
Kouwenhoven S E., Kirkevold M., Engedal K., & Kim H S. (2012). 'Living a life in shades of grey': experiencing depressive symptoms in the acute phase after stroke. Journal of Advanced Nursing, 68(8), 1726-1737. doi:
http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2648.2011.05855.x
Langius-Eklöf, A., & Sundberg, K. (2019). Känsla av sammanhang. I A. A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Pappadis, M. R., Krishnan, S., Hay, C. C., Jones, B., Sander, A. M., Weller, S. C., & Reistetter, T. A. (2019). Lived experiences of chronic cognitive and mood symptoms among community-dwelling adults following stroke: a mixed-methods analysis. Aging & Mental Health, 23(9), 1227-1233. doi:
http://dx.doi.org/10.1080/13607863.2018.1481927
Park, EY., & Kim, JH. (2014). Factors related to suicidal ideation in stroke patients in South Korea. Journal of Mental Health, 25(2), 109-113. doi:
http://dx.doi.org/10.3109/09638237.2015.1101412
Robinson-Smith, G. (2004). Verbal Indicators of Depression in Conversations With Stroke Survivors. Perspectives in Psychiatric Care, 40(2), 61-69. doi:
https://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=34&sid=1524c9fe-3abd-46ba-be49-c634b4d540d8%40sessionmgr4008
Rozon, J., & Rochette, A. (2015). Changes in life habits affected by mild stroke and their association with depressive symptoms. Journal of Rehabilitation Medicine, 47(6), 495-501. doi: http://dx.doi.org/10.2340/16501977-1959
Santos, C O., Caeiro, L., Ferro, J M., & Figueira, M L. (2012). A study of suicidal thoughts in acute stroke patients. Journal of Stroke & Cerebrovascular Diseases, 21(8), 749-754. doi:
Skärsäter, I., & Ali, L. (2019). Psykisk ohälsa. I A. A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Skärsäter, I., & Wiklund-Gustin, L. (Red.). (2019). Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundnivå (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest. Hämtad 2019-11-28 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-4.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Nationell riktlinjer för vård vid stroke. Hämtad 2019-12-05 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-3-11.pdf
Srivastava, A., Taly A B., Gupta, A., & Murali T. (2010). Post-stroke depression: Prevalence and relationship with disability in chronic stroke survivors. Annals of Indian Academy of Neurology, 13(2), 123-127. doi: http://dx.doi.org/10.4103/0972-2327.64643
Townend, E., Tinson, D., Kwan, J., & Sharpe, M. (2010). ‘Feeling sad and useless’: an investigation into personal acceptance of disability and its association with depression following stroke. Clinical Rehabilitation, 24(6), 555-564. doi: http://dx.doi.org/10.1177/0269215509358934
Videbeck, S L. (2010). Psychiatric-Mental Health Nursing (5th ed.). Lippincott Williams & Wilkins.
