• Skriftlig information angående födoämnesallergi på föräldrars hemspråk • Fortbildning på BVC enheten i födoämnesallergi
• Strukturerat samarbete med barn och ungdomsmedicin • Utbildningsmöjligheter med fokus på kulturell kompetens
• Tillräcklig resurstillgång för att kunna bistå med kontinuitet och täta uppföljningar
REFERENSER
Agyemang, A. & Nowak-Wegrzyn, A. (2019). Food Protein- Inducer Enterocolitis Syndrome: a comprehensive review. Clinical Reviews in Allergy & Immunology, 57(2), ss. 261–271. https://doi.org/10.1007/s12016-018-8722-z
Aika, S., Ito, M. & Yamamoto, Y. (2017). Food allergy response capabilities of mothers and related factors. Nursing & Health Sciences, 19(3), ss. 340–350.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/nhs.12351
Alanne, S., Laitinen, K., Söderlund, R. & Paavilainen, E. (2012). Mothers’ perceptions of factors affecting their abilities to care for infants with allergy. Journal of Clinical Nursing, 21(1–2), ss. 170–179. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365- 2702.2010.03587.x
Ali, P.A. & Watson, R. (2017). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses’ perspectives. Journal of Clinical Nursing, 27(5–6), ss. 1152–1160.
https://doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jocn.14204
Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). (2015). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.
Astma och allergiförbundet (2016). Matallergi. Stockholm.
https://astmaoallergiforbundet.se/information-rad/matallergi/ [2019-11-13]
Augustinsson, S. (2017). Vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 19 - 31.
Benzein, E.G., Hagberg, M. & Saveman, B. (2008). ´Being appropriately unusual´: a challange for nurses in health- promoting conversations with families. Nursing Inquiry, 15(2), ss. 106–115. https://doi.org/10.1111/j.1440-1800.2008.00401.x
Berlin, A., Johansson, S. & Törnkvist, L. (2006). Working conditions and cultural competence when interactingnwith children and parents of foreign origin – Primary Child Health Nurses’ opinions. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20(2), ss.
Brandström, J., Glaumann, S., Vetander, M. & Nilsson, C. (2016). Nya perspektiv på diagnos och behandling av matallergier hos barn. Läkartidningen, 113: DT49.
www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2016/04/Nya-perspektiv-
pa-diagnos-och-behandling-av-matallergier-hos-barn/ [2019-11-03]
Bökberg, C. (red.). (2013). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur.
Cummings, A.J., Knibb, R.C., King, R.M. & Lucas, L.S. (2010). The psychosocial impact of food allergy and food hypersensitivity in children, adolescents and their families: a review. Allergy, 65, ss. 933–945. https://doi.org/10.1111/j.1398-
9995.2010.02342.x
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur & kultur. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
DunnGalvin, A., Dubois, A.E.J., Flokstra-de Blok, B.M.J. & Hourihane, J.O´B. (2015). The effects of food allergy on quality of life. Chem Immunol Allergy, 101, ss. 235–252. https://doi.org/10.1159/000375106
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), ss. 107–115.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Eronen, R., Pincombe, J. & Calabretto, H. (2010). The role of child health nurses in supporting parents of young infants. Collegian, 17(3), ss. 131–141.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.colegn.2010.04.001
Fägerskiöld, A.M. (2006). Support of fathers of infants by the child health nurse. Scandinavian Journal of Caring Sciences,20(1), ss. 79–85. https://doi-
org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1471-6712.2006.00383.x
Fägerskiöld, A.M., Timpka, T. & Ek, A.-C. (2003). The view of the child health nurse among mothers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(2), ss. 160–168.
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1046/j.1471-6712.2003.00106.x
Fägerskiöld, A.M., Wahlberg, V. & Ek, A.-C. (2001). Maternal expectations of the child health nurse. Nursing & Health Sciences, 3(3), ss.139–147. https://doi-
org.lib.costello.pub.hb.se/10.1046/j.1442-2018.2001.00081.x
Gallant, M.H., Beaulieu, M.C. & Carnevale, F.A. (2002). Partnership: an analysis of the concept within the nurse-client relationship. Journal of Advanced Nursing, 40(2), ss. 149–157. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2002.02357.x
Garzon, D., Kempker, T. & Piel, P. (2011). Primary care management of food allergy and food intolerance. The Nurse Practitioner, 36(12), ss. 34–40.
Glaumann, S., Jansson- Roth, A., Vetander, M., Östblom, E. & Nilsson C. (2014). Matallergi kan vara ett svårt handikapp – som inte syns. Läkartidningen, 111: CIC3. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-
oversikt/2014/03/Matallergi-kan-vara-ett-svart-handikapp--som-inte-syns/ [2019-11-03]
Goenka, P. (2016). Lost in translation; impact of language barriers on children´s healthcare. Current Opinion in Pediatrics, 28(5), ss. 659–666.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1097/MOP.0000000000000404
Granqvist, L. (2012). Mag-tarmsjukdomar. I Hanséus, K., Lagercrantz, H. & Lindberg, T. (red.). Barnmedicin. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 337–360.
Halcomb, E. & Ashley, C. (2017). Australian primary health care nurses most and least satisfying aspects of work. Journal of Clinical Nursing,26(3–4), ss. 535–545.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jocn.13479
Hansson, A., Arvemo, T., Marklund, B., Gedda, B. & Mattson, B. (2010). Workning together- primary care doctors´ and nurses´ attitudes to collaboration. Scandinavian Journal of Public Health, 38(1), ss. 78–85. https://doi.org/10.1177/1403494809347405 Helsedirektoratet (2008). Spedkost – 12 månader. Landsomfattande
kostholdsundersøkelse bland 12 måneder gamle barn. Oslo: Helsodirektoratet.
https://www.helsedirektoratet.no/rapporter/spedkost-og-smabarnskost-landsomfattende- kostholdsundersokelser/Spedkost%206%20måneder%20– %20landsomfattende%20kostholdundersøkelse%202007.pdf/_/attachment/inline/dffcc0 3d-b022-4683-a747 0a2536b2e92f:4978063670b8939194e84ea9bbb2da52998bdcb2/Spedkost%206%20må neder%20–%20landsomfattende%20kostholdundersøkelse%202007.pdf [2019-11-16].
Hojat et al. (2003). Comparison of American, Israeli, Italian and Mexican physicians and nurses on the total factor scores of the Jefferson scale of attitudes toward physician- nurse collaborative relationships. International Journal of Nursing Studies, 40(4), ss. 427–435. https://doi.org/10.1016/s0020-7489(02)00108-6
Holmberg-Fagerlund, B., Helseth, S. & Glavin, K. (2019). Parental experience of counselling about food and feeding practices at the health centre: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 28(9–10), ss. 1653–1663.
https://doi.org/10.1111/jocn.14771
Hu, W., Grbich, C. & Kemp, A. (2007). Parental food allergy information needs: a qualitative study. Archives of Disease in Childhood, 92(9) ss. 771–775.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1136/adc.2006.114975
Höglund-Nielsen, B., & Granskär, M. (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. 3:e uppl., Lund: Studentlitteratur.
Jansson, A., Petersson, K. & Udén, G. (2001). Nurses´ first encounters with parents of new-born children – public health nurses´ view of a good meeting. Journal of Clinical Nursing, 10(1), ss. 140–151. http://dx.doi.org/10.1046/j.1365-2702.2001.00456.x
Kondo, Y. & Urisu, A. (2009). Oral allergy syndrome. Allergology International, 58(4), ss. 485–491. https://doi.org/10.2332/allergolint.09-RAI-0136
Kristensson, J. (2016). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl., Lund: Studentlitteratur.
Longo, G., Berti, I., Burks, A.W., Krauss, B. & Barbi, E. (2013). IgE-mediated food allergy in children. Lancet, 382(9905), ss. 1656–1664.
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(13)60309-8
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund- Nielsen, B., & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 219 - 233.
Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin, C. (2016). Barnhälsovård- att främja barns hälsa. 6. uppl., Stockholm: Liber.
Magnusson, M., Lindfors, A-C. & Tell J. (2011). Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Läkartidningen, 35(108), ss. 1618–1621.
Moorhead, A.S., Hazlett, D.E., Harrison, L., Carroll, J.K., Irwin, A. & Hoving, C. (2013). A New Dimension of Health Care: Systematic Review of the Uses, Benefits, and Limitations of Social Media for Health Communication. Journal of Medical Internet Research, 15(4), e85. https://dx.doi.org/10.2196%2Fjmir.1933
Netting, M. J. & Allen, K. J. (2017). Advice about infant feeding for allergy prevention: A confusing picture for Australian consumers? Journal of Paediatrics & Child Health, 53(9), ss. 870–875. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jpc.13594
Oyfrid-Larsen, M., Opheim, E. & Trollvik, A. (2019). Parents Experiences Raising a Child with Food Allergy; A Qualitative Review. Journal of Pediatric Nursing, 46, ss. 52-63. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.pedn.2019.02.036
Pellmer Wramner, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. 4. uppl., Stockholm: Liber.
Rikshandboken i barnhälsovård (2018). https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--
riktlinjer/barnhalsovardens-nationella-program/ [2019-11-13]
Savage, J.H., Matsui, E.C., Skripak, J.M. & Wood, R.A. (2007). The natural history of egg allergy. The Journal of Allergy and Clinical Immunology, 120(6), ss. 1413–1417.
https://doi.org/10.1016/j.jaci.2007.09.040
SFS 2003:460. Etikprövningslag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Sicherer, S.H. & Samson, H.A. (2014). Food Allergy: Epidemiology, pathogenesis, diagnosis, and treatment. The Journal of Allergy and Clinical Immunology, 133(2), ss. 291–307. https://doi.org/10.1016/j.jaci.2013.11.020
Socialstyrelsen (2016). Tolkar för hälso-och sjukvården och tandvården. Kartläggning våren 2016. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-5-7.pdf [2019-11-03]
Socialstyrelsen (2014). Vägledning för barnhälsovården. Stockholm. 172 s. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-4-5.pdf [2019-11-13]
Tell, J. (2019). Implementation and use of Web-based National Guidelines in Child Healthcare. Diss. Karlskrona. Blekinges Tekniska Högskola.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Abth-17329 Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principerna.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2019-11-03]
Vuorenmaa, M., Halme, N., Perälä, M.L., Kaunonen, M. & Åstedt-Kurki, P. (2016). Perceived influence, decision-making and access to information in family services as factors of parental empowerment: a cross-sectional study of parents with young children. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), ss. 290–302.
https://doi.org/10.1111/scs.12243
Wennergren, G., Hedlin, G. (2012). Allergi-, lung- och hjärtsjukdomar. I Hanséus, K., Lagercrantz, H. & Lindberg, T. (red.). Barnmedicin. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 277–288.
Williams, N.A., Parra, G.R. & Elkin, T.D. (2009). Subjective distress and emotional resources in parents of children with food allergy. Children´s Health Care, 38(38), ss. 213–227. https://doi.org/10.1080/02739610903038792
Winberg, A., West, C.-E., Stinnholm, Å., Nordström, L., Hedman, L. & Rönmark, E. (2015). Assesment of allergy to milk, egg, cod, and wheat in Swedish schoolchildren: a population based cohort study. PLoS One, 10(7), e0131804.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0131804
Yildirim, A., Ates, M., Akinci, F., Ross, T., Selimen, D., Issever, H., Erdim, A. & Akgün, M. (2005). Physician-nurse attitudes toward collaboration in Istanbul’s public hospitals. International Journal of Nursing Studies, 42(4), ss. 429–437.
Bilaga 1 Hej!
Vi, Jeanette Svahn och Malin Törnberg är sjuksköterskor som studerar på Högskolan i Borås. Jeanette läser fristående kurs och Malin specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot distriktssköterska. Som en del i denna utbildning gör vi ett
examensarbete på avancerad nivå.
Syfte med examensarbetet är att undersöka BHV-sjuksköterskors upplevelser av att möta föräldrar vars barn misstänks ha en födoämnesallergi.
Författarna vill genom att fördjupa sig i hur BHV-sjuksköterskor arbetar kring födoämnesallergi och hur mötet med föräldrar upplevs, förstärka kunskapen kring födoämnesallergi ur ett omvårdnadsperspektiv.
Arbetet kommer att baseras på en kvalitativ intervjustudie, med öppna intervjufrågor. Datainsamling kommer att ske genom digital inspelning via mobil. Författarna har inga krav på urvalet för studien, men önskar en bredd vad gäller yrkeserfarenhet, vilket författare tror kommer generera i ett bättre resultat för studien. Författarna önskar utföra intervjuerna i oktober månad på respektive arbetsplats och planeras inte ta mer än 15–30 minuter. Underlag för informerat samtycke som bifogas, hämtas av författarna när intervjuerna genomförs.
Uppgifter som kan identifiera deltagare tas bort och ingen obehörig kommer ha tillgång till datamaterialet. Vid publicering kommer det analyserade resultatet att vara
Vi handleds i examensarbetet av nedanstående handledare. Hälsningar
Jeanette Svahn Malin Törnberg
E-post: jeanettesvahn@hotmail.se E-post: malin_th@hotmail.com Handledare:
Annika Billhult Karlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
E-post: annika.billhult_karlsson@hb.se
Godkännande
Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Jeanette Svahn och Malin
Törnberg genomför datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits.
Ort och datum
______________________________
_______________________________ Namn