7.3 Behov av utbildning och kompetens
8.2.3 Kliniska implikationer
Resultatet som framkommit i den här litteraturöversikten skulle kunna användas till att väcka intresse och bidra till vidareutveckling inom området. Som tidigare nämnts skulle det underlätta för sjuksköterskor om riktlinjer kring bemötande och hantering av språkbarriärer implementerades på sjukhus och avdelningar. En möjlig åtgärd skulle vara att införa utbildning kring området i sjuksköterskeprogrammet.
Forskning om sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer är begränsad. Det finns bland annat otillräcklig kunskap kring just bemötandet av språkbarriärer. Ett
problemområde som även identifierats i denna litteraturöversikt är sjuksköterskors oro över att misslyckas och oro i förmedling av felaktig information vid förekomst av språkbarriärer - vad behövs då för att sjuksköterskor ska kunna få mer
självkänsla och mod i bemötandet av språkbarriärer?
9 Slutsats
Språkbarriärer är en faktor inom vården som påverkar personcentrerad omvårdnad och försvårar etablering av vårdrelationer mellan sjuksköterskor och patienter.
Studiens resultat visar mestadels negativa upplevelser av språkbarriärer.
Sjuksköterskor kände okunskap och misslyckande när de inte kunde erbjuda patienter en god omvårdnad, när en språkbarriär framkom. Användning av tolktjänster kunde underlätta kommunikationen mellan sjuksköterska och patient.
Dock kunde användning av tolk även försvåra olika vårdsituationer och bör därför väljas med omsorg.
Det framkom att sjuksköterskors personliga fördomar präglade deras initiativ till etablering av relation och påverkade deras agerande gentemot patienterna.
Vårdrelationer blev lidande och sjuksköterskorna misstrodde sig själva på grund av osäkerhet och okunskap om språkbarriärer. Resultatet belyser att det finns tydliga brister kring bemötande, hantering och kunskap runt språkbarriärer.
Personcentrerad vård innebär att sätta patienten i centrum och låta patienten få vara delaktig i sin vård. När en språkbarriär uppstår är det svårt för sjuksköterskan att uppnå de behoven åt patienten, då fokus istället riktas mot språkbarriären. Mot bakgrund av resultatet framgår behov av införande av tydliga riktlinjer kring bemötande och hantering av språkbarriärer på sjukhus och avdelningar. Resultatet antyder att det behövs kompetensutbildning i handlande i tvärkulturella möten inom sjuksköterskeutbildningen och i den aktiva yrkesrollen.
10 Referenslista
*Artiklar som ingår i litteraturöversikten
Aelbrecht, K., Pype, P., Vos, J. & Deveugele, M. (2016). Having cancer in a foreign country. Patient Education & Counseling, 99(10), 1708-1716.
*Ali, P. A., Watson, R. (2018). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses’ perspectives. Journal of Clinical Nursing. 27 (5/6), 1152-1160. Doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jocn.14204
Ali, P. A. & Johnson, S. (2016). Speaking my patient’s language: bilingual nurses’
perspective about provision of language concordant care to patients with limited English proficiency. Journal of Advanced Nursing, 73(2), 421-432. doi:
http://dx.doi.org/10.1111/jan.13143
Baggens, C. & Sandén, I. Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och
förhållningssätt. (2. Uppl, s. 507 - 532) Lund: Studentlitteratur.
Bergbom, I. Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I Leksell, J. & Lepp, M. (red.) (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. (1. Uppl., s.
111 – 134) Stockholm: Liber.
Coleman, J-S., Angosta, A. D. (2013) The lived experiences of acute-care bedside registered nurses caring for patients and their families with limited English proficiency: A silent shift. Journal of Clinical Nursing. 26(5-6), 678-689. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jocn.13567
Dahlberg, K. & Ekman, I. (2017). Att lyssna på och förstå patienters berättelser – några teoretiska utgångspunkter. I Dahlberg, K & Ekman, I. (red) Vägen till patientens värld och personcentrerad vård: att bli lyssnad på och förstådd. (Första upplagan, s. 23-41). Stockholm: Liber.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1.
utg.) Stockholm: Natur & kultur.
*Dogan, H., Tschudin, V., Hot, I., Özkan, I. (2009) Patients’ transcultural needs and carers’ ethical responses. Nursing Ethics. 16(6). doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/0969733009341396
*Eklöf, N., Hupli, M., Leino-Kilpi, H. (2014) Nurses’ perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Public Health Nursing. 32(2). 143-150. doi: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/phn.12120
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Fredriksson, L. Vårdande kommunikation. Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2. Upp, s. 415 - 423). Lund:
Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserande examensarbeten. (Tredje uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hart, Patricia L, & Mareno, Nicole (2014). Culture challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of clinic nursing, 23(15/16), 2223–2233. Doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jocn.12500
*Ian, C., Nakamura-Florez, E., Lee, Y-M.. (2015). Registered nurses’ experiences with caring for non-English speaking patients. Applied nursing Research, 30, 257-260. doi: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.apnr.2015.11.009
Javinger, M. (2017). Hej människa! – om utsatthet, möten och förståelse. I Dahlberg, K & Ekman, I. (red) Vägen till patientens värld och personcentrerad vård: att bli lyssnad på och förstådd. (Första upplagan, s. 45-69). Stockholm: Liber.
*Jirwe, M., Gerrish, K., Emami, A. (2010) Student nurses’ experiences of
communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 24(3), 436-444. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
*Jones, S. M. (2008) Emergency nurses’ caring experiences with Mexican American patients. JEN: Journal of Emergency Nursing. 34(3), 199-204.
Kersey-Matusiak, G. (2015). Kulturkompetent omvårdnad. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
*McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M.M., Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22(6), 335-339.
Migrationsverket (2018). Fakta om migration. Hämtad 2018-04-11 från
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration.html/
*Nielsen, B., Birkelund, R. (2009). Minority ethnic patients in the Danish healthcare system – a qualitative study of nurses’ experience when meeting minority ethnic patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), 431-437.
Oxford English Dictionary (2018). Language Barrier. Hämtad 2018-05-8 från http://www.oed.com.proxy.lnu.se/view/Entry/105582?redirectedFrom=language+ba rrier#eid39693521
Schwartz, A. (2010) Mellan förhoppning och misstro. I C. Björngren Cuadra (red.), Omvårdnad i mångkulturella rum: frågor om kultur, etik och reflektion. (1. uppl., s.
213-230) Lund: Studentlitteratur.
Sethi, D., Rani, M. K. (2018). Communication Barrier in Health Care Setting as Perceived by Nurses and Patient. International Journal of Nursing Education, 9(4), 30-35.
SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Snellman, I. Vårdrelationer – en filosofisk belysning. Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (2. Uppl, s. 440 - 464) Lund:
Studentlitteratur.
Statistiska centralbyrån, SCB. (2018). Befolkningsstatistik. Hämtad 2018-03-05 från http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/
Säkerhetspolitik. (2010). Globalisering. Hämtad 2018-03-05 från http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Globalisering/
Taylor, S. P & Nicolle, C. & Maguire, M. (2013). Cross-cultural communication barriers in health care. Nursing Standar. 27(31), 35-43
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. ed.) Philadelphia: Davis.
*Wittenberg, E., Ferrell, B., Kanter, E., Buller, H. (2018). Health Literacy:
Exploring nursing challenges to providing support and understanding. Clinical Journal of Oncology Nursing. 22(1), 53-61. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1188/18.CJON.53-61
WMA. (2018). Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2018-04-04 från https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Bilaga I; Sökmatris Cinahl (utförd 2018-03-29)
Sökning Sökord och kombinationer
Begräns-ningar
Antal träffar
Lästa titlar
Lästa abstract
Granskande ariklar
Valda artiklar S1 “Communication
barrier*”
4,538
S2 “Language
barrier*”
1,233
S3 (MH
“Nurse-patient Relations”)
21,348
S4 (MH
“Communication Barriers”)
3,732
S5 (MH “Nurse
Attitudes”)
23,140
S6 (MH “Patient Centered Care”)
17,808
S7 S3 OR S5 OR S6 59,016
S8 S3 AND S4 269
S9 S4 AND S5 139
S10 S4 AND S6 74
S11 S4 AND S7 426
S12 S11 Publicerad
2008-01-01-2018-03-29;
Peer reviewed
201 201 52 25 7
Bilaga II; Sökmatris PsycINFO (utförd 2018-04-03)
Sökning Sökning och kombinationer
Begräns-ningar
Antal träffar
Lästa artiklar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Valda artiklar
S1 MAINSUBJECT.EXACT
(”Nurse”)
25,161
S2 Language barrier* 4,737
S3 MAINSUBJECT.EXACT
(”Communication Barriers”)
1,838
S4 MAINSUBJECT.EXACT
(”Foreign Languages”)
3,173
S5 S3 OR S4 4,991
S6 S1 AND S5 108
S7 S1 AND S5
Peer-Reviewed 102
S8 S1 AND S5 Peer
Reviewed 2008-01-01 à 2018-04-03
65 65 23 9 2
Bilaga III; Artikelöversikt (två kvantitativa, sju kvalitativa artiklar)
Perspektiv Problem &
syfte
Metod Resultat Diskussion Kvalitets
granskni of language and interpretation.
Jane McCarthy, Irene Cassidy, Margret, M. ofta ansträngd när sjuksköterskan och patienten inte delade samma språk.
Sjuksköterskan upplevde svårigheter att då en detaljerade anamnes.
Det finns utmaningar och hinder i
kommunikationen om patienten och
sjuksköterskan inte talar samma språk.
Sjuksköterskorna belyser olika möjligheter för att underlätta språkbarriärer och betydelsen av att använda tolktjänster.
3
JEN: Journal of Emergency bestod av öppna frågor. Studien hade ett fenomenologiskt tillvägagångssätt .
Tre teman framkom;
Språkbarriärer, kontinuitet i vården, och begränsad kulturell kunskap.
Sjuksköterskorna upplevde att språkbarriärer påverkade alla aspekter inom vården. Vid viss kunskap om patientens språk fanns chans för etablering av vårdrelation.
Sjuksköterskorna önskar att få tillgång till tolktjänster under hela dygnet. De uttrycker också önskan om att lära sig grundläggande ord i spanska och latinamerikans kultur för att lättare kunna etablera vårdrelationen.
4 är att utforska inom onkologi i USA. med patienterna var en utmaning.
Sjuksköterskor kunde inte identifiera beteenden hos patienten som indikerade att de hade låg kunnighet om sin hälsa. ngar kring behovet om kunskap patientens hälsa. Behovet finns främst hos patienten.
Det underlättar relationskapandet om sjuksköterskan har grundläggande kunskaper om patientens språk och kultur.
4
Titel their impact on provision of care to patients with limited upplevdes som det största hindret enligt sjuksköterskorna.
Användning av formella tolkar angås praktiskt men även begränsande.
Ökad förståelse om språkbarriärer skulle hjälpa sjuksköterskor att hitta strategier kring fenomenet. Caring sciences 2009-10-30 att arbeta med patienten från ett annat etiskt ursprung.
Kvalitativ studie.
Fyra
Studien visade tre fenomen eller teman;
problem i Kategorier som förekom var kommunikation, patientens nivå av smärta och patientens kultur och mat.
Sjuksköterskorna upplever behov av ytterliga resurser för att kunna ge god omvårdnad.
Faktor som påverkar kommunikationen var förståelse kring patientens kultur.
Normer som inte följdes av patienterna
upplevdes frustrerande.
5
Kvalitativ studie.
8 sjuksköterskor Intervjuer.
Faktorer som betraktas när tolk används är relaterade till tolken,
sjuksköterskan och patienten. Kriterier för tolken är att dem ska vara
professionella i både kunskap och sin profession, ha en personlig karaktär.
En noggrann genomförande och planering krävs för ett korrekt och kostnadseffektivt
Användning av tolktjänster är komplicerat och det förekommer både praktiska och etiska problem.
3
Årtal 2014-03-21 Hanzade Dogan, Verena
Tschudin, Inci hot, Ibrahim Özkan Nursing Ethics
2009-11-16 bor i Tyskland och tysk personal och vad som i så fall ligger till grund till detta skall
identifieras.
Kvantitativ studie.
50 patienter, 50 sjuksköterskor betonade vikten av att vara extra känslig mot dessa patienter och svårigheter att bemöta andras kulturer och normer.
Författarna diskuteras de olika teman som de identifierat. Men betonar att patienterna nämner att när dem upplever ohälsa förväntar dem sig god kommunikation, känslomässigt stöd, medkänsla, förståelse, information, respekt mot personliga vanor och värderingar. with caring for non-English i den kliniska praxisen.
Kvalitativ studie.
17 som skickades ut via email.
Demografiska frågor, öppna frågor.
Två huvudteman framkom; tillgång på resurser och förändringar i vårdpraxis (som i sin tur innehåller underrubrikerna ökad medvetenhet om patientens behov, personlig utveckling, ökad kunskap om kulturen, mer tid och resurshantering.
Erfarenheterna av att ta hand om
icke-engelsktalande patienter varierar. Trots att det finns resurser för att underlätta
språkbarriärer uppstår det fortfarande hinder och utmaningar Sjuksköterskorna nämner svårigheter att behålla patientens care encounters Maria Jirwe, Kate Garrish, Azita Emani Scandinavian Journal of caring sciences 2008-08-31
Kvalitativ studie.
Tio studenter. hänsyn till att erfarenheter kan upplevas olika av olika studenter. Belyser även vikten av att
sjuksköterskor som redan är legitimerade ska överföra kunskap och färdigheter för kommande sjuksköterskor.
4
Bilaga IV; Exempel på analys innehållande nyckelfynd på engelska, nyckelfynd översatta till svenska, etiketter, subkategorier och kategorier Nyckelfynd på
engelska
Nyckelfynd översatta till svenska
Etiketter Subkategorier Kategorier
”the communication processes were often strained and
conversations between them were limited.”
”Several participants felt uncomfortable when language
barriers interfered with the communieation process.”
”…language barriers can limit the spontanity, flow and content of conversations…”
”…expresses irritation that the care is far more time consuming in cases, where the patient does not speak or understand Danish, compared with cases, where the
patient understands and speaks the Danish language.”
“…she spends most of her resources on the language barrier, and at the same time this
means that she has less time to spend on caring for the other patients.”
”Participants
voiced concern that they were at risk of giving limited
information when they were explaining procedures to patients.”
”Participants also expressed concern that they were often fearful of making mistakes when communicating in crosscultural
”Kommunikationsprocessen blev ofta ansträngda och konversationen mellan dem var begränsad. ”
”Flera deltagare kände sig obekväma när
språkbarriärer störde kommunikationsprocessen.”
”…språkbarriärer kunde hämma spontaniteten, flödet och innehållet av
konversationen.”
”…uttrycker irritation att vården kräver mer tid när en patient inte talar eller förstår danska jämfört med patienter som förstår och talar det danska språket.”
”…hon spenderar mest av sina resurser på
språkbarriärer och i slutändan leder det till att hon får mindre tid att ge omvårdnad till resterande patienter.”
”Deltagare uttryckte oro över att det fanns risk att de gav otillräcklig information när de förklarade
proceduren för patienter.”
”Deltagare uttryckte även att de ofta var rädda för att göra misstag när dem kommunicerade i tvärkulturella möten.”
Kommunikationshinder
Kommunikationshinder
Kommunikationshinder
Tidskrävande
Otillräcklig omvårdnad
Bristande information
Misstro i sin egen profession
Hinder till följd av språkbarriärer
Sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer
care encounters.”
”They pointed out that they were often anxious and sometimes avoided interacting with patients because they
wanted to avoid causing offence.”
”The language barriers were identified as the biggest obstacles in providing adequate, appropriate, effective and timely care.”
”They became much more attentive
to the unique needs of the non-English speaking population…"
”According to many participants, their
experience in caring for non English
speaking patients also encourage personal development.”
”The participants' responses indicated that their experience in caring for this patient population changed their attitude and overall self-awareness.”
”Changes in attitude helped participants to feel and think differently regarding specific situations and people.”
”De påpekande att dem ofta var ångestfyllda och ibland undvek att interagera med patienter för att de ville undvika att vara till besvär.”
”Språkbarriärer identifierades som det största hindret för att kunna erbjuda passande, effektiv och lämplig vård.”
”De blev mycket mer medvetna om de unika behoven hos de icke-engelsk talande populationen…”
”Enligt många av deltagarna, fanns det erfarenheter att vårdande för de icke-engelsktalande uppmuntrade personlig utveckling.”
”Deltagarnas svar indikerade på att deras erfarenheter av att vårda denna patientgruppen hade ändrat på deras attityd och generella
självmedvetenhet.”
Förändringar i attityd hjälpte deltagarna att känna och tänka annorlunda i olika vid specifika situationer och människor.
Negativ påverkad på vårdrelation
Kommunikationshinder
Ökad medvetenhet
Ökad personlig utveckling
Attitydmedvetenhet och självmedvetenhet
Bilaga V; Kvalitetsgranskningsmall som utgår från Fribergs (2017) granskningsfrågor
Kvalitativa kvalitetsgranskningsfrågor
• Finns det några tydliga problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
• Vad är syftet? Är det klart formulerat?
• Hur är metoden beskriven relaterat till syftet och resultat?
• Är studien etiskt försvarbar? Hur är undersökningspersonerna beskrivna?
• Vad visar resultatet? Är det trovärdigt jämfört med metod?
• Hur har författarna i studien tolkat studiens resultat?
• Vilka argument förs fram? Är dessa argument rimliga till studiens resultat?
Kvantitativa kvalitetsgranskningsfrågor
• Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
• Vad är syftet? Är det klart formulerat?
• Är studien etiskt försvarbar?
• Hur är metoden beskriven relaterat till syfte och resultat?
• Hur är studiens validitet?
• Vad visar resultatet? Är det trovärdigt jämfört med metod?
• Vilka argument förs fram? Är dessa argument rimliga till studiens resultat?
Kvalitetsgradering 1 – 5 1. Låg kvalitet 2. Medel till låg kvalitet 3. Medel till hög kvalitet 4. Hög kvalitet
5. Mycket hög kvalitet