Wulsin, L., Alwell, K., Moomaw, C. J., Lindsell, C. J., Kleindorfer, D. O., Woo, D., Flaherty, M. L., Khatri, P., Adeoye, O., Ferioli, S., Broderick, J. P., & Kissela, B. M. (2012). Comparison of two depression measures for predicting stroke outcomes. Journal of Psychosomatic Research, 72(3), 175- 179. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.jpsychores.2011.11.015
Yildirim, M A., & Ones, K. (2019). Post stroke depression and related factors. Dusunen Adam The Journal of Psychiatry and Neurological Sciences, 32(1), 52-57. doi: http://dx.doi.org/10.14744/DAJPNS.2019.00007
Zhang, L., Sui, M., Yan, T., You, L., Li, K., & Gao Y. (2017). A study in persons later after stroke of the relationships between social participation, environmental
factors and depression. Clinical Rehabilitation, 31(3), 394-402. doi: http://dx.doi.org/10.1177/0269215516641300
Bilaga 1
SökningstabellerTabell 1. Cinahl: 2019-11-18
Sökning Sökord Begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Valda artiklar #1 (MH "Depression+") OR (MH "Stress+/PF") OR (MH "Disabled+/PF") OR (MH "Grief+") 119,083 #2 depression after stroke OR post stroke depress* OR psychological effect* 6,741 #3 #1 OR #2 124,177 #4 (MH "Life Experiences+") OR (MH "Attitude to Life") OR (MH "Attitude to Illness+") OR (MH "Emotions+") OR (MH "Psychosocial Aspects of Illness+") 229,638
#5 living with OR life experie* OR daily routin* OR everyday life 162,340 #6 #4 OR #5 365,658 #7 (MH "Stroke Patients") OR (MH "Stroke+/PF/CO") OR (MH "Rehabilitation, Psychosocial+/PF") 15,581
#8 #3 AND #6 AND #7 English language, Peer reviewed, Publication Date: 2009-2019 345 345 127 10 Nr: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10
*=Trunkering MH = Ämnesord OR och AND = Booleska sökoperatorer
Tabell 2. Sökning i Pubmed 2019-11-14
Databas Pubmed
Sökord Begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Valda artiklar #1 ("Stroke"[Mesh]) OR stroke patient* 241,332 #2 (("Depression"[Mesh])) OR depression 538,437 #3 (("Quality of Life/psychology"[Mesh]) OR "Life Style/psychology"[Mesh]) 25,611
#4 #1 AND #2 AND #3 Language:
English. Published in the last 10 years.
110 110 22 1 Nr. 7
Bilaga 2
GranskningsmallGranskningsmallarna är tagna från Kristensson (2014) och poängsystemet innebär Ja= 1p, Vet ej= 0p och Nej= 0p.
Mall för kvalitativa artiklar
1. Finns det ett tydligt formulerat syfte eller undersökningsfråga? 2. Är studiens design beskriven (i termer av fenomenologi, etnografi,
grounded theory etc.)?
3. Finns det en tydlig beskrivning av ett teoretiskt perspektiv? 4. Finns det en tydlig beskrivning av hur deltagarna rekryterades? 5. Rekryterades tillräckligt många för att nå mättnad?
6. Finns det en tydlig och transparent beskrivning av hur data samlades in? 7. Var datainsamlingsmetoden relevant?
8. Beskrivs forskarnas roll i relation till deltagarna?
9. Finns det en tydlig beskrivning av forskarnas förförståelse? 10. Finns det en tydlig beskrivning av hur data analyserades och är
analysprocessen i termer av kodning, kategorisering eller tematisering relevant och transparent beskriven?
11. Är resultatet logiskt beskrivet och lätt att följa? 12. Speglar resultatet de data som samlades in?
13. Finns det belägg för de fyra komponenterna i trovärdighetsbegreppet?
Mall för kvantitativa artiklar
1. Finns det en tydligt formulerad undersökningsfråga? 2. Beskrivs det var och när studien ägde rum?
3. Är populationen tydligt beskriven med tillhörande inklusions- och exklusionskriterier?
4. Är det tydligt beskrivet hur urvalet rekryterades?
5. Beskrivs det hur urvalets storlek bestämdes (powerberäkning)?
6. Finns det en tydlig beskrivning av utfallsmått, eventuella prediktorer och confounders?
7. Finns det en tydlig beskrivning av hur data samlades in?
8. Finns det en tydlig beskrivning av hur eventuell risk för bias hanterades? 9. Finns det en tydlig beskrivning av vilka statistiska metoder som använts och
om metoderna var relevanta?
10. Finns det en tydlig beskrivning av antalet deltagare och bortfall? 11. Finns det en tydlig beskrivning av relevanta bakgrundsvariabler och
eventuellt bortfall för varje variabel?
12. Finns det en tydlig beskrivning av huvudfynden och eventuellt bortfall för varje variabel?
13. Finns det en tydlig redovisning av relevanta risker för bias